lördag 31 oktober 2009

Måtte fanskapet fastna

Oasis of the seas ska dansa limbo under Stora Bält-bron

Vilken tid ska fanskapet passera? Jag vet inte vilket jag hoppas mest på - att bron blir omkullseglad eller att fartyget sjunker? Jag hatar såna här flytande miljösvinaktiga lyxkryssare. Men jag är också gammal bromotståndare och minns väl det stora danska motståndet mot Stora bält-bron och även när 75 procent av skåningarna var emot motorvägsbron över Sundet.

Det optimala hade förstås varit om bron hade rasat och sänkt båten, men det är väl att hoppas på för mycket. Rätt roligt hade också varit om båten fastnat under bron. Tänk om de har räknat helt fel, bron står pall och lyxbåten tvingas backa. Inlåst i Östersjön!

Vilken grej! Tillbaka till varvet och kapa båtfan nåra meter. Tyvärr får man väl nöja sig med att njuta av scenariot blott i fantasin. Det här är naturligtvis som det brukar, lite spelad dramatik som både rederiet och media får extra uppmärksamhet på.



Tidigare inlägg i dag på Röda Malmö:

En annan politik är möjlig!

De fattigas massrörelse i Venezuela visar att en annan väg är möjlig att gå

Inför World food day den 15:e oktober presenterade FN:s jordbruks- och matorgan, FAO, en nattsvart prognos. Var sjätte människa i världen beräknas sakna mat för dagen. Över en miljard människor tvingas gå till sängs hungriga – den högsta siffran på 40 år. Stigande matpriser och det senaste årets internationella finanskris framhålls som förklaring till den akuta situationen.

Men det är inte sant. Att detta är en politiskt betingad bortförklaring kan visas genom att peka på den samtida utvecklingen i Venezuela.I början av oktober presenterade Venezuelas regering en plan att köpa upp mat för 2,2 miljoner dollar i syfte att garantera tillgången på billiga livsmedel i den statliga butikskedjan Mercal. Det mesta av pengarna går till inköp av ris, pasta, mjöl, bönor, socker, matolja, kött och mjölk.

Uppköpen finansieras genom den statliga utvecklingsbanken och ska garantera livsmedelssäkerheten för de fattigaste familjerna de kommande tio månaderna. Beslutet kom efter att prishöjningarna på mat under september uppgick till 3,3 procent, en bit över den genomsnittliga inflationen på 2,5 procent per månad. Nivån på matsubventionerna ligger kvar på nästan exakt samma nivå som under de senaste två årens högkonjunktur.

Precis som andra fattiga, kapitalistiska länder har det oljeexporterande Venezuela drabbats hårt av nedgången på råvarumarknaden. Under första halvåret uppgick landets oljeexport till 23 miljarder dollar. Detta är mer än en halvering jämfört med första halvåret 2008, och detta i ett land där oljeexporten svarar för 90 procent av den totala exporten.

De senaste månaderna har regeringen presenterat nya ekonomiska program som går stick i stäv med den gängse politik som kapitalistiska regeringar förespråkar. Under augusti och september ökade Venezuelas regering årets budget med motsvarande sex miljarder dollar. Hälften av pengarna går till kommuner och landsting, en femtedel till den offentliga utbildningen, en tiondel till offentligt byggande och resten till hälsovård och jordreform.

I slutet av september förstärktes satsningarna på den offentliga, kostnadsfria sjukvården: 2000 vårdcentraler (av totalt 6700) som – enligt presidenten Hugo Chávez – inte längre fungerar ska renoveras. Det praktiska solidaritetsutbytet med Kuba innebär att under oktober anländer ytterligare 1000 läkare utöver de 30 000 kubaner som redan arbetar inom Venezuelas offentliga vårdsektor.För att minska arbetslösheten – som ökat från 7,4 procent i början av året till 8 procent i september – presenterade regeringen de första veckorna av oktober nya investeringar i utvidgad produktion.

Åtta nya statliga fabriker kommer att invigas i slutet av oktober och ytterligare 18 håller på att byggas. Förutom nyinvesteringar i el- och oljesektorn handlar det om ökat byggande av hus i de fattiga bostadsområdena för att ersätta den nuvarande fattigbebyggelsen. Regeringen satsar även 1,2 miljarder på inhemsk vidareförädling inom stål- och aluminiumproduktionen. Målsättningen är att arbetslösheten ska ligga på samma nivå vid årets slut som vid dess inledning.

För att ytterligare minska tyngden av krisen för den arbetande befolkningen har regeringen även valt att höja den lagstadgade minimilönen med 20 procent. Även om detta gör den till den högsta minimilönen i hela Latinamerika kommer det knappast att förhindra en reallönesänkning eftersom inflationen ligger mellan 25 och 30 procent på årsbasis, och prisökningarna på basmat ligger faktiskt över 30 procent. Som ett alternativ för att verkligen försvara reallönen har vänstern inom fackföreningsrörelsen krävt en automatisk, månatlig höjning av lönen motsvarande inflationstakten.

Hugo Chavez radikala politik har sitt ursprung i den massiva folkliga revolten i januari 1988 – ”Caracazon” – då tiotusentals människor från fattigkvarteren strömmade in mot Caracas centrum för att stoppa det åtstramningsprogram Venezuelas dåvarande socialdemokratiska regering beslutat att genomföra på uppdrag av Internationella valutafonden, IMF. Det var en revolt mot samma typ av ekonomisk politik som IMF, med aktivt stöd av den svenska högerregeringen, EU och USA, idag försöker tvinga på folket i Island, de baltiska staterna och andra länder i Östeuropa. Upproret kom att skapa de förutsättningar som förde Chavez och en annan politik till makten.

Resultaten av de senaste tio årens politik kan beskrivas med korta fakta: 1998 var undernäringen i Venezuela 21 procent. Idag har siffran sjunkit till sex procent. Fattigdomen har halverats. Enligt FN:s Gini-index – som mäter den sociala ojämlikheten i ett land – är Venezuela, tillsammans med Kuba, det minst ”ojämlika” i hela Latinamerika. Trots internationell, kapitalistisk kris, ökade militära hot från USA-imperialismen i form av sju nya militärbaser i Colombia och en stridsberedd flottstyrka i Karibien samt växande problem med en byråkrati inom den egna rörelsen visar utvecklingen i Venezuela att fattigdomen effektivt kan bekämpas. Med en annan politik.

