De rödgröna leder stortAnledningen till Sverigedemokraternas framgångar är de ökande klasskillnaderna. Under tjugofem års tid har orättvisorna ökat och välfärden urholkats. Oavsett om det varit borgerliga eller socialdemokratiska regeringar. Dessa regeringar har skiljt sig åt, men de har alla fört olika varianter av nyliberalt inspirerad politik som gynnat de rika och drabbat vanligt folk.
Det finns stora skillnader i en del frågor mellan den borgerliga alliansen och de rödgröna. Men de är rörande överens om att det ska föras en politik på kapitalismens villkor. Därför blir det som det blir. Oavsett vilka som sätter sig i regeringsställning så blir de efter ett tag impopulära. Det skedde med Göran Persson-regeringen och det händer nu med Reinfeldts regering.
Det är alltså upplagt för byte av lag igen vid nästa val. Förhoppningarna på de rödgröna kommer att växa. Om de får bilda regering, vilket jag ändå hoppas (för att jag vill se Reinfeldts nederlag) så kommer de rödgröna naturligtvis inte att kunna leverera tillräckligt och då är det åter igen dags för blåa laget att skära pipor i vassen.
Så har vi då outsidern, Sd. Fast egentligen tillhör även de den kapitalistiska familjen, om än de just nu är familjens svarta får och inte riktigt platsar i de fina salongerna. Men Sd är för klassamhället. Att de seglar fram på en opinion nu beror på socialdemokratins urartning. Sd:s framgångar har sin grund i det försvagade klassmedvetandet inom svensk arbetarklass och i arbetarrörelsens insomnande.
Om det inte vore på det viset skulle inte så många arbetare misstolka vad som sker i samhället och sparka nedåt istället för att ta kamp mot överhet och borgarklass. Ett parti som Sd, som letar efter syndabockar bland samhällets olycksbarn och bland kriminella och muslimer, skulle aldrig haft en chans om vi haft en kämpande arbetarrörelse.
Vad som behövs idag är självklart ett nytt arbetarparti. Missnöjda socialdemokrater på vänsterkanten, vänsterpartister som inte vill underordna sig Sahlin och stora delar av yttervänstern skulle kunna bilda ett sådant parti. Det är i varje fall värt att arbeta i den riktningen. Förr eller senare kommer tillräckligt många att inse nödvändigheten.
Tidigare inlägg idag på Röda Malmö: Obama förtjänar inte fredspriset
7 kommentarer:
Jag noterar att du räknar de kriminella och muslimerna till de som ett arbetarparti ska värna om. Men tänk om svenska arbetare vill att ett arbetarparti ska värna svenska, laglydiga, människor? Är det fel att värna sitt eget folk? Är det fel att vilja att svenska jobb ska gå till svenskar? Vilket arbetarparti tycker du svenska arbetare ska rösta på? Något kommunistiskt parti?
...till feminix:
Du missar något väldigt väsentligt. Den svenska arbetarklassen består idag av människor med olika ursprung. En stor del har utländsk bakgrund i första, andra eller tredje generationen. Här i Malmö utgörs dagens arbetarklass kanske till hälften av personer med utländsk bakgrund.
Som klass har vi mer gemensamt med varandra än den svenska borgarklassen som är vår motståndare.
Vilka termer du använder Ronny.
"borgarklassen är våra motståndare"
Jag har vänner och släkt med helt olika "klasstillhörighet" Jag har aldrig sett dem som motståndare bara för de tjänar mer än mig.
Och kan det vara en av sakerna varför arbetarrörelsen har så svårt att få enighet idag. Att man tror arbetarna var en gruppering som homogent enbart rörde sig bland arbetare som det var för. Nej nu är klasserna mycket mer blandande. Och den här vi mot dom retoriken går inte riktigt hem på samma sätt längre.
Du missar också något.En muslim är alltid muslim först och främst. Aldrig "arbetare". Så länge muslimerna inte är tillräckligt många har de dold agenda. Den blir uppenbar när de blir fler och ställer större krav och bildar ett eget parti.
Då försvinner plötsligt lojaliteten med arbetarrörelsen. Deras verkliga lojalitet är och förblir Allah, Koranen och imamerna. Deras styrka är ju deras starka tro.
Och, som någon av dem sade i Ring P1: Muslimernas syn på frihet är totalt annorlunda än vad västvärldens människor menar. Likadant med demokrati - helt olika syn. Detta upptäcker man bara om man går bakom fasaden, bakom de tillrättalagda orden.(PS Varför tar du inte bort ordverifieringen?)
...till Mats:
Klasstillhörighet handlar inte om skillnader i inkomst utan om ställningen i förhållande till produktionsmedlen.
Inte är det heller en fråga om förhållanden mellan enskilda individer utan just mellan klasser. Men ofta återspeglas detta också på individnivå, inte minst när klasskampen skärps.
Arbetarklassen förr var heller inte så homogen (den växande fackliga och politiska organiseringen fick det så småningom att se ut så).
Även förr fanns en rad skikt mellan polerna arbetarklass och borgarklass, men dessa såg annorlunda ut. Lantarbetare, halvproletärer, backstusittare, månskensbönder, hantverkare, bönder, små egenföretagare osv.
Klasserna har i viss mån alltid varit "blandade". Det utesluter inte att det finns motsatta klassintressen.
Idag är det framför allt borgarklassen som för klasskamp, är på politisk offensiv och driver igenom samhällsförändringar till sin egen fördel och andras nackdel. När svaret från arbetarna börjar komma, när politisk medvetenhet och organisering växer underifrån - då ska du få se att "borgarklassen är våra motståndare".
...till feminix:
Ditt resonemang är både verklighetsfrämmande och rasistiskt. Det motsägs av de verkliga förhållandena. Både av hur de stora minoriteterna av muslimer i europeiska länder uppträder och av hur situationen ser ut i den muslimska världen.
Den stora massan av muslimer i Europa tillhör arbetarklassen, blir alltmera sekulariserad och orienterar sig vänsterut i politiken.
I den muslimska världen är befolkningen delad i klasser och olika klassintressen kommer mycket tydligt till uttryck. Även när det gäller islam så finns tydliga tolkningar längs hela den politiska skalan.
Ronny! Ett arabiskt ordspråk går ut på att man ska försöka sätta sig in i meningsmotståndarens sätt att tänka. Jag har tänkt och tyckt som du tills för ca ett-två år sedan. Jag trodde, som du, att islam var varken bättre eller sämre än någon annan religion. Av en slump kom jag att se ett program på AxessTV med Ayaan Hirsi Ali. Mitt råd till dig är att ta del av BÅDA sidorna. Både vad kritikerna säger och vad muslimerna själva avslöjar på sina bloggar. En ung svensk konvertit ger dig sin pusselbit: http://apg.blogg.se/
När du tar del av vad kritikerna säger bör du vara medveten om att de lever under ständigt dödshot från "de fromma muslimerna". Och när du tar del av muslimernas synpunkter bör du vara medveten om att i slam är det tillåtet att ljuga för de otrogna om sanningen skulle vara ogynnsam.
Test: Vem talar troligen sant? Kritiker som säger att islam är en fara för demokratin eller muslimer som säger att islam är den enda rätta demokratin?
(Suck för ordverifieringen.....)
Skicka en kommentar