tisdag 30 juni 2009

Piraterna lämnar bukten



Grabbarna bakom Pirate Bay har tröttnat, tycker inte de kan utveckla sajten och säljer därför. Mjukvaruföretaget Global Gaming Factory X köper webbsajten The Pirate Bay för totalt 60 miljoner kronor.

De nya ägarna säger att de ska utveckla tekniken, konkurrera ut dagens fildelare, tjäna pengar på det själva, fildelare ska också kunna tjäna pengar och dessutom ska upphovsmännen få ersättning. Det ska bli spännande att se hur detta går.

Pengarna som TPB-grabbarna får in på försäljningen tänker de inte lämna till kronofogden utan de ska istället gå in i en fond, som stöttar projekt för yttrandefrihet, informationsfrihet och öppenhet på nätet.

Ur dagens mediaskörd:
Aftonbladet: Noterat bolag uppges köpa Pirate Bay
Aftonbladet: Nya Pirate Bay – så funkar det
SvD: Så ska Pirate Bay tjäna pengar
SvD: Experter oeniga om skadeståndet
SvD: Pirate Bay blir betalsajt
DN: GGF: "Fildelarna ska tjäna pengar"
Expressen: "Skivbolagen får inga pengar"
Sydsvenskan: Pirate Bay köps av IT-bolag
VG: Sålt för femtio miljoner
DB: Piratflagg på halv stång

Intressant Bloggar om politik, samhälle, fildelning, pirate bay, the pirate bay, upphovsrätt

Bloggat: Satmaran Jinge

Tidigare inlägg i dag på Röda Malmö:
Flygsäkerheten måste förbättras
Vem vågar flyga Airbus?
Madoff och de andra svindlarna








Flygsäkerheten måste förbättras

"Cowboyföretag" tillåts sköta flygningarna

Femåring som överlevde ska vara en fjorton år gammal flicka, enligt norska Dagbladet. Tidigare idag har uppgetts att en femåring klarats sig från olyckan med livet i behåll. Nu uppger en immigrationstjänsteman på Komorerna att den överlevande troligen är en fjortonårig flicka. Detta mirakel mot alla odds ger naturligtvis anhöriga till de ombordvarande nytt hopp.

En orsak till olyckan kan vara slarv och dåligt underhåll av oseriöst flygbolag. Sydsvenskan: "En kampanjgrupp som kallar sig ”SOS voyage aux Comores” (SOS Resor till Komorerna), uppmanar franska myndigheter att agera för att stoppa fler krascher av liknande slag. Demonstranterna hävdar att flygningarna mellan Sanaa och Moroni sköts av ”cowboyföretag”
– De behandlar människor som boskap, de trycker in dem, de respekterar inte tidtabeller och de har alltid tekniska problem, sade gruppens talesperson Farid Soilihi till AFP.
Gruppen höll redan förra året ett protestmöte på Marseilles flygplats mot bristande flygsäkerhet."
Både den nyligen inträffade Air France-olyckan i Atlanten och dagens olycka utanför Komorerna ställer frågan om hur det står till med säkerhet och kontroll av flygbolagen.



Tidigare inlägg i dag på Röda Malmö:

Vem vågar flyga Airbus?


Innan minnet av den hemska olyckan med Air France flight 447 över Atlanten hunnit förblekna nås vi av meddelandet om en ny tragisk olycka, den här gången i Indiska oceanen vid ögruppen Komorerna utanför Afrikas östkust. De 142 passagerarna befaras ha omkommit. Även denna gång handlar det om ett flygplan av Airbus-typen.

Orsakerna till flight 447-olyckan är fortfarande inte klarlagda. De svarta lådorna har inte återfunnits. Det ställdes frågor om slarv låg bakom olyckan och om Air Frances senfärdighet med att byta ut problematiska hastighetsmätare.

Olyckan den här gången utanför Komorerna skedde i samband med landningen och vädret var dåligt. Om den har något som helst att göra med bristfällig utrustning på Airbus eller beror på något annat är svårt att uttala sig om. Frankrikes transportminister Dominique Bussereau säger dock, enligt nyhetsbyrån AFP, att ”flera fel” hade upptäckts på det jemenetiska flygplanet.



Några tidigare inlägg om flight 447:

Tidigare inlägg i dag på Röda Malmö:

Madoff och de andra svindlarna

Bernard Madoff - från hjälte till monster. Men vilken är egentligen skillnaden mot de övriga svindlarna?