Ledaren i Internationalen v 44



Tidigare inlägg i dag på Röda Malmö:

Cirkus Kabul rullar vidare

Valfuskaren Karzai kom till makten tack vare Bushs invasion och ockupation

Karzais främste rival, Abdullah Abdullah, hotar hoppa av den andra valomgången. Ett omfattande valfusk avslöjades efter förra valtillfället, en fjärdedel av rösterna för Karzai har förkastats. VG: Storstilt juks med kvinnestemmene i Afghanistan.

Abdullah ställer nu en rad krav för att ställa upp igen, bland annat vill han att antalet vallokaler ska minskas och att ordföranden för valkommissionen suspenderas.
- Faktum kvarstår att valfuskets infrastruktur är kvar. Nästan 1,5 miljoner röster riggades. Inget har förändrats, sade han.

Valkommissionen har tillkännagett att ännu fler vallokaler, totalt 6322, ska hållas öppna i en andra valomgång. Det är i direkt strid med rekommendationen från valgranskarna om att istället minska antalet lokaler från 6000 till 5800 för att dessa lättare ska kunna övervakas av observatörer, rapporterar BBC.

Det är inte förvånande att detta händer. Det handlar om en elit som struntar i sitt folk och som gärna säljer ut sitt land bara de kan sko sig själva. Kabul-regimen är korrupt och tillkommen som en marionettregim för USA/Nato-ockupationen.

För denna regims skull och för att försvara den utländska ockupationen blir även Sverige alltmera indraget i direkta strider. Flera människor dödades och sårades under den operation i Afghanistan där stridsflyg sattes in som stöd för en svensk-finländsk styrka, bekräftar Försvarsmakten.

Här hemma sjunker stödet för den svenska insatsen. Stödet för den svenska insatsen har sjunkit med 8 procentenheter på två månader. I augusti var 42 procent för och 39 procent emot - nu i oktober har siffrorna svängt så att 37 procent är emot och 34 procent för Sveriges militära insats. Samtidigt har andelen osäkra som väljer alternativet Vet ej ökat från 19 till 29 procent.

Det är kanske inte så underligt. I takt med att svenskarna blir allt mera iblandade i direkta strider blir det också svårare att upprätthålla bilden av dem som snälla hjälpare och fredsbevarare som lever i en egen bubbla i den zon man bevakar i norra delen av landet (och därigenom också avlastar den amerikanska krigsmakten).

Inga beslut fattades när president Barack Obama på fredagen träffade USA:s militärledning för att diskutera om ytterligare tusentals soldater ska skickas till Afghanistan. Obama beslöt för ett par veckor sedan om kraftiga ökningar av trupperna. Han avvaktar förmodligen valet av taktiska skäl innan han offentliggör ytterligare upptrappning. De utländska ockupationssoldaterna är inte populära i Afghanistan.



Tidigare inlägg i dag på Röda Malmö: Den socialdemokratiska högerkongressen

Den socialdemokratiska högerkongressen

Många vackra ord blir det - men vart bär det hän?

Blir det nån rättvisa för pensionärerna? Vad innebär socialdemokratisk skattepolitik? Jag tror det handlar om små justeringar, ingen verklig rättvis omfördelning av bördorna. Förmodligen mest kosmetik. Formuleringen om pensionärerna var också försiktig, efter en ev valseger ska ett "rejält första steg tas" - det låter rätt luddigt (sen ska vi inte glömma att sossarna tillsammans med borgarna genomförde det galna pensionssystem vi nu dras med, det kommer att finnas kvar även om justeringar i skatten görs).

Jobbpolitiken har inte heller backats upp med några riktiga beslut trots det storstilade namnet på kongressen. Utbildning i all ära, men var finns de nödvändiga besluten om sådana grundläggande förändringar som klimatomställning till förnyelsebar energi och kollektivtrafik, utbyggnad av järnvägen och ett nytt miljonprogram för bostadsbyggandet och för energisanering av det befintliga bostadsbeståndet?

Det är som om de stora utmaningarna i vår tid inte existerar. Socialdemokraterna saknar visioner. Inget förstatligande för att rädda fordonsindustrin. Ingen minskning av arbetstiden för att dela på jobben. Medan rekordarbetslöshet råder för de unga ska istället de äldre och utslitna jobba tre år längre. A-kassan ska absolut inte återställas till 90 procent. Kan man kalla detta för en "jobbkongress"?

Vinst ska tillåtas i friskolor. Det säger sig självt att detta leder till försämringar. Liknande beslut är att vänta för sjukvården. Socialdemokratin har under en lång tid, ända sen åttiotalet, anpassat sig till kraven från borgerligheten. Det är avregleringar, nedskärningar, privatiseringar som gäller - måhända i en lägre takt än borgerliga regeringar, men om riktningen råder ingen tvekan, det är högerut man är på väg. Under såväl borgerliga som socialdemokratiska regeringar har klyftorna i samhället växt oavbrutet under mer än två årtionden.

Samma sak gäller för Afghanistan-frågan där kongressens majoritet uttalade sig för svensk trupps fortsatta närvaro och deltagande i USA/Nato-ockupationen. Men ute i samhället är en omsvängning i opinionen på väg. Stödet för den svenska insatsen har sjunkit med 8 procentenheter på två månader. I augusti var 42 procent för och 39 procent emot - nu i oktober har siffrorna svängt så att 37 procent är emot och 34 procent för Sveriges militära insats. Samtidigt som andelen osäkra ökat.

Den svenska socialdemokratins vandring åt höger fortsätter. I sin obeskrivliga dumhet har Lars Ohly och (v):s ledning bestämt sig för att haka på denna ökenvandring. Men rättning högerut innebär också att man i ökad utsträckning kommer att konfronteras med arbetarklassens intressen i fråga efter fråga.


Bloggat: Svensson

fredag 30 oktober 2009

EU:s klimatfinansiering helt otillräcklig


De pengar som EU nu erbjuder fattiga länder för klimatåtgärder är inte i närheten av vad som behövs.
FN menar att det behövs över 4000 miljarder (i SEK) årligen redan de närmaste åren för klimatåtgärder i fattiga länder. Om vi går på vad länderna själva bedömer att de behöver, så behövs en flerdubbling av FN:s siffra.
De rika länderna i EU är trots det stolta över att erbjuda inte ens 80 miljarder (i SEK) årligen de närmaste åren. Pengar som dessutom ska samlas in genom frivilliga bidrag från EU-länderna.
Att EU genom Reinfeldt kallar sig för ledare i klimatförhandlingarna är i bästa fall ett dåligt skämt. Endast en mindre del av världens länder förespråkar lägre mål för utsläpp och finansiering än EU.

