Helt rätt att strejka

...rikta ilskan mot politikerna

Kommunals och Sekos krav är rimliga och självklara

 

Det är naturligtvis helt rätt av Kommunal att ta ut bussförare i strejk och att Seko tar ut tågpersonal i strejk. Det är vidriga anställningsförhållanden som råder och fackets krav är självklara. Ansvaret för att det blivit så här vilar helt och hållet på arbetsköparna och de ansvariga politikerna som under lång tid drivit högerpolitik med försämringar, nedskärningar och privatiseringar.

 

Arbetsköparnas vägran att förhandla och medlarnas skambud måste fördömas. Politiker i kommuner och landsting tar inte sitt ansvar. Dessa borde få känna på den folkliga vreden. Låt dem inte skylla på bussförarna!

 

Vi är många andra, både inom offentlig sektor och i det privata näringslivet, som drabbats på liknande sätt. Vi har all anledning att ställa oss solidariska med de som strejkar. Om vi drabbas av olägenheter och förseningar ska vi kräva att vår arbetsgivare står för kostnaderna.

 

Solidaritetsaktioner är på sin plats, stöduttalanden, stöddemonstrationer och varför inte sympatistrejker som slår mot både offentliga arbetsgivare och direkt mot kapitalintressena kan vara bra åtgärder.

 

Moderata studenter, som agerar strejkbrytare, måste tas i upptuktelse. Det är helt oacceptabelt att överklass-slynglar uppträder på det här viset. De borde be om ursäkt för sin brist på respekt för vanligt folk.

 

Kommunal: Därför strejkar vi

Seko: Därför tar vi striden

SP: Idag sluter vi upp bakom busschaufförerna

 

SvD SvD2 SvD3 SvD4 AB DN DN2 DN3 SkD SR SR2 Intressant Bloggar om facklig kamp, arbetarkamp, samhälle, politik,

 

Bloggat: Svensson, Svensson2,

 

 

Spelar Syds koldioxidutsläpp någon roll?

...den totala miljöpåverkan är stor över hela klotet



Den globala avskogningen går med stor hastighet

Det hävdas att medan de fattiga folken i Syd har högre födelsetal än de välbärgade i Nord så har de ett mycket mindre koldioxidavtryck - på cirka 1 metriskt ton per år. Uppgiften är alltså inte att minska deras fotavtryck utan de nordliga populationernas.

Detta är sant. Naturligtvis är de högt förorenande populationernerna i Norr av högsta prioritet när det gäller att minska koldioxidutsläppen. Men idén att stigande befolkningsnivåer i Syd inte spelar någon roll är, enligt min mening, felaktig. Vi måste ta itu med både nord och syd, eftersom de i slutändan är delar av samma problem.

I varje fall strävar populationer fångade i fattigdom idag med rätta att förändra sin situation så snart de kan. Faktum är att vissa länder med lägst klimatpåverkan idag har den högsta ekonomiska tillväxten och därmed en stor potential för en sådan förändring. Kinas fotavtryck närmar sig redan 7 metriska ton, efter bara två årtionden av kapitalistisk tillväxt. Det är meningslöst att bedöma effekterna av koldioxidutsläpp under de kommande 50 åren på grund av en ögonblicksbild av situationen som den är idag.

Dessutom handlar ökande befolkning inte bara om koldioxidutsläppen, utan om den totala effekten av den mänskliga populationens påverkan på planetens ekologi. Medan koldioxidavtryck i söder är mycket mindre än i norr om vi talar om det ekologiska fotavtrycket så är den totala per capita miljöpåverkan, inklusive jorderosion och utarmning, avskogning och påverkan på biologisk mångfald, mycket mer märkbar när det gäller Syd. Totalt antal faktorer spelar alltså roll.

Det hävdas att kvinnor har stora familjer i fattiga samhällen eftersom de behövs för att tillhandahålla arbetskraft och för att hjälpa sina föräldrar i ålderdomen. Fattiga kvinnor har verkligen kommit under stor press för att få allt större familjer av dessa skäl, men det behöver inte nödvändigtvis lätta de bördor som de ställs inför. I själva verket undergrävs kvinnors hälsa av upprepade, ofta årliga, graviditeter och mindre familjer skulle förbättra både deras hälsa och livskvalitet. I själva verket skulle det ge dem en bättre chans att nå hög ålder.