Domen över svindlaren Madoff blev hård. Var det för att det var de rika och kända som själva drabbades av hans verksamhet som straffet blev så svårt? Denne Madoff som tidigare höjts till skyarna och beskrivits som näst intill en hjälte i finansvärlden. Men vad var det egentligen för skillnad på Madoff och alla de andra spekulanterna som fört hela länder till ruinens brant?

Banker och storföretag har ägnat sig åt den mest makalösa spekulation i något som också måste betecknas som ett pyramidspel. Ett spel som alla möjliga intressenter deltagit i, till exempel de som spelat bort pengar ur våra pensionsfonder. Ett svindleri som orsakade kraschen i Island och Lettland. Som fått konsekvenser över hela världen.

Här ställs ingen till svars. Med jättelika räddningspaket går de kapitalistiska staterna in och använder skattepengar för att rädda finansherrarna ur knipan. Slutnotan betalas av arbetare och vanligt folk genom arbetslöshet, misär och förstörd välfärd.

För att komma åt de skyldiga har vi ingen hjälp att vänta från borgarsamhällets rättsapparat. Lagarna är ju uppbyggda för att skydda den kapitalistiska egendomen, dvs den egendom som är uppbyggd av andras arbete. Nej, vi får nog räta på ryggarna och börja organisera oss kring våra egna intressen om det ska skipas någon rättvisa. Dvs hävda våra klassintressen gentemot den kapitalistiska krispolitik som nu bedrivs och som syftar till att lägga över kostnaderna på vanligt folk.




måndag 29 juni 2009

Ett fjuttigt utspel

"Må de härskande klasserna darra..."?

Jag kan inte se annat än att oppositionens utspel om fastighetsskatten är ett spel för gallerierna. En liten justering inom systemet. Knappast något steg mot ökad rättvisa. Till och med Joacim Olsson, vice förbundsdirektör på Villaägarnas riksförbund, tolkar förslaget som att de rödgröna "har accepterat huvuddragen i den reform som alliansen genomdrev”.

Det är de dyraste villorna, med ett marknadsvärde på över sex miljoner kronor, som får höjd skatt, enligt DN. Enligt AB är det villor med ett taxeringsvärde över 4,5 miljoner som får betala 1 procents fastighetsskatt på det överskjutande värdet. Det är att komma lindrigt undan för ett ohållbart lyxboende som tär hårt på samhällets och naturens resurser.

Lappandet och lagandet blir aldrig rättvist så länge man inte går till grunden med problemen; de enorma ekonomiska klyftorna och maktkoncentrationen till ett litet svinrikt skikt av befolkningen. Det finns ingen rättvisa för vanligt folk när det inte byggs bra och billiga hyreslägenheter i tillräcklig omfattning, hyreslägenheter som hyresgästerna själva får förvalta och bestämma över.

Det måste också bli slut på det system som fullständigt förvandlat bostaden till en vara på marknaden. I årtionden har de borgerliga krafterna propagerat för att vi ska "äga vår bostad", men i deras spekulationssystem så är det få som är vinnare, många som blir förlorare och mestadels är det bankerna som är ägare och inte vi själva. Bostadsrätten var en gång i tiden en god idé som totalt urartat när den invaderades av de kapitalistiska marknadskrafterna. Kostnaderna har vuxit språngartat utan att kvalitén på bostäderna ökat samtidigt som bankernas ägare kammar hem räntorna som vi sliter ihop.

Jag kan inte se att den så kallade oppositionen har någon annorlunda politik som kan bryta klassorättvisorna. Lika bra att säga det från början för jag kommer inte att lägga min röst för något parti i varken alliansen eller oppositionen. Förr röstade jag på Vänsterpartiet, men det är omöjligt nu när Lars Ohly hellre trängtar efter ministerpost i en Sahlin-regering än arbetar för en reorganisering av arbetarrörelsen. Jag vill se ett nytt anti-kapitalistiskt arbetarparti.


Tidigare inlägg om Almedalen på Röda Malmö:

Björklunds race mot botten


Folkpartiledaren Jan Björklund säger sig vilja minska ungdomsarbetslösheten genom att införa lärlingsanställningar med lägre lön i företagen.

Expressen om Björklunds förslag: "Företag ska kunna ha lärlingar utan koppling till gymnasiet, med sämre anställningsvillkor och lön än de fast anställda".

DN om Björklunds förslag: "Den här formen av lärlingsanställningar ska kunna sträcka sig upp till 21 års ålder. Det blir en form av visstidsanställning eftersom det inte automatiskt övergår i en fast anställning efter utbildningstiden. Lärlingarna ska också ha lägre lön under utbildningsperioden."