Texten hämtad från Klimataktions hemsida.

Kildén & Åsman: Köpenhamn blir ett fiasko



Tidigare inlägg i dag på Röda Malmö:

Korkat med ny kärnkraft

Kol och kärnkraft borde tillhöra det förgångna - nu är tid att satsa på energieffektivisering, förnyelsebar energi och omställning av samhällets produktion och transportsystem

Det blev inga besked om en ny kärnkraftsreaktor i Sverige på Vattenfalls presskonferens i dag. Vattenfall och bolaget Industrikraft, som ägs av bland andra Holmen, Stora Enso och Boliden, presenterade på presskonferensen att de inlett ett samarbete för att trygga elförsörjningen i Sverige.

Helt klart är att kärnkraften finns med i planerna. – Vi kollar på olika tekniker, kärnkraft är en del av det, säger Vattenfalls vd Lars G Josefsson.
– Vi måste trygga energiförsörjningen i Sverige. Vi vill bygga ny baskraft, för oss innebär det kärnkraft, säger Magnus Hall, vd Holmen, ett av de företag som äger Industrikraft.
Att satsa tiotals miljarder på investeringar i ny kärnkraft nu är totalt korkat. Det var ju nu vi skulle lägga kraften på att minska vår energiförbrukning genom effektiviseringar och genom att satsa på de förnyelsebara energikällorna.

Vattenfall är ett uselt energibolag som går på tvärs med allt klimat- och miljötänkande. Sammanlagt har statliga Vattenfall skaffat sig tolv stora kolkraftverk i Tyskland, Polen, Holland och Danmark under de senaste nio åren. Dessutom byggs eller planeras ytterligare sex.

Det är en skandal att alliansregeringen låtit detta fortgå. Det visar hur ihåligt Reinfeldts tal om klimatsatsningar är. Inte undra på att miljöaktivister dumpade 18 ton kol utanför Rosenbad häromdagen. Talet om nya direkt för Vattenfall att öka förnyelsebart kan man tro vad man vill om. Dagens besked från Vattenfall går i varje fall åt fel håll.

Att alliansregeringen öppnat upp för ny kärnkraft går i samma konservativa riktning. Med hjälp av ett Centerparti som fullständigt spottar på sin egen partihistoria. Varför göra oss beroende av ett nytt stickspår, en ny återvändsgränd istället för att satsa på det som bär framåt?

Satsningar på kärnkraft är ett djävulsk slöseri som gör oss beroende av en icke-förnyelsebar energiform, bygger fast oss för lång tid i problem med uranbrytning, olycksrisker och radioaktivt avfall. Det är så oerhört dumt när det finns bättre alternativ.


Bloggat: Helle Klein

Tidigare inlägg i dag på Röda Malmö:

Capitalism. A love story


I dag är det premiär på Michael Moores film "Capitalism. A love story". Självklart kommer jag att gå och se den. Man blir sällan eller aldrig besviken efter en Moore-film. Han är ju dessutom en av de få avvikande radikala rösterna på den populärkulturella marknaden och, som Johan Croneman skriver i dag i DN, " de så kallade marknadskrafterna skyr Michael Moore som pesten".

Croneman tycker filmen är både skruvad och rolig: "”Capitalism. A love story” är en av Michael Moores allra roligaste filmer, nej han ger inte mycket för ett system som gör de rikare allt rikare och de fattigare allt fattigare, han redogör rätt pedagogiskt för hur marknaden spelat roulett med de amerikanska arbetarnas pengar, vilka som får gå från hus och hem, blir av med jobben – och vilka som obekymrat fortsätter sina affärer. Bara några månader efter det att den amerikanska kongressen och senaten på ett närmast kupp­artat vis accepterat ett statligt stöd på 700 miljarder dollar till banker och låneinstitut kunde Michael Moore och andra avslöja att pengarna bland annat gick till – nya bonusar."

En helt annan syn på filmen har Jan Söderqvist som i SvD menar att Moore gör ingen klokare. Söderqvist ser Moore som en dålig propagandist och hans recension utvecklas till ett försvarstal för kapitalismen, som han, liksom många andra försvarare av kapitalismen, menar är mycket bättre än vad den verkligen är i verkligheten eftersom allt dåligt med kapitalismen egentligen inte är kapitalism utan... ja, nånting annat.

Dock går han till slut med på att kapitalismen, oavsett hur vi definierar den, "är behäftad med otaliga och allvarliga problem". Men av Moores film blir vi inte klokare, menar han. Nåja, man får väl avgöra själv när man sett den.

Etc: Trailer


Tidigare inlägg i dag på Röda Malmö: Seger i Honduras

Seger i Honduras

Kuppmakarna tvingas retirera för det folkliga trycket...

Det är svårt att tolka det som händer i Honduras som annat än en seger, åtminstone delseger, för de folkligt demokratiska krafterna. Den avsatte och deporterade presidenten Manuel Zelaya är tillbaka i landet och nu har en överenskommelse slutits som, enligt tidningsrapporterna, ger honom presidentämbetet tillbaka.

Åtminstone ingår i avtalet "möjligheten att återinsätta Zelaya på presidentposten", enligt vad kuppmakaren Micheletti säger till Reuters. Överenskommelsen innehåller också bildandet av en koalitionsregering och slår fast att presidentval ska hållas den 29 november.

Det var inte länge sen kuppmakarna envist hävdade att Zelaya inte ens skulle få sätta sin fot på Honduras mark. Så någonting har hänt. Som visar att de härskande klasserna i Latinamerika inte lika lätt kan styra med militärkupper och USA-interventioner.

Det som hänt får ses mot bakgrund av den stora vänstervågen i Latinamerika, den folkliga rörelsens kamp i Honduras och de internationella påtryckningarna. Sen återstår att se vad som händer och vilka finstilta villkor som ingår i överenskommelsen. Naturligtvis kommer både kuppmakarna och USA att försöka fortsätta manipulera.

torsdag 29 oktober 2009

Olika slags attacker mot internet


Polisens webbplats drabbades vid 15-tiden av en överbelastningsattack. Besökare kunde inte nå polisen.se under cirka två timmar. Det var samma typ av attack som drabbade flera svenska mediesajter på torsdagsmorgonen. Även e-posten för sextiotusen kunder till comhem har slagits ut.

Man vet ännu inte om överbelastningsattacken mot polisen hänger samman med förmiddagens attacker mot flera webbtidningar och större organisationers hemsidor, att göra. Men det verkar troligt.

