EU:s president Herman van vemdå? Den berättigade frågan ställer AB:s ledare. "I tio år har Unionen brottats med att få en ny konstitution på plats – bara för att slutligen tillsätta en okänd belgare... I värsta fall innebär detta att vi får en union med huvudsakligt fokus på sin egen navel: att subventionera franska bönder, diskutera institutioner, låtsas att Turkiet inte finns, bygga högre murar mot omvärlden och jaga illegala immigranter. EU borde ha bestämt sig för att bli något annat. Och då skulle man ha siktat högre än Herman Van Rompuy."
Å andra sidan - var det så mycket annat att vänta? Och hur hade det blivit om istället till exempel krigshetsaren Tony Blair utsetts som president?
AB fortsätter: "EU:s stora problem är att helheten är mindre värd än summan av delarna. Vi har 30 000 soldater i Afghanistan men inget inflytande över strategin. Vi är en större ekonomi än USA men har mindre inflytande i internationella förhandlingar om ekonomi och finansmarknader än amerikanerna. Och i hög grad är det vårt eget fel. Omvärlden förstår inte vad Europa vill och inom EU saknas det gemensam riktning. Herman Van Rompoy är ett symptom på detta problem. Inte ett steg mot en lösning. Det är bara att beklaga."
Ja, men allt detta blir mera förståeligt om man betänker att EU leds av en rad kapitalistiska länder vars borgarklass har imperialistiska ambitioner och gärna vill behärska världen under USA:s ledarskap, även om det ibland sker i viss rivalitet.
Ledaren avslutas dock lite roligare: "Valet av Catherine Ashton, Storbritanniens socialdemokratiska EU-kommissionär, till utrikesminister är delvis problematiskt av samma skäl. Ashton har bara varit kommissionär i ett år och har begränsad utrikespolitisk erfarenhet. Däremot kan vikten av en kvinna på en hög position i EU inte underskattas. Mansdominansen är ett stort demokratiproblem. Av de 27 regeringschefer som i går samlades i Bryssel är 26 stycken män. Som den franske EU-korrespondenten Jean Quatremer konstaterade: ”det ser ut som en kristdemokratisk version av den saudiarabiska regeringen”."
Hur det här kan leda till att Fredrik Reinfeldt får trovärdighet är mig en gåta. Att man lyckats tillsätta ett par poster kan väl knappast anses vara en bedrift. Inte löser det något enda av EU:s grundläggande problem och tilltagande kriser. Åtminstone inte för den växande miljonskaran av arbetslösa och fattiga.
Bloggat: Jinge Jakop Dalunde
2 kommentarer:
En president som är jesuitutbildad och skriver Haikudikter får mig att tänka på Dag Hammarskiöld. Jag hoppas att denna Herman har lika mycket ideal och principer som Dag Hammarskiöld hade. I så fall tror jag att Herman kommer att överraska alla.
Hellre Herman än någon självuppblåst ledare som mejat ned många människor på vägen uppåt.
Bra sagt, Micke! Hellre 2 figurer som framgångsrikt tävlar med Ban Kimoon i att vara en grå, intellektuell, genomintegrerad tråkmåns än den barnslige Carl Bildt och storljugaren Tony Blair på EUs högsta tron. Och ja,van Rompoy kanske gör en Tage Erlander: växer med uppgiften, börjar som kompromissvald nolla och slutar någonstans uppe vid sidan om Gud fader.
Skicka en kommentar