Självklart är det bra om yrkesutbildning kopplas ihop med riktigt arbete. Men det här förslaget handlar om att ge arbetsköparna billigare arbetskraft. Ytterligare ett inslag i en orättvis borgarpolitik som vi redan sett för mycket av. Visstidsanställningarna har ökat. Pressen nedåt på lönerna. Splittringen av de anställda. Sänkt a-kassa som verkar i samma riktning. Bemanningsföretagens expansion.

Krisen är inte framkallad av för höga löner utan av dess motsats. Arbetarklassens låga andel av de skapade värdena å ena sidan och de skyhöga vinsterna och aktieutdelningarna å andra sidan har samlat alldeles för mycket pengar i händerna på de rika. Pengar som de använder för spekulation istället för produktiva investeringar.

Alla de olika former av lönenedpressning som nu äger rum kommer att påverka krisen negativt. Den minskade konsumtionsförmågan leder till minskad produktion som i sin tur leder till varsel och uppsägningar. Så går den negativa spiralen i racet mot botten.


Tidigare inlägg om Almedalen på Röda Malmö:

Allt lugnt i Almedalen


Rödgrön enighet sprack direkt, skriver Sydsvenskan och hänvisar till att Lars Ohly lanserade ett socialistiskt bankförslag och Miljöpartiet gjorde upp med de borgerliga om arbetskraftsinvandring. Men så är det naturligtvis inte, det här tillhör det politiska spelet. De tre partierna inom oppositionen kommer att fortsätta profilera sig och agera vid sidan av precis som de borgerliga partierna inom alliansen gör. Det är inget som hotar enigheten kring det gemensamma projektet.

Ohly visar hur långt ifrån varandra de rödgröna står, är rubriken i DN. Ohlys förslag om förstatliganden av fler banker och hårdare kontroll av privatbanker är naturligtvis inget som faller (s) och (mp) i smaken, men är heller inget som hotar enigheten inom oppositionen eftersom Ohly aldrig kommer att ställa några utmanande krav för samarbetet. Inte heller kommer Vänsterpartiet, med sin nuvarande ledning, att jobba för en gräsrotsrörelse som underifrån skulle kunna bli en ny tredje politiskt kraft i samhället, vid sidan av alliansen och s-mp. I dag blir det ett nytt gemensamt utspel från oppositionen i Almedalen.

Där är det annars Jan Björklunds tur att hålla tal. Han får råd av Frida Johansson Metso, LUF, att ta upp de papperslösas situation. Enligt uppgift ska Björklund, föga förvånande, tala om skola. Däremot kan man kanske bli något förvånad över att Folkpartiet fortfarande kan få så bra betyg för sin reaktionära skolpolitik. Expressen skriver om bråket om skolan. Jan Björklund vill förstatliga skolan - men de andra tre partierna vägrar. Dock kan man undra över vilket som blir bäst, statlig eller kommunal skola, när staten ändå inte garanterar någonting utan låter finans- och bankintressena gå före välfärd?

Annars får man nog konstatera att allt är lugnt i Almedalen. Inte mycket som stör i den svenska politiska ankdammen. De två högerblocken i svensk politik gnabbas lite, sinsemellan och inom sina egna led. Men de är helt överens om att kapitalism och klassamhälle ska bestå. Ohly är den joker som hör till, narren som snällt spelar sin roll.



Vänsterpartiets rapport om finanskrisen.

Några av de senaste inläggen på Röda Malmö:


söndag 28 juni 2009

En lördag i Sillastan

Sillastan är naturligtvis Simrishamn, Österlens huvudstad. Dit gjorde jag mig en tur under gårdagen. Självklart med pågatåget.

Här har jag stigit av och blickar tillbaka mot den gamla järnvägsstationen där tågen alltjämt rullar in.

Här, på hörnan tvärs över gatan från stationen, låg förr Ehrnbergs läderfabrik med uppåt sjuhundra arbetare under sina glansdagar. Präglade hela stan och var naturligtvis en bas för tidens arbetarrörelse. Fabriken lades ner på sjuttiotalet och revs 1988, tror jag. Fick lämna plats för den nya biblioteket. Man kan frestas att se symbolik i övergång från industri- till kunskapssamhälle.

Jag styr åt höger och tar kurs mot havet i öster.

Runt hörnet så kommer man ner mot hamnen - stadens hjärta

Om man fortsätter norrut så kan man beskåda det legendariska Hotell Svea där både en del av Fritiof Nilsson Piratens romanfigurer och han själv låtit en del groggar rinna ner genom struparna

Själv brukar jag föredra det här lilla matstället nere vid hamnen. Kallar sig numera "Hamnens restaurang" med kinamat och thaimat. Jag kallar det fortfarande "La Gondola" efter den pizzeria som var där förut.