Hackarna hade slagit till mot en av företagets Basefarms kunder och upptäcktes vid halv sex i morse.
– Attacken sänkte hela vårt system, säger Jan Fredriksson, kommunikationsstrateg på webbdriftföretaget Basefarm.
Först vid niotiden kom företaget till rätta med problemet och en del av företagets kunders webbsidor kunde gå upp igen. Men många låg fortfarande nere vid tolvtiden.

Det faktum att såväl flera nyhetsredaktioner som polisen inom loppet av tolv timmar drabbats av blockeringsattacker, eller åtkomstattacker, innebär att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) gör sig beredda att agera. På torsdagen beslutade även regeringen att MSB ska lämna förslag på hur IT-incidenter ska förebyggas och hanteras.

Utan tvekan verkar det finnas en del säkerhetsproblem att fundera över för de inblandade aktörerna. Attacker mot ett fritt internet kommer tyvärr också från andra håll. Ett idiotförslag är det som kommer från vissa tyska politiker som vill kräva betalt för länkning på nätet. Ett annat dåligt förslag är det som kommer från den brittiske närings- och industriministern lord Peter Mandelson vill göra det möjligt att stänga av illegala fildelare från internet utan rättslig prövning.




Tidigare inlägg i dag på Röda Malmö:

Lymmelpaketet


Jag fick följande mail från en person i Danmark. Apropå det kommande klimatmötet i Köpenhamn i december:

Hej kamrater - här i Danmark har den Danska Regeringen nyligen lanserat "Lømmelpakken" (Lymmel-paketet), som syftar till att öka polisens befogenheter över demonstranter, och öka strafframarna för civil olydighet - precis i rätt tid för att lagen ska vara aktiv under COP15!
Om förslaget träder i kraft kommer det ger polisen rätt att anhålla folk preventivt i 12 timmar utan att presentera några bevis för avsikter eller planer för lagbrott, det kommer sätta 40 dagars ovillkorligt fängelse som standard för aktioner som att sitta framför polisen, gå i armkedjor, och liknande.
I den offentliga debatten presenteras förslaget som ett sätt att klämma åt våldsverkare och förhindra vandalism, men inget av lagförslagen beror våld eller förstörelse av egendom.
En vän till mig har skrivit ett klagobrev designat för de Danska Ambassaderna. Nedan följer klagobrevet på svenska - jag vill uppmana alla att sända det till den danska ambassaden i Sverige.

Ambassaden kontaktas via brev på adress:
Danmarks Ambassade
Jakobs Torg 1
Box 16 119
S-103 23 Stockholm
Telefon:
Tlf. +46 (0)8 406 7500
Fax +46 (0)8 791 7220

Eller e-mail: stoamb@um.dk

Klagobrevet:
Klagobrev angående "Lømmelpakken", lymmelpaketet
Vi skriver till er för att fördöma "lymmelpaketet" - lømmelpakken – som föreslås av den Danska regeringen. Lagpaketet som kommer presenteras för det Danska parlamentet inom några veckor, har allvarliga konsekvenser för var och en som har för avsikt att demonstrera eller protestera på något sätt under COP15-mötet i Köpenhamn den kommande december.
Vi tror att lagförslaget är ett försök av den Danska regeringen att undertrycka den legitima och nödvändiga kritiken av den dominerande, orättvisa klimat-politiken.
Det står klart av timingen, att regeringen avser att få lagförslaget etablerat som lag upp till COP15. Det nya lagförslaget kommer att öka polisens möjligheter för att utföra arrester betydligt. Bland de främsta del-förslagen finner vi en utökning av den "preventiva" arresten från sex till tolv timmar, så väl som en rad åtgärder som kommer att öka straffen för lagbrott i samband med offentliga protester betydligt. Samtidigt piskar vissa element i det Danska media-landskapet upp en stämning av hot och rädsla inför utsikten av tusentals klimat-aktivister som anländer till Köpenhamn.
Vi tror inte att det är något sammanträffande. Det står klart att lagen är riktad mot de många tusentals klimat-aktivister som kommer från hela jordklotet till Köpenhamn.
Vi tror att den Danska regeringen och Dansk media är fientligt inställd både till demonstranterna och deras budskap. Dessutom tror vi att det verkliga syftet med lagförslaget är att avskräcka den Danska offentligheten från att delta i protester och demonstrationer. Därför uppmanar vi den Danska regeringen att inte anta "lymmel-paketet", och att istället tillåta demonstranter och aktivister att protestera och samlas utan att behöva utstå trakasserier från polisen.
Med vänliga hälsningar
....
-------------------------
Poängen med att sända in ovanstående brev till ambassaden är att de MÅSTE rapportera alla emottagna, artigt formulerade brev till utrikesministeriet - därför sätter en brev-storm mot lagförslaget press direkt på den danska regeringen!
Sänd gärna brevet vidare till andra som ni tror kan vara intresserade, och sänd gärna vidare den till andra internationella vänner!
Med vänliga hälsningar
Oskar Larsson, Danmark


EU måste fatta avgörande klimatbeslut. Huruvida Sveriges ordförandeskap i framtiden ska betecknas som en framgång avgörs bland annat utifrån att Fredrik Reinfeldt kan föra fram EU till positioner som gör en global klimatuppgörelse möjlig, skriver företrädare för sex frivilligorganisationer. Organisationerna är Naturskyddsföreningen, Rädda Barnen, Dikakonia, Världsnaturfonden, Svenska kyrkan och Röda Korset.

De ställer krav på att EU måste föreslå en mekanism för att fördela det finansiella ansvaret för klimatförändringarna på ett rättvist sätt mellan världens länder, att det måste fram ytterligare pengar till utvecklingsländernas klimatarbete, vid sidan av existerande resurser till fattigdomsbekämpning och att nya finansieringskällor för utvecklingsländernas klimatarbete måste fram.



Tidigare inlägg i dag på Röda Malmö:

Att tränga sig före i vaccinationskön


Det finns uppenbart möjlighet att tränga sig före i vaccinationskön. Vissa hockeyspelare har tydligen utnämnts till en ny riskgrupp. Åtminstone om man får tro läkaren för Leksands hockeylag.

Stora, starka hockeyspelare. Unga, friska killar. Leksands övriga riskgrupper, såsom barn och gravida, sjuka med nedsatt immunförsvar, har ännu inte börjat kallas. Förvåningen är stor hos allmänheten, skriver Dala-Demokraten. Naturligtvis är det pengarna som talar. Inte förvånande vill nu Malmö Redhawks göra likadant.