Varje par nya händer är för övrigt också ytterligare en mun att mätta. Kvinnor utför fortfarande minst 80% av hushållsarbetet. Mer än en tredjedel av hushållen i Syd sköts helt av kvinnor, och när de inte är det är det ändå kvinnor som är de främsta försörjarna. Växande familjer tvingas försämra sin egen miljö för att få mat, vatten och bränsle för att överleva.

Det hävdas att när kvinnor lyfts ur fattigdom kommer de automatiskt att ha färre barn. Det är dock inte en automatisk process - om än det har en avgörande betydelse. När kvinnor lyfts ur fattigdom möter de fortfarande påtryckningar från religion, patriarkat och kulturella faktorer som motsätter sig användningen av reproduktiva tjänster. Detta varierar från land till land, men det är en maktfaktor. I katolska Italien, till exempel, uppvägs religiösa strukturer och lagar av andra faktorer, men i Saudiarabien är de dominerande.

Detta var den femte delen i en artikelserie om befolkning och miljö. De fyra tidigare delarna kan du läsa här:
1. Befolkning och miljö - dags för nytänkande
2. Hållbar befolkningstillväxt?
3. Hur blir det med maten?
4. Ett radikalt nytt synsätt - ekofeminism
Artikeln kommer att fortsätta här på Röda Malmö

SvD SvD2 SvD3 DN DN2 DN3 AB AB2 SR Intressant Bloggar om miljö, klimat, ekosocialism, samhälle, politik,

 

Kommunal: Allt stöd till strejken

...självklara krav från Kommunal

15 år på samma jobb och fortfarande provanställd. Schemaläggning ner på sekunder och hundradelar och 13 timmars arbetsdag. Entreprenörsbyte i trafiken – då måste du söka om ditt jobb. Så ser verkligheten ut för många anställda inom trafiken i Sverige. Arbetsgivaren vägrar att möta Kommunals krav om förbättrade villkor och därför varslar Kommunal om strejk för 1 400 anställda i trafiken. Konflikten bryter ut den 19 juni, skriver Kommunal på sin hemsida.

 

Busstrejk vid midnatt. Parterna har avbrutit förhandlingarna. I morgon ställs ett stort antal busslinjer in i Stockholm, Södertälje och Umeå. Stockholmstrafiken kan lamslås. Trafikkaoset närmar sig.

 

Facket vill att de anställda ska få behålla sina gamla anställningar när man byter entreprenör. Dessutom kräver man att de anställda får större inflytande över sina arbetstider, samt att det införs lägstalöner för grupper som verkstadsarbetare och servicepersonal.

 

Kraven är rimliga och fullt självklara. Arbetsköparna får ta på sig ansvaret för eventuellt "kaos". För många anställda råder det redan kaos på jobbet.

 

SR SR2 AB AB2 SvD SvD2 DN Intressant Bloggar om facklig kamp, arbetarkamp, samhälle, politik,

 

Befolkning: Ett radikalt nytt synsätt

...först och främst en ekofeministisk fråga 

Kvinnors egenmakt gynnar planeten och därmed oss alla

Vänstern behöver en radikalt ny syn på hela frågan om befolkningen och miljön. Ett sådant synsätt, som har haft stöd av många på vänsterkanten samt feminister och miljöaktivister under lång tid, och som jag starkt stöder, är baserat på kvinnors egenmakt.

Detta ser befolkningen som först och främst en feministisk (eller eko-feministisk) fråga. Kvinnor skapar fysiskt varje generation. De producerar barn och tar huvudansvaret för att vårda dem. Globala födelsetal bestäms ytterst av storleken av de familjer som de har - vilket i sin tur är relaterat till om de har tillgång till preventivmedel och abort, utbildning och sysselsättning, och om de utsätts för konservativa ideologier som motsätter sig sådan tillgång.

 

Denna strategi bygger på uppfattningen att de flesta kvinnor, om de hade fritt val, sannolikt inte skulle ha så stora familjer som råder i stora delar av Syd. Vissa skulle, de flesta skulle inte. Den hävdar att om kvinnor kan bestämma över sin fertilitet, få tillgång till utbildning och sysselsättning, och frigöra sig från influenser av patriarkat och religion, skulle födelsetalen sjunka ytterligare och den globala befolkningen skulle stabiliseras. Och det skulle förbättra livet för miljontals kvinnor i processen. Det är en riktig win-win situation.