Sillastan är väl bara en spillra av sitt forna jag när det gäller fisket. En gång i tiden hade Simrishamn Sveriges största fiskeflotta och var en av Östersjöns största fiskehamnar. Dock återstår ännu en del fiskebåtar.

Mer dominerande är den nyare småbåtshamnen som nyttjas av välbeställd medelklass från när och fjärran.

In bland de gamla fiskarekvarteren går jag. Här är det S:t Nicolai kyrka i bakgrunden, förr ett riktmärke för sjöfarten och uppkallad efter havets skyddshelgon.

Även här är det andra krafter som tagit över. Välbeställt folk från de större städerna har köpt upp de gamla fiskarehusen och håller dem nu som sommarstugor.



I "Suckarnas gång", som naturligtvis leder fram till kyrkogården, pågår loppmarknadskommersen.

Jag styr dock ut från staden, på stigen norrut...

...med havet på höger sida...

...och Tommarpsån på den andra. I dag är det grunt vattenstånd, men det berättas att en gång i tiden seglade skeppen in här ända upp till den medeltida danska staden Tumathorp som låg där dagens Tommarp är beläget.

Så kommer jag fram till Tobisviks camping där jag tältat många gånger under årens lopp, från sjuttiotalet och framåt.

Det ska jag inte göra den här gången, men väl slå mig ner på stranden för att äta min matsäck och ha det gott i solen.

Sanden här är något speciell. Den skiljer sig mycket från till exempel Löderups strandbads nästan mjölvita sand. Här är den grovkornig och lite rödaktig i tonen. Som kuriosa kan nämnas att den exporterats till Saudiarabien för användning i reningsverk.

Jag är på väg till Bäckahalladalen och passerar det gamla stenbrottet. För den som är geologiskt intresserad lär hela området vara rena eldoradot. För sexhundra miljoner år sen låg det åtskilliga meter under vattenytan - vid ekvatorn.

Tar till höger

Ser ut som spår efter mänsklig aktivitet

Vid den här lilla dammen har jag flera gånger fått se häger (när jag varit där tidigt på morgonen) och nu, som jag hoppades, näckrosorna i full blom.


Nu ska jag avslöja en sak. Det finns gott om blåbär här uppe. En del har redan börjat mogna, men det lär bli betydligt fler de närmaste veckorna.












På väg ut från skogen blir jag påmind om att det är nyponrosornas tid just nu

På väg tillbaka till stan följer jag Tommarpsån


Flera timmar på stranden och i skogen i fantastiskt väder. Vad mera kan man begära? Jo, naturligtvis tre mål mat om dagen. Det tredje inmundigar jag på "La Gondola". Kan rekommendera oxfilén. Den var tyvärr slut den här gången, men de erbjöd samma recept med biff, vilket inte heller var så dumt. Ett glas rött vin till det och sammanlagt gick det på 145 kronor.





Men vad är en god lördagsmiddag utan dessert? Den skaffade jag mig här nere i hamnen medan Bornholmsexpressen lade till. Hamnen är en verkligt folklig träffpunkt där både infödingarna och turisterna njuter av det stor utbudet av glass. Vad det blev för nåt? Jo, det gick helt på temat mörk choklad, en kula (de är stora) mörk choklad med apelsin och en kula mörk choklad med irish cream. På detta sedan rejält med vispgrädde. Rena hälsokuren för trettio kronor.

Denna lyxiga utflykt till Österlens hjärta skapade inga större hål i semesterkassan. Om jag adderar utgifterna för middagen och desserten med pågatåget tur och retur (19,40 kr) så landade jag på 194,40 svenska riksdaler. Se det var en riktig semester. Och på tåget hem hann jag läsa ut min spännande deckare.

Sydsv Sydsv2 Sydsv3 Sydsv4 DN Ystads Allehanda Intressant

Bloggar om samhälle, semester, sommar, simrishamn, österlen

Senaste inlägg om Österlen på Röda Malmö: Rakt ut i Änglamarken

Tidigare inlägg i dag på Röda Malmö: Nya protester för Iran och En loser i Almedalen

Nya protester för Iran


Milis misshandlar Teheran-bor, rapporterar DN: "Irans fruktade Basij-milis genomför nattliga räder i Teheran. Styrkorna tränger sig in hem, misshandlar människor och slår sönder inredningen i försök att stoppa protester mot det omstridda presidentvalet." Anklagelserna förs fram av rättighetsgruppen Human Rights Watch.