Myndigheterna borde sätta stopp för det här oetiska tillvägagångssättet. I och för sig så var regeringens bevekelsegrunder säkert också ekonomiska när man beslöt om den onödiga massvaccinationen. Ändå tycker man, om nu riskerna för vissa grupper ska tas på allvar, att man borde följa den turordning som trumpetats ut.

Norge letar efter influensamutation. Norge ska försöka utreda om svininfluensan i Norge kan vara av en annan variant är i grannländerna, eftersom så många fler norrmän dött av viruset. I Norge har 13 dött, i Sverige två och i Danmark ingen. De senaste undersökningarna visar dock att viruset är detsamma som i resten av Norden och övriga världen.

Förmodligen rör sig dödsfallen i Norge om rena tillfälligheter. Dödligheten i svininfluensa är låg och totalt handlar det om så få fall och så kort tid att man ännu inte kan dra några slutsatser utifrån dödstalen i de nordiska länderna.

Svininfluensan verkar inte vara någon farlig sjukdom. Inte värre än vanliga förkylningar. Varje år dör mellan tusen och tvåtusen i Sverige till följd av vanlig influensa. Sådana tal lär vi nog inte få se när det gäller svininfluensan. Smittspridningen verkar också klinga av rätt snabbt. Så var åtminstone fallet i Australien och Nya Zeeland som redan haft sin vintersäsong av svininfluensan.

Hur som helst, det kan bli intressant att följa och jämföra utfallet i Sverige, där det massvaccineras, och i Danmark, där man nöjer sig med att vaccinera vissa riskgrupper. Liksom ute i Europa där endast sex av EU:s tjugosju medlemsländer massvaccinerar sin befolkning. Några länder har anser sig inte ens ha råd att köpa in vaccin. Vi kanske skulle skänka bort våra onödiga doser till utsatta grupper i Baltikum.




Tidigare inlägg i dag på Röda Malmö:

En s-kongress i högerpolitikens tecken


Det är rättning högerut som gäller för Mona Sahlin och partiledningen. Inga krav på förkortad arbetstid. Folk ska jobba längre. A-kassan får inte höjas "för mycket", definitivt inte återställas. Vinst ska vara tillåten i privatiserad skola och vård.

Det är ett borgerligt arbetarparti som håller kongress. En stor del av partiets sociala bas utgörs fortfarande av arbetarklass, men politikens innehåll justeras högerut. De interna sprickorna finns där visserligen, men finns det någon opposition som har möjlighet att göra sig gällande?

Yngre socialdemokrater ställer sig negativa till partiets linje i Ipred-frågan. Svenska Freds kritiserar sossarnas stöd till försvarsindustri och vapenexport. I dag skriver AB hur Sveriges deltagande i Afghanistan-kriget splittrar s-kongressen.

Någon kursändring åt vänster är inte att vänta. Under tjugofem års tid har socialdemokratin oavbrutet anpassat sig till borgarklassens krav på ökade klyftor, privatiseringar, avregleringar och nedskärningar. Trots allt tal om "jobbkongress" och att "aldrig mer förlora initiativet i jobbfrågan" måste man konstatera att socialdemokraterna saknar en sådan politik. Deras anslutning till högerpolitiken omöjliggör arbete åt alla.

Genom sitt handlande har man legitimerat samhällets högervridning och borgerlighetens syn på hur lösningar måste se ut. Är det konstigt om löntagare i det läget väljer originalet före kopian? Det är heller inte bara Mona Sahlins personliga fel att många fler anser Reinfeldt vara skickligare. Sossarna har genom sin egen högervridning fullständigt avfört frågan "Skickligare på vad?" från dagordningen.

Trist att Vänsterpartiet har skipat de radikala arbetarkraven för att få vara med i den "rödgröna" eventuella regeringen. Men radikala socialister har möjlighet att att istället ansluta sig till Socialistiska Partiet. Vi jobbar för att reorganisera arbetarrörelsen och för ett nytt anti-kapitalistiskt parti i Sverige.



Bloggat: Svensson

onsdag 28 oktober 2009

Ryktet om Jan Guillous död överdrivet


Efterspelet till Expressens drev mot Guillou under helgen fortsätter. Ett försök att stämpla Jan Guillou och att hämnas för IB-affären som jag nog tycker har misslyckats. Vissa kretsar har naturligtvis fått sina fördomar bekräftade, men andra, som tidigare inte fått upp ögonen för Guillou kommer att upptäcka honom och ytterligare andra kommer att lära sig mera om svensk nutidshistoria.

I dag försöker SvD göra en historia av att Guillous första IB-källa dementerar. Men som Svensson skriver så är det ointressant vem som var den första källan. Personen ifråga kan ju dessutom ha sina randiga skäl för att i dag förneka vad han sagt. Läs förresten mitt tidigare inlägg om IB-affären om du vill veta mera.

Jag skrev också om Mona Sahlins inhopp i drevet mot Guillou: Det kan slå tillbaka, Mona Sahlin. Jag vill rekommendera historieprofessorn Kjell Östbergs inlägg i AB i dag: IB var på riktigt. "Kjell Östberg om försöken att mörka socialdemokratins skuld i spionaffären. Hamnar IB-affären i ett helt nytt ljus nu? Var den i själva verket en beställning från KGB? Framträdande socialdemokrater och avslöjade IB-agenter hoppas på revansch. Men de lär hoppas förgäves."

Bloggen Kildén & Åsman skriver bra i dag: Därför ska Jan Guillou dödskallemärkas.

Avslutningsvis några artiklar där Jan Guillou själv kommer till tals i dag. DN: Guillou skriver KGB-kapitel i memoarer. Varför tar du med KGB i dina memoarer först nu?
– Därför att det väckt en sådan väldigt uppståndelse och då detta blivit som ett appendix till mitt yrkesliv, av det mera oangenäma slaget men ändå reell.

I dagens Expressen på nätet finns en chatt med Jan Guillou. "Expressens chefredaktör Thomas Mattsson beskriver avslöjandet som "en personlig tragedi". Hur ser du på den beskrivningen? Jan Guillou: Ryktet om min död är än så länge betydligt överdrivet."


Tidigare inlägg i dag på Röda Malmö:

Det behövs ett nytt arbetareparti


Jag och många med mig vill ha bort den sittande borgerliga alliansregeringen och hoppas intensivt på dess nederlag i nästa års val. Vi som har något slags socialistiskt medvetande eller klassmedvetande inser att vi har att göra med en regering som är det direkta uttrycket för den ytterst lilla svenska borgarklassens intressen även om det utåt kläs i en annan dräkt och man försöker framställa sin borgerliga intressepolitik som det allmännas bästa.

