Det är ännu oklart varför Michael Jackson dog. Det finns inga misstankar om att ett brott skulle ha begåtts. Det slutliga obduktionsresultatet kommer först om cirka en månad, får vi veta. Det verkar dock som Jackson länge dragit sig fram på en cocktail av droger och mediciner för att hålla de inre demonerna i schack. Kanske vet hans läkare vad som hände?
Visst är det så att Michael Jackson förblir en stjärna av utomjordiska dimensioner och kungen av det bisarra. Trots alla skandaler lyckades han vinna nya beundrarskaror bland ungdomarna. Hans betydelse för popmusiken är oomtvistad, men ett liv som barnstjärna sätter spår. En barndom där det är talangen, och inte personligheten, som räknas kan sätta kursen för resten av livet. Michal Jackson levde instängd i en förlorad barndom.
Hans privata förbannelser äger dock rum mot en fond av den moderna kapitalistiska nöjesindustrins mekanismer. Visst är det som Stefan Stenudd skriver: "Underhållningsbranschen är alltför lik Romarrikets gladiatorspel". Michael Jackson var en av de idoler som utgör "ett slags populärkulturellt martyrium, guldkalvarna som offrades för allmänhetens gränslösa törst efter spektakel och sensation".
Popmusiken är både ett "folkets opium" och "ett opium för folket" och rätt ofta också ett uppror mot förtrycket. Den mäktiga nöjesindustrins uppgift är att profitera på och tämja den rockande revolten. Klassamhället föder de orimliga förväntningarna på popens stjärnor och göder de drömmar som de ska förlösa - en ersättning för det inflytande över vår tillvaro som kapitalismen förnekar oss. Talanger och genier bryts ner och förstörs, döms till ett liv i verklighetsfrämmande lyx och isolering. Omgivna av gamar och hyener som hjälper till att äta dem levande.
Tidigare inlägg om Michael Jackson på Röda Malmö: En av de största
1 kommentarer:
Du skriver både klokt och vackert. Två skäl att hålla med dig :)
Skicka en kommentar