Intressant nog förespråkar Al Gore, i The Future, detta som ett sätt att stabilisera den globala befolkningen - liksom Natalie Bennett, ledare för Green Party i Storbritannien och Caroline Lucas Green Party MP.

 

Det innebär att stödja kvinnor i deras kamp för preventivmedel och abort. Det innebär att stödja deras kamp för att lyfta sig ur fattigdomen, och se till att de får tillgång till utbildning och jobb. Det innebär att ge kvinnor verklig valfrihet över preventivmedel - genom att till exempel inte tvinga dem att registrera sig för implantat eller spiral som bara kan tas bort medicinskt när de föder barn.

Detta är, i alla fall, frågor som länge har varit krav från den feministiska rörelsen och vänstern. Vi har med all rätt förespråkat en kvinnas rätt att välja i relation till abort - detsamma gäller för preventivmedel.

 

Riktar detta sig till kvinnorna i Syd?

 

Ett av argumenten mot detta synsätt är att eftersom de högsta födelsetalen är i Syd skulle en sådan politik vara "riktad" till kvinnorna i denna region - som inte är ansvariga för klimatkrisen.

Det enda målet för egenmakt är de fruktansvärda förhållandena som kvinnor i Syd möter och de icke tillgodosedda behoven av reproduktiva tjänster. Mer än 220 miljoner i regionen nekas reproduktiva tjänster - som kan vara (och är ofta) skillnaden mellan liv och död. Det finns 80 miljoner oönskade graviditeter per år. 74.000 kvinnor dör varje år till följd av misslyckade illegala aborter - ett oproportionerligt antal av dessa i Syd. Varje år dör cirka 288.000 kvinnor av orsaker som kan förebyggas i samband med graviditet och förlossning - och 99% av dem inträffar i utvecklingsländerna. Det är en politik som hjälper kvinnor i Syd och hjälper planeten på samma gång, det är win-win igen.

 

Enligt FN är hela skalan av moderna familjeplaneringsmetoder fortfarande otillgängliga för minst 350 miljoner par över hela världen, varav många säger att de vill förhindra en graviditet eller skapa mer utrymme mellan dem.

Det bör dock betonas att det inte bara är en fråga om preventivmedelstjänster - viktiga som de är. Hela egenmakt-paketet är nödvändigt för att detta ska lyckas: preventivmedel och abort, lyfta kvinnor ur fattigdom, att ge dem tillgång till utbildning och sysselsättning och skydd mot patriarkala påtryckningar. Det är denna kombination av faktorer som kan göra en förändring för både födelsetalen och livet för de inblandade kvinnorna.

 

Detta var fjärde delen av en artikel om befolkning och miljö. De tidigare delarna kan du läsa här:

1. Befolkning och miljö

2. Hållbar befolkningstillväxt?

3. Hur blir det med maten?

Artikeln kommer att fortsätta på Röda Malmö

 

SvD SvD2 AB AB2 DN SkD SR Intressant Bloggar om miljö, klimat, ekosocialism, samhälle, politik,

 

Turkiet: Revolten griper omkring sig

...regimens våld möter folkligt motstånd

Protesterna växer i Turkiet

 

Efter tvekan och förhandlingar bestämde sig regeringen Erdogan slutligen för att rensa Taksim-torget som besöktes av tiotusentals varje kväll. Med tårgas, vattenkanoner och stor brutalitet attackerades fredligt demonstrerande människor.

 

Men när ett område för motståndet fick uppges skapades istället tusen nya. Omedelbart, i en rad stadsdelar i Istanbul, och i en rad städer runt om i landet, gick människor spontant ut i tiotusental för att kräva regeringens avgång.

 

På många håll i Turkiet strömmade massorna ut på gatorna så fort de fick reda på vad som hade hänt i Gezi Park. I Ankara, huvudstaden, Izmir, den tredje största staden på den egeiska kusten mot Grekland, Adana och Bursa, respektive centra för textil-och metallindustrin, och Antalya, den största semesterorten vid Medelhavet, samlades stora folkmassor på torgen.

 

Erdogan har förmodligen gjort ett misstag när han låtit polisen gå hårt fram. Sprickorna ökar i maktens egna led och bland vanligt folk retar man upp sig. Strejkerna är ett svar på våldet. Revolten griper omkring sig.