Vi är trötta på ökande orättvisor, privatiseringar, urholkningen av välfärden och den stigande arbetslösheten och utanförskapet. Med sin skattepolitik försöker borgarregeringen splittra löntagarkollektivet med mutor samtidigt som försämringarna för sjuka och arbetslösa syftar till att pressa ned lönerna.

Det enda regeringsalternativ som existerar i detta nu är den rödgröna alliansen. Det är så det ser ut. Jag kan sträcka mig så långt som att jag hellre ser de rödgröna vid makten än borgaralliansen. Men där är det stopp. Det innebär inte att de så kallade rödgröna är så mycket bättre. Vänstersvängar är inte välkomna, var Mona Sahlins budskap till kongressen i dag. Och så ska de som har jobb arbeta tre år längre, enligt Mona. När vi har rekordarbetslöshet bland de unga.

Under tjugofem års tid har vi fått se hur politiken vridits åt höger. Sossarna har gett efter för kraven på avregleringar, privatiseringar, nedskärningar osv. Vare sig det har varit borgerliga eller socialdemokratiska regeringar har under denna långa tid klyftorna ökat i det svenska samhället.

Det är inte "väljarna" som krävt en nyliberal högerutveckling utan den internationella borgarklassen. Från sin mäktiga ekonomiska ställning och med sina enorma resurser för opinionsbildning har de varit på offensiven sen åttiotalet. Socialdemokratin, som sen länge övergett socialismen och socialistiska lösningar, har inte sett sig ha något annat val än att anpassa sig till kraven från höger.

En motståndskamp skulle kräva en mobilisering av gräsrötterna, något som den socialdemokratiska och fackliga byråkratin skyr som pesten eftersom det i förlängningen hotar deras egen ställning och egna intressen. Har man en gång försvurit sig åt kapitalismen så blir handlingsutrymmet inte så stort. Anpassningen högerut skapar både politisk/ideologisk förvirring i arbetarrörelsen/arbetarklassen och stort missnöje.

Folk är missnöjda med försämringar och ökade klyftor, men sossarnas högervridning ger samtidigt känslan av att det inte finns några andra lösningar än de borgerliga. Är det konstigt att sossarna har hamnat i ett dilemma? Deras eget uppträdande ger ju borgarna rätt. Varför kan man då inte lika bra välja originalet som kopian, tänker nog många.

När nu Vänsterpartiet infogat sig i det så kallade rödgröna regeringsunderlaget genom att ge avkall på de radikala arbetarkraven då är högervridningen fullbordad. Borgarklassens triumf är stor, man har lyckats vrida hela det politiska spektrat åt höger.

Det finns ett mönster över stora delar av Europa. När borgerliga regeringar sitter vid makten ersätter väljarna dem snabbt med socialdemokratiska och tvärtom. Vem som än sätter sig vid makten för att genomföra borgarklassens krav blir snabbt impopulär. Samma sak kommer att drabba en Mona Sahlin-regering.

Det finns också en ny trend ute i Europa, en del av arbetarklassen börjar bryta sig ut ur ekorrhjulet och satsar på en tredje kraft, nya anti-kapitalistiska vänsterpartier håller på att växa fram i land efter land. Ett sådant parti behövs också i Sverige.




Några tidigare inlägg om de rödgröna:

Det här håller inte, Mona Sahlin

Högervridningen har bäddat för problemen...

Jag önskar verkligen den borgerliga alliansregeringens nederlag i det kommande valet. Mona Sahlin och (s) verkar dock ha uppenbara problem med att utmana borgarregeringen. Trots kriser, skenande arbetslöshet, urholkning av välfärden och kraftiga försämringar för sjuka och arbetslösa.

Problemets kärna ligger i socialdemokratins högervridning. Under tjugofem års tid har socialdemokratin anpassat sig till borgerlighetens krav på ökad frihet för kapitalet och försämringar för folket. Avregleringar, privatiseringar, nedskärningar i kommunerna, skattesänkningar för de välbeställda - såväl borgerliga som socialdemokratiska regeringar har under mer än två decennier ökat klyftorna i det svenska samhället.

Det blir naturligtvis svårt för socialdemokratin att utmana borgerligheten när man valt att lägga sig så nära i politiken. Inte blir det lättare när man slår sig ihop med det borgerliga Miljöpartiet. Man borde gå åt vänster istället. Klart lidande på samarbetet blir Vänsterpartiet som gett avkall på de radikala arbetarkraven och nu krymper i mätningarna.



Tidigare inlägg i dag på Röda Malmö: Afghanistan på väg mot kaos

Afghanistan på väg mot kaos


Efter åtta år av krig och ständigt upptrappad krigsinsats och fler trupper blir läget i Afghanistan bara allt mera kaotiskt. Talibangerillan slår till överallt och varken ockupationsmakten eller den korrupta Kabul-regimen förmår upprätthålla säkerheten - inte ens i själva huvudstaden.

FN:s anställda får nu lida för organisationens inblandning. Det var ett grovt misstag av FN att i efterhand ge någon slags luddig legitimitet åt den amerikanska ockupationen. Först invaderar USA landet och tillsätter en marionettregim. Sedan inbjuder denna tillsatta regim ockupanterna och FN bestämmer sig för att spela med i spelet och stödja marionettregimen. Ett stöd som kostat många tusen civila afghaner livet.

Den regim som FN ställer sig bakom stöder sig i sin tur på delar av landets elit som fullständigt struntar i sitt eget folk, krigsherrar, fundamentalister och knarkbaroner. En regim som valfuskar i stor omfattning, försnillar utländskt bistånd och ständigt tappar i förtroende.

Det är inte värdigt Sverige att ha hamnat i detta träsk och i detta sällskap. Vi bör omedelbart ta hem våra trupper från Afghanistan och istället öka det civila biståndet på de vägar vi kan. I dag lägger vi ner tre gånger så mycket pengar på militär i Afghanistan som på att hjälpa människorna som bor där. Politiskt och moraliskt kan vi bara stödja sådana som utgör en del av en verkligt folklig demokrati, dvs varken ockupanter, krigsherrar eller talibaner.


tisdag 27 oktober 2009

Socialdemokraterna och Afghanistan


USA:s krig i Afghanistan går dåligt. I går var det ett antal helikopterkrascher. I dag meddelas att åtta amerikanska Isaf-soldater dödats av bomber. EU har författat en kritisk rapport om Afghanistan. Bland annat har man nu upptäckt att "Situationen i Afghanistan blir allt värre. Vi befinner oss inte bara i ett kritiskt säkerhetsläge. Utvecklingen av politiska reformer, ledning och uppbyggnaden av samhället går för långsamt och existerar så gott som inte alls i en del områden".

