Ska jag vara ärlig har jag knappast ägnat en tanke åt vinterkräksjukan i mitt liv. Har aldrig haft något sådant och inte heller vad jag kan minnas någon i min familj. Kanske tillhör jag de trettio procent som är immuna (eller var...läs nedan).
Jag läser idag i Aftonbladet att vinterkräksjukan har slagit till ordentligt. Hur vet man då att man ingår i den lyckliga grupp som aldrig drabbas?
– Har du aldrig haft sjukdomen när du når vuxen ålder kan du nog känna dig säker, står det i artikeln.
– Har du aldrig haft sjukdomen när du når vuxen ålder kan du nog känna dig säker, står det i artikeln.
Låter ju bra. Med de beskrivningar som finns vill man ju inte gärna bli smittad: "De som någon gång drabbats av vinterkräksjukan brukar beskriva sjukdomen som en nära-döden- upplevelse. Från att ha varit fullt frisk blir man på några minuter helt däckad med kräkningar, feber och värk i hela kroppen. Sjukdomen brukar vara över på några timmar, men skräcken för att drabbas igen lever kvar."
Trodde alltså att jag skulle slippa vara i farozonen. Men strax föll mina ögon på följande rubrik i SvD: Alla kan smittas av vinterkräksjuka. "Tidigare har man trott att en femtedel av befolkningen har ett medfött skydd mot vinterkräksjukan. Nu visar en ny svensk studie att även de kan smittas av ett muterat virus."
Ännu en illusion fattigare. Tur att jag inte är alltför hypokondriskt lagd. Har så jädrans mycket annat i görningen så jag hinner sällan oro mig för sjukdomar.
0 kommentarer:
Skicka en kommentar