 

En faktor av stor betydelse är det faktum att DISK, den mest progressiva industrifackets konfederation, och KESK, den mest åt vänster lutande bland de offentligaanställdas centralorganisationer, gemensamt har deklarerat en generalstrejk och vädjade till sina gräsrötter att gå ut på gatan och protestera.

 

Källa International Viewpoint: Gezi Park Evacuated, Istanbul and Turkey Explode

 

AB: Regeringen beredd sätta in armén

 

SvD SvD2 SvD3 SR SR2 SkD DN DN2 AB Intressant Bloggar om turkiet, våld, samhälle, arbetarkamp, politik,

Planeten: Hur blir det med maten?

...hur stämmer befolkningsökning med hållbart jordbruk?

Kan ett jordbruk, som tar hänsyn till jorden och den biologiska mångfalden, förenas med en ständigt stigande världsbefolkning?

 

Det hävdas att nog mat produceras idag för att mata de 7 miljarder invånarna på denna planet, om den var effektivt och rättvist fördelad och inte omfattades av marknadens härjningar med dess enormt slösaktiga distributionssystem. Även om det finns en viss sanning i detta så är en hållbar distributionen av stora mängder livsmedel över hela världen oerhört problematisk.

Det är sant att tidigare förutsägelser att befolkningen skulle att överträffa livsmedelsförsörjningen har visat sig felaktiga. Detta var inte bara fallet med Malthus i början av 1800-talet utan även Paul Ehrlich (The Population Bomb) i slutet av 1960-talet. Det vore dock ett stort misstag att dra slutsatsen att det därför inte finns några problem att mata en ständigt ökande befolkning - även om marknadens snedvridning togs bort.

 

Vad dessa förutsägelser inte beaktade var möjligheten av en allt större jordbruksnäring, och allt mer kemiska gödselmedel, för att öka produktiviteten i livsmedelsproduktionen. Det lämnade hundratals miljoner på svältnivå eller sämre i processen, och det producerade ökande globala livsmedelskriser, men det gjorde det också möjligt att kraftigt öka livsmedelsproduktionen.

Problemet är alltså inte om tillräckligt med mat kan spottas ut genom allt större lantbruksföretag, med allt fler kemiska gödningsmedel, bekämpningsmedel och monokultur-tekniker, utan om den kan produceras och distribueras utan att förstöra planetens ekologi i processen.

 

Vad planeten behöver är att gå mot självförsörjning och mot småskalighet och mer lokalt jordbruk. Det vore bättre för jorden, och bättre för den biologiska mångfalden, och det skulle ge bättre mat.

Småskaligt jordbruk, dock utan konstgödsel och bekämpningsmedel kräver betydligt mer mark per ton livsmedel än intensivt jordbruk. Samtidigt är den rätta vägen framåt inte ett svar på ständigt stigande befolkning. Mängden av mark och vatten som behövs skulle vara oöverkomliga och det skulle ha ytterligare en förödande inverkan på den biologiska mångfalden, även om det vore möjligt.

 

Tidigare delar av denna artikel på Röda Malmö:

1. Befolkning och miljö

2. Hållbar befolkningstillväxt?

 

Intressant SR, SvD, AB,

Bloggar om miljö, klimat, ekosocialism, samhälle, politik,

Klassklyftorna: Det räcker nu!

...Sverige ett klassamhälle med växande klyftor

Högerpolitiken, som bedrivs och bedrivits under lång tid av både borgerliga och socialdemokratiska regeringar, håller på att förvandla Sverige till ett klassklyftornas land. Sverige är det land där klyftorna ökar snabbast, enligt OECD.

 

Orättvisorna är större än folk tror. Den rikaste femtedelen äger 87 procent av nettoförmögenheten. Den fattigaste femtedelen äger ingen, utan har bara skulder.

 

Den svenska skolan är ett kaos. Ingen blomstertid för skolan. Privatskolorna gör skolan sämre. Sjukhusen tvingas ta till nödåtgärder. Åtstramningar stryper välfärden samtidigt som riskkapitalbolag plockar vinster från skattepengar inom skola och vård.

 

En av tio unga varken arbetar eller studerar. I Malmö är det hela 13 procent av ungdomarna som har det så. I Malmö har de sociala klyftorna ökat så mycket under de senaste tjugo åren att skillnaderna i medellivslängd uppgår till sju år mellan olika stadsdelar.