EU går från klarhet till klarhet. Jag kan riktigt se Carl Bildt framför mig när han förnumstigt konstaterar:

- Om vi inte får till någon sorts fungerande samhälle i Afghanistan, ett system för hur landet ska styras, misslyckas alla våra andra ansträngningar.

Man undrar hur länge det ska dröja innan Carl Bildt förstår att loppet är kört. Inom socialdemokratin finns det i varje fall några som tagit intryck. Så kräver nu Stockholms arbetarkommun i en motion till partiets kongress att den svenska truppen tas hem. Ytterligare motioner med samma krav har kommit in och Maj-Britt Theorin är en av dem som pläderar mot fortsatt svensk militär insats.

Theorin säger att Sverige inte ska föra krig för USA:s räkning. Hon får inte medhåll av partiets utrikespolitiske talesman Urban Ahlin som framhåller att det inte är ett amerikanskt krig. Han tycker istället att "detta är en insats som går helt i linje med gammal socialdemokratisk tradition".

Afghanistan.Nu kan du skriva på uppropet för att ta hem de svenska soldaterna

Uppdatering: Kriget går nu så uselt att USA är berett att betala talibaner om de lägger ner vapnen: DN AB


Tidigare inlägg i dag på Röda Malmö:

Israel stryper vattentillförseln

De illegala israeliska bosättningarna har pooler och vatten i överflöd. Till höger en tömd palestinsk vattenreservoar...

Israel stoppar vattentillförseln till palestinierna. Och förbrukar fyra gånger så mycket vatten som invånarna på Västbanken. Det skriver Amnesty International i dag i en ny rapport. Av de undervattenskällor som finns kontrollerar Israel 80 procent av vattnet och har även tillgång till Jordanfloden, en av de viktigaste vattenkällorna i hela regionen. Men palestinierna nekas helt tillgång till floden.

– Israel ger endast palestinierna tillgång till en bråkdel av de gemensamma vattenresurserna, som till största delen finns på den ockuperade Västbanken. De olagliga bosättningarna i området har däremot i princip obegränsad tillgång till vatten. Den israeliska blockaden mot Gaza har förvärrat situationen ytterligare. säger Donatella Rovera, Amnestys expert på Israel och de ockuperade områdena i ett pressmeddelande.

"Simbassänger, välvattnade gräsmattor och stora konstbevattnande lantbruk i bosättningarna på ockuperad palestinsk mark står i total kontrast till intilliggande palestinska byar vars invånare kämpar för att täcka familjens behov av vatten".

På Västbanken saknar runt 200 000 palestinier tillgång till rinnande vatten. Hela byar är avskurna från de vattennätverk som finns. Istället måste familjer köpa vatten från tankbilar till ett dyrt pris och ofta med dålig kvalité. Enligt Amnesty förekommer det även flera fall där Israeliska armen stoppar vattentransporterna eller förstör palestinska regnuppsamlare.

I Gaza är vattensituationen ännu värre. Ungefär 90-95 procent av det vatten som finns tillgängligt är förorenat och inte drickbart. En palestinier förbrukar dagligen 70 liter vatten. Det är under WHO:s riktlinje på 100 liter vatten per person och dag. För Israeler ligger förbrukningen på 300 liter per dag. Och enligt Amnesty så förbrukar de 450 000 israeliska bosättarna mer vatten än 2,3 miljoner palestinier.

Någon lösning på problemen är inte när förestående på grund av israeliska regeringens hårdnackade motstånd mot att ge upp ockupationen. Jag läste förresten en uppmuntrande nyhet i norska VG i dag. Jordanska oppositionspartier och fackföreningar kräver att landet säger upp fredsavtalet med Israel. Orsaken är bland annat Israels behandling av palestinierna. Vad som krävs är naturligtvis ett växande motstånd på de ockuperade områdena, inne i Israel och i de omgivande länderna.




Tidigare inlägg i dag på Röda Malmö: Socialistiska republiken Norden

Socialistiska republiken Norden

Hur skulle den socialistiska unionen Nordens flagga se ut?

Ersätta dagens fåtalsmakt med de arbetande människornas eget styre? Det är inte alls det som samhällsvetaren och historiken Gunnar Wetterberg tänker på när han nu kommer med förslag om en ny Kalmarunion. Men det är mitt förslag. Ungefär så här tänker jag mig att det ska fungera:

Samhällets viktigaste tillgångar - storföretag, banker och naturresurser - ska ägas gemensamt och skötas demokratiskt. Marknadsdiktaturen ska ersättas av en planerad hushållning där alla garanteras arbete och tryggade levnadsvillkor.

Den borgerliga överhetsmakten ska brytas ner till förmån för demokratisk och jämlik självförvaltning. Privilegier och fallskärmsavtal avskaffas. Arbetet ska vara källan till inkomst, inte ägandet. Behov ska sättas främst, inte vinst.

Kvinnornas nedtryckta ställning ska brytas genom kvinnokamp för "hela lönen och halva makten". Mot våld och rasism ska ställas solidaritet mellan arbetande och maktlösa oavsett härkomst. Mot nationalism och krig de arbetandes internationalism för en ny världsordning utan imperialism, skuldutpressning och EU-diktat.

En sådan nordisk socialistisk republik skulle naturligtvis ta hem trupperna från Afghanistan, men solidarisera sig med arbetarkampen över hela världen. Inte minst skulle vi eftersträva att bli en del av ett rött Europa.



Bloggat: Svensson

måndag 26 oktober 2009

Milda domar för Sturebymordet


Södertörns tingsrätt verkar ha tagit intryck av försvarsadvokaterna och dömer till milda straff för det så kallade Sturebymordet. Pojken fälls för mord och flickan för anstiftan till mord. För detta får de ett år och åtta månaders sluten ungdomsvård. Åklagaren hade yrkat på fyra års sluten vård vilket är maxstraffet för mord för unga människor.

Rätten har utgått från att straffvärdet för mord är tio år för en vuxen och eftersom det handlar om unga gärningsmän nedsätts straffet till en fjärdedel av strafftiden, det vill säga till 2,5 års fängelse. Då den som döms till sluten ungdomsvård inte får vare sig tillgodoräkna sig den tid som personen ifråga varit frihetsberövad innan dom fallit och eftersom han eller hon heller inte kan bli villkorligt frigiven nedsätts straffet ytterligare. Dessutom menade rätten att det fanns förmildrande omständigheter i pojkens fall.

