De olika möten som nu hålls inför det stora klimattoppmötet i Köpenhamn i december har inte precis höjt förväntningarna. Snarare får man säga att de visar den ovilja och oförmåga som finns hos världens rika länder.
Det blev tydligt redan vid EU:s möte nyligen. De pengar som EU erbjuder fattiga länder var inte i närheten av vad som behövs. Efter mötet mellan Obama och Reinfeldt står det klart att det inte planeras ett avtal med något reellt innehåll.
Desto viktigare att världens gräsrötter nu mobiliserar och visar vad opinionen tycker när världens ledare samlas i Köpenhamn. Kristina Martinsson från Lund, som är en av de inom Socialistiska Partiet som jobbar med frågan, har inga stora förhoppningar när det gäller själva förhandlingarna.
– Jag tror inte att de rika ländernas ledare är beredda att göra de uppoffringar som krävs, säger hon.Skälet till den skepticism som många känner ligger i konflikten mellan nord och syd, mellan de industrialiserade länderna och de fattiga länderna eller de som håller på att industrialiseras. De rika ländernas ledare menar att alla måste ta lika stort ansvar för klimatet. Kina som släpper ut nästan lika mycket som USA har därför nästan lika stort ansvar och måste alltså göra nästan lika stora anpassningar och minskningar av sina utsläpp. Ett land som Sverige har däremot knappt något ansvar alls.
Om man ser det från ett tredjevärldenperspektiv blir det annorlunda. Det är länder i tredje världen som drabbas hårdast av klimatförändringen. Man menar därför att i-länderna måste ta ansvar för de historiska utsläpp som orsakat den grad av klimatförändring som vi har nu. De menar också att det är omöjligt för dem att gå med på avtal som håller tillbaka deras utveckling och garanterar dem en framtid i permanent fattigdom som de aldrig kan ta sig ur.
Många menar att det är just det som västvärldens ”lika ansvar för alla”-avtal leder till.Orättvisan kan kanske illustreras bäst om man istället ser på utsläppen utifrån ett per capita-perspektiv. Då blir exempelvis Sverige en betydligt större bov än Kina och det visar också enligt många det absurda i att Kina skulle ha lika stort ansvar som USA.För även om Kinas totala utsläpp är nästan lika stort som USA:s så släpper varje kines ut cirka 4,3 ton koldioxid per person. I Sverige är siffran 5,4 ton och i USA hela 19,5 enligt Världsbankens statistik.
Läs hela artikeln och intervjun i Internationalen. Där får du också en överblick på vilka aktiviteter som planeras i Köpenhamn.
4 kommentarer:
No Problems
Jorden är miljarder år gammal och kommer att klara några miljarder till utan eller med vår påverkan av det ena eller det andra.
Perspektiv , perspektiv.
Bäste Ronny.
Vad är Socialistiska partiet ? Är det ett parti som är "mot" det som regeringen föreslår och tar ställning till ? Jag hade uppfattningen att "Internationalen" var nerlagd. Tillhör Du dem som nu skall demonstrera i Köpenhamn och med det visa att de som samlas där gör det till ingen nytta. Fredrik kan inte göra mer än försöka övertyga USA, Indien och Kina faran med att lämna klimatfrågorna åt sitt öde. Sverige har inget att "sätta emot". Du skall istället se till att det byggs fler kärnkraftverk och att vi bygger ut Norrlands älvar. Då kan vi exportera el till Tyskland som nu låter svenska Vattenfall elda med smutsig brun kol i tyska kraftverk.
Se till att gasledningen från Ryssland till Tyskland genomförs så att Tyskland kan stänga sin koleldade kraftvek.
...Sivan:
Så rätt, så rätt. Jorden klarar sig alltid. Till skillnad från människan.
...till Ming:
Internationalen lever. Liksom Socialistiska partiet som ska medverka i de stora demonstrationerna i Köpenhamn. Där ska vi visa att det krävs en bred och kraftfull gräsrotsrörelse för att rädda klimatet.
Vi sätter inte vår lit till Fredrik som låter svenska statliga Vattenfall satsa på smutsiga kolkraftverk i stor skala ute i Europa och inte heller har något i övrigt att bidra med för att få till stånd ett bindande klimatavtal med världens länder.
Vi anser inte att kärnkraften är något alternativ till fossilbränslena och fossilgasen är inte mycket bättre än kolkraften.
Det vi ska satsa på är energieffektivisering och energibesparingar samt de förnyelsebara energikällorna. Samnhället måste ställa om energiproduktionen, mycket av övrig produktion liksom transportsystemen.
Skicka en kommentar