 

För detta ska vi anklaga borgarna, men också socialdemokraterna som anammat högerpolitiken med avregleringar, privatiseringar, nedskärningar och ökande klyftor. Vänsterpartiet förmår inte stå emot utan kompromissar bort alla bra krav när de vill sitta i regering ihop med Stefan Löfvén.

 

Det behövs ett nytt arbetarparti som kan resa protesterna mot klassamhället och de djupnande klassklyftorna.

SR SR2 SvD SvD2 SvD3 AB AB2 AB3 SkD SkD2 Intressant Bloggar om klassamhälle, kapitalism, samhälle, politik,

It Takes A Lot To Laugh

Bob Dylan:
It Takes A Lot To Laugh;
It Takes A Train To Cry


It Takes A Lot To Laugh... fanns med på Bob Dylans album Highway 61 Revisited från 1965. Det var den första LP av Bob som jag köpte.

SvD AB SkD Intressant Bloggar om bob dylan, sextiotal, musik, kultur, samhälle,

Syrien: Rebellerna behöver vapen

...men moderaterna vill fortsätta titta på slakten

100 000 dödade - facit över västvärldens vägran att hjälpa syriska folket

Sofia Arkelsten (m), ordförande i riksdagens utrikesutskott, skriver nu att "fler vapen stoppar inte kriget i Syrien" och motsätter sig upphävandet av västs vapenembargo. Arkelsten uppträder som fredsapostel och drar till och med en lans (!) mot vapenexport (hm, det hörde vi aldrig något om under debatten om svensk vapenexport till Saudiarabien).

 

Vapenembargo, stopp för vapen till Syrien, är just vad som praktiserats under mer än två års tid. Vad har det inneburit? Jo, att rebellsidan fått klara sig med lättare vapen som man kunnat erövra från regeringsarmén, medan Assads diktaturregim försetts med tunga, högteknologiska vapen från Ryssland, liksom annat militärt stöd från diktaturen i Iran och nu även på marken från islamistiska Hizbollah.

 

Vapenembargots förespråkare har gömt sig bakom en fredsfasad, men utfallet i verkligheten har inneburit att människor i Syrien inte kunnat försvara sig mot Assad-regimens flygangrepp och raketattacker mot bostadsområden, brödköer, civila, kvinnor och barn.

 

Vapenembargot har betytt fortsatt militärt stöd åt Assad, stridsvagnar, missiler och stridsflyg till diktaturen och ingenting till de revolterande människor som slåss för sin frihet och sina liv. Hundratusen människor har dödats. Där har vi facit av vapenembargot.

 

Det återstår att se vad som blir följden av EU:s upphävande av vapenembargot. Vi vet inte heller om USA menar allvar med att ge vapenhjälp till rebellerna. Vilket är alternativet till att beväpna revolutionen och ge folket möjlighet att skydda sig mot diktaturen?

 

Risken är uppenbar att diktatorn Assad med hjälp av tunga ryska vapen, iranska militära rådgivare och vältränade soldater från islamistiska Hizbollah maler ner motståndet och ställer till med en oerhörd massaker när revolten krossas.

 

Ytterligare hundratusen dödade och ytterligare en miljon flyktingar kan bli följden om de kämpande människorna förvägras möjligheter att försvara sig. Motståndarna till vapenhjälp vill gärna sätta på sig en helgongloria, men i verkligheten har de hjärtan av sten och fungerar som den grymme diktatorns vägröjare.

 

SkD: Syriska rebeller vädjar om vapen

SvD: Massavhopp från syriska armén

SvD SvD2 SvD3 SvD4 AB SR SR2 SR3 SR4 SR5 DN Intressant Bloggar om syrien, samhälle, politik,

Bloggat: Kildén & Åsman,

Hållbar befolkningstillväxt?

...många av planetens tillgångar sinar

Lättare att lösa problemen med mindre befolkning

 

Detta är andra delen av en artikel om befolkningstillväxt. Första delen hittar du här: Befolkning och miljö.

 

Mycket satsas på påståendet (som nämnts ovan) att den globala befolkningen kan stabiliseras vid slutet av seklet - dvs om 80 eller 90 år! Detta är dock långt ifrån säkert. Befolkningsförutsägelser är notoriskt svåra att få rätt eftersom de ekonomiska och sociala förhållanden som ligger bakom dem är själva föränderliga och oförutsägbara - särskilt under en så lång tidsperiod.