Gårdagens stormning av iranska ambassaden i Stockholm kommenteras i Aftonbladet: ”Era mördare, kom ut”. Stormningen orsakade ett visst diplomatiskt rabbalder, Sveriges ambassadör i Iran kallades upp till utrikesdepartementet i Teheran för att ta emot en protest.

Olle Svenning skriver ledarkrönika i AB, Iran – snart ett land med hundraprocentig diktatur? och hittar ett och annat korn: "Den lilla dumvänster som ser Ahmadinejad som modig bekämpare av USA, Israel och den globala kapitalismen borde lägga märke till det iranska styrets systematiska kamp mot fackföreningsrörelsen: fängslande av fackliga aktivister och spöstraff mot fackliga ledare. Mansour Osanloo, ledare för transportarbetarna, är på väg att dö, inspärrad sed-an åratal."

Ett varför inte följande: "Den liberala världen nyttokalkylerar: ett Iran, styrt av den teokratiska diktaturen, är användbart som skydd mot talibaner i Afghanistan och Pakistan. Iransk olja och gas får inte vara förbehållen Kina; den kan dessutom maktpolitiskt balansera den ryska makten över energiresurserna. Omvärlden ogillar batongslag mot demonstranter och mördande skott mot unga oppositionella, men själva förtryckarsystemet duger som kompromiss. Som i en ABC-bok, skriven av Henry Kissinger."

I dag får vi veta att ambassadfolk hålls i förvar i Teheran, Sydsv: "Irans högste ledare ayatolla Ali Khamenei går till skarpt angrepp mot ledare i väst. Samtidigt har åtta anställda vid Storbritanniens ambassad i Teheran gripits för att ha medverkat till oroligheterna i Iran efter valet." Om uppgifterna stämmer så är det fullständigt förkastligt med en sådan inblandning, som Shora Esmailian skriver i Arbetaren så ska västvärldens ledare lämna proteströrelsen i Iran i fred.

Även presidentkandidaten Mehdi Karroubi vägrar delta i väktarrådets granskning av valet. I går sa Mousavi också nej och meddelade att han håller fast vid sin uppfattning av valet bör göras om. Själv håller jag fast vid min uppfattning att den islamiska diktaturregimen bör störtas av en revolution och folklig demokrati införas för att skapa frihet åt alla och rättvisa för arbetare och fattiga och för att hålla Iran fritt från utländsk imperialism.

I dag kommer nya protester att äga rum på många håll. I Malmö blir det, efter vad jag hört, en ny demonstration i dag söndag kl 17 på Stortorget. Tidpunkten bekräftas i varje fall på bloggen FreeIran. Förresten, har du skrivit på namninsamlingen?


Bloggar om politik, iran, demokrati

En loser i Almedalen


Årets mingelvecka i Visby slår alla rekord. I dag inleds Almedalsveckan, och tusentals människor kommer att göra av med miljontals kronor i Visby. Med cirka 1 040 evenemang slås alla rekord – igen, läser jag i DN. Dags för politiskt jättemingel, skriver Sydsvenskan. Mediejippo för losers, skriver Jinge som menar att "Almedalsveckan framstår mer och mer som en estrad för förlorare. Praktiskt taget alla som vill bli politiker, och därmed bli försörjda av samhället på livstid, åker till Almedalen för att synas".

Först ut som talare är Lars Ohly och hans "retorikprofil" analyseras idag av retorikexperten Christer Hanefalk. Ohly får goda råd i dag i AB av Ida Gabrielsson, ordförande i Ung Vänster som anser att man måste tala om ungas arbetslöshet. Hon har många kloka ord att säga om tillståndet i landet.

Tyvärr tror jag goda råd till Ohly hjälper föga. Det spelar heller inte så stor roll vilken retorik han utvecklar i Almedalen. Han har knutit (v):s öde till ministerposter i en eventuell kommande Sahlin-regering. Det klavbinder partiets möjligheter att driva radikala vänsterkrav.

Gudrun Schyman (fi) riktar i dag förödande kritik mot Vänsterpartiet som hon menar har övergivit kampen för jämställdhet. Om Ohly ska kunna vinna tillbaka väljare från FI så måste han våga utmana den konservativa kvinnosyn som finns inom stora delar av arbetarrörelsens organisationer, säger Schyman. Särskilt tycker jag hon har rätt i sin kritik mot Vänsterpartiets övergivande av kravet på sex timmars arbetsdag.