Jag och Ronald Reagan hade någonting gemensamt

Gästskribenten Henri: Jag och Ronald Reagan hade någonting gemensamt

I El Salvador och Nicaragua gjorde befolkningen uppror och slogs mot kapitalister och högermän. Det var Ronald Reagans polare de slogs mot, och i skolan läste jag Monika Zaks berättelser om indianerna i centralamerika och förtrycket och kriget. Vi pratade om kärnvapenhotet och rasismen i USA, och förstod inte hur så mycket hat kunde komma från en och samma plats.
- Varför krigar dom alltid, fröken?

Förtvivlan slog sönder mitt inre när jag läste ”Prinsen i Central Park” och ”Amerikanska Bilder. En personlig resa genom den amerikanska underklassen”. Till och med den egna befolkningen är dom i krig med! Hatet mot vuxenvärlden blev så starkt så jag visste inte var jag skulle ta vägen.

Julen 1985 gav min morbror mig ett kassetband med ett omslag som visade en sliten röd basebollkeps inkörd i bakfickan på ett par blåa jeans. Låtarna handlade om en arbetarkilles vardag och förtvivlade längtan efter ett liv där saker och ting inte skulle behöva vara så komplicerade och kalla. Framtiden hade passerats och allt man kunde göra var att gå ner till puben och minnas hur annorlunda saker och ting trots allt hade varit. Det var för sent för att fly. Tiden hade hunnit i kapp. Då förstod jag inte vad Bruce Springsteen berättade, men jag förstod på något sätt att han och jag var på samma sida. Även han hade märkt hur fel allting var, och även jag ville stänga in mig och gömma mig från allt som fanns där ute.

På den 10 år äldre plattan Born to run hade det handlat om viljan att slå sig fri med de laddade vrålen från Tenth Avenue Freeze-out, Night och plattans led-motiv. En tid som verkade tryggare och ljusare. Den tiden var förbi.

“Outside's the rain, the driving snow
I can hear the wild wind blowing
Turn out the light, bolt the door
I ain't going out there no more”
- Cover Me

I en av Born in the USA:s lugnare låtar låter han oss i några få rader veta vad som fått hans värld att kännas så svår.

“They’re closing down the textile mill across the railroad tracks
Foreman says these jobs are going boys and they aint coming back to
Your hometown, your hometown, your hometown, your hometown “
- My hometown

Textens innehåll är alltför bekant idag. Den här sommaren är vid randen av en massarbetslöshet som vi inte sett på väldigt länge. Varsel läggs på varsel. Drömmar krossas och familjer rivs upp av den mentala- och ekonomiska påfrestningen som omdelbart skakar om de drabbade. I sådana tider måste var och en bli en Tom Joad - En som rätar på ryggen och kämpar för det som är sant och riktigt.

"Mom, wherever there's a cop beatin' a guy
Wherever a hungry newborn baby cries
Where there's a fight 'gainst the blood and hatred in the air
Look for me Mom I'll be there
Wherever there's somebody fightin' for a place to stand
Or decent job or a helpin' hand
Wherever somebody's strugglin' to be free
Look in their eyes Mom you'll see me."
- The Ghost of Tom Joad

/Henri

SvD SvD2 SvD3 AB AB2 AB3 Exp Exp2 Sydsv Intressant

Bloggar om musik, politik, samhälle, bruce springsteen

Tidigare inlägg i dag på Röda Malmö:

Vem i hela världen kan man lita på?

Maktens mäktiga män

Gudrun och Benny