Det är sant att dagens ökande befolkning beror främst på en stor nedgång i den globala dödligheten (särskilt barnadödligheten) och en ökning av medellivslängden (huvudsakligen på norra halvklotet) snarare än av födelsetalen, som har fallit. Detta gör dock inte den nuvarande ökningstakten mer hållbar eller frågan mindre brådskande. FN självt säger att: "trots den senaste tidens nedgång i födelsetal i många länder, är ytterligare stora ökningar av befolkningens storlek oundvikliga."

 

Problemet är att planetens resurser är ändliga och att de rinner ut! Efterfrågan på vatten kommer att öka dramatiskt, både av stigande befolkning och stigande efterfrågan. Grundvatten-akviferer håller på att tömmas - många regenerera bara i en takt av 0,5% per 500 år. Detta har accelererat de senaste åren med påtryckningar från framväxande ekonomier såsom Kina och Indien samt från nya borrningar och pumpteknik.

Över 25% av allt flodvatten används nu innan det når havet. Många floder torkar upp innan de kommer dit. En av sex människor på jorden får sitt dricksvatten från glaciärer och snötäcket på världens bergskedjor, som är vikande. Dessa återbildas inte och när de är borta är de borta.

 

 

Mark och matjord är ändliga liksom resurserna i haven - som håller på att tömmas i en alarmerande takt. Bestånden av varje art av fullvuxen vild fisk har minskat med 90% under de senaste 50 åren. Många av de mineraltillgångar som industriell produktion, läkemedel, transport och kommunikationer är beroende av är ändliga och på väg att ta slut.

Den viktigaste resursen som är hotad, är dock planetens biologiska mångfald. Under de senaste femtio åren har människan - den i särklass mest destruktiva arten på planeten - haft en större inverkan på jordens ekosystem än under någon period i historien. Vi förlorar nu arter tusen gånger snabbare än den genomsnittliga förlusten under de föregående 65 miljoner åren -och när en art är borta är den borta. Detta är det största massutdöendet av arter sedan dinosauriernas försvinnande.

 

Allt detta på grund av föroreningar, skogsskövling, överutnyttjande av naturresurser och förlust av livsmiljöer som orsakas av mänsklig aktivitet. Global uppvärmning, från fossila bränslen, förstör livsmiljöer och förändrar tidpunkten för djurs migreringar och växters blomning. Många arter skjuts mot polarområdena och mot högre höjder.

Nyligen publicerade 25 naturskyddsorganisationer i Stor-britannien en stor granskning av biologisk mångfald med titeln The State of Nature Report. Denna finner att av mer än 6.000 studerade arter är mer än en av tio hotade av utrotning.

 

 

Planetens kapacitet att absorbera avfall är också ändlig - något Al Gore påpekar också i The Future. Han citerar Världsbanken som säger att per capita-produktionen av sopor enbart från stadsbor i världen är nu 2.6 pounds per person och dag, och väntas öka snabbt. När du lägger till detta är det avfall som produceras av energiproduktion, skapandet av kemikalier, tillverkning, pappersproduktion och jordbruksavfall av en enorm volym. I själva verket väger den mängd avfall som skapas varje dag mer än 7 miljarder invånare på denna planet!

Jag argumenterar inte för att befolkningstillväxten är den grundläggande orsaken till den ekologiska krisen och den globala uppvärmningen. Det är det kapitalistiska produktionssystemet och kommersialiseringen av planeten - men förkapitalistiska jordbrukssystem var redan nedbrytande för ekologi och biologisk mångfald innan kapitalismen kom. Vad jag menar är att befolkningstillväxten är en starkt bidragande faktor.

 

Jag hävdar inte heller att en stabilisering av den globala befolkningen skulle i sig lösa den ekologiska krisen eller stoppa den globala uppvärmningen. Det skulle den inte. Sådana saker kommer att behöva stora insatser av ekologiska, ekonomiska och sociala åtgärder om de ska uppnås - jag kommer inte att räkna upp dem här. Men chanserna att lyckas med dessa mål kommer att vara bättre om den globala befolkningen stabiliseras än om den fortsätter att stiga. Det skulle vara lättare att ge mat, färskvatten, energi och avfallshantering och skydda planetens biologiska mångfald med en befolkning på 8 istället för 9 eller 10 miljarder människor.

 

Artikeln kommer att fortsätta här på Röda Malmö

 

SvD DN AB SkD SR SR2 Intressant Bloggar om klimat, miljö, ekosocialism, samhälle, politik,