Man kan naturligtvis ifrågasätta resonemanget. Som den mördade Therese morbror sa så kommer de anhöriga aldrig att bli nöjda oavsett påföljd. Men han sa också en annan sak som jag lade på minnet och det var att det verkligt betydelsefulla var om de fick se en uppriktig ånger från ungdomarnas sida.

Jag är glad att brottsoffrens anhöriga inte har inflytande över domar och strafflängder i vårt land. Det skulle nämligen lätt bli så att ett oförsonligt hämndtänkande skulle ta över. Ett tänkande som är destruktivt och kontraproduktivt, som skapar ett hårt samhälle som inte alls får lättare att hantera kriminaliteten. Ändå upplevs nog domarna i det här fallet av många som stridande mot den allmänna rättskänslan.

Ett år och åtta månader är lång tid när man är tonåring. Ändå skulle jag nog dömt till ett längre straff om jag varit domare. Inte för att tillgodose den högermobb som bara är ute efter "öga för öga, tand för tand". De blir aldrig nöjda, kanske först när ungdomar låses in på livstid (i medeltida fängelsehålor) eller avrättas med halshuggning. Vi har provat det där i Sverige förr, det gav aldrig några goda resultat.

Inte heller tror jag att ett långt straff behövs i det här fallet för att inte "ge fel signaler" till andra ungdomar. Detta här är en typ av brott, mord som begås av barn, som är ytterst ovanligt och det förebyggs inte av hårda straff. Om det händer så är det resultatet av unika tragedier. Det är knappast hot om långa frihetsberövanden som avhåller barn från att mörda.

Ungdomar som begår allvarliga brott när de är i åldern 15-17 år döms oftast till sluten ungdomsvård i stället för fängelse. Det är ett tidsbestämt straff som avtjänas på speciella avdelningar på statens institutionsstyrelses särskilda ungdomshem. Vistelsen på ungdomshemmet ska användas till vård och behandling. Det är brottet och inte behandlingsbehovet som avgör straffets – och därmed vårdtidens – längd, som kan variera mellan 14 dagar och fyra år.

I det här fallet ska då alltså de två ungdomarna vårdas i ett år och åtta månader. Den som blivit dömt till sluten ungdomsvård blir inte frigiven villkorligt när två tredjedelar av straffet har avtjänats. Denna regel finns bara inom kriminalvården. Vården inleds på en låst avdelning. Där kartlägger psykolog, pedagog och behandlare behoven av vård och behandling och tar fram en individuell behandlingsplan. Denna omfattar både tiden på ungdomshemmet och utslussningen från institutionen. Under utredningen planeras fortsatta insatser för att motverka den dömdes kriminalitet. Man gör också en risk- och behovsbedömning. Det är resultatet av utredningen som görs i inledningsskedet som avgör vilken behandling den unge ska få. Vården och behandlingen är individuellt anpassad. Allt enligt information från Statens institutionsstyrelse.

Enligt mitt synsätt är det bättre att utgå från en längre strafftid, men med möjlighet till nedsättning om man gör verkliga framsteg i det individuella programmet. Det förutsätter att vården har ett kvalificerat innehåll och att professionella psykoterapeuter och andra sakkunniga knyts till ungdomsvården. Det gäller att ta reda på vad som gått snett i ett barns liv och ge reell möjlighet att reparera detta. Det förutsätter en annan typ av samhällsansvar.



Tidigare inlägg i dag på Röda Malmö:

Amerikanerna kraschar sig själva i Afghanistan

Yes, we can...

Många döda i helikopterkrascher i Afghanistan, läser vi i dagens nät-tidningar. 14 amerikaner — soldater och civila — omkom i två helikopterkrascher i Afghanistan på måndagen, en av de svartaste dagarna för USA i landet sedan invasionen 2001.

Den dödligaste av de båda krascherna inträffade i den västliga provinsen Badghis där sju amerikanska soldater och tre civila amerikaner miste livet. Kraschen ska ha kommit efter en operation riktad mot talibanerna och där ett tiotal talibaner sades ha dödats, men den Natoledda internationella styrkan Isaf sade sig inte tro att helikoptern störtat till följd av fientlig eld.

I södra Afghanistan omkom fyra amerikanska soldater då två Nato-helikoptrar kolliderade i luften. Två soldater skadades. Inte heller där var någon fientlig eld inblandad, sade Isaf-styrkan.

För min inre syn kan jag se de förbluffade taliban-krigarna som nyss varit utsatta för flyganfall. Efter fullbordad attack störtar sig de amerikanska helikoptrarna själva mot marken eller kraschar in i varandra. Talibanerna tittar fram bakom stenen:

- Du store Allah, amerikansk man sannerligen mycket konstig!
- Nej, säger talibanens kompis, detta vara martyrens väg till himlen.

Hur som helst, amerikanska helikoptrar blir aldrig nedskjutna. Ramlar de ner så är det olyckor. En talesman för talibangerillan hävdade dock att talibanerna låg bakom båda helikopterkrascherna. Enligt talesmannen Qari Yousuf Ahmadi dödades 24 utländska soldater då helikoptern i Badghis sköts ner.

Men talibaner ljuger alltid. Eller som det står i meddelandet från TT-AFP: "Talibanerna tar ofta på sig ansvaret för olyckor som drabbar utländska styrkor i Afghanistan och förnekar ansvar för attacker som krävt stort antal civila dödsoffer och bär talibanernas kännemärken."

USA/Nato-styrkor dödar aldrig civila, eller, ja, det händer förstås - men då är det bara "misstag". Låt vara att det upprepas rätt ofta, men det är sånt som händer i krig...

- - - - -

Men, nu blir jag verkligen förbryllad: "Försvarsmaktens insatschef, Anders Lindström, erkänner i en tidigare hemlig riskanalys att bristen på sjukvårdshelikoptrar är ett av de största hoten mot de svenska soldater som inom kort skickas till Afghanistan". Detta läser jag i en ny Expressen-artikel Erkänner: Det är ett hot.

Kära nån, vilken missuppfattning! Att åka helikopter i Afghanistan måste väl om något anses utgöra ett hot. Antingen blir man nedskjuten av talibaner eller så störtar sig föraren mot marken. För att inte tala om vad som kan hända om man möter en amerikansk helikopter.



Tidigare inlägg i dag på Röda Malmö: