måndag 18 januari 2010

Kapitalets diktatur på McDonalds

En tjej som jobbade på McDonalds hade modet att kritisera sin arbetsgivare på sin blogg. För det fick hon sparken. Det låter rent för jävligt i mina öron. Varför tål inte privata arbetsgivare att missförhållanden påpekas? Vad är det McDonalds har att dölja?
Har vi inte yttrandefrihet i vårt land? Detta brukar ju människor i det så kallade näringslivet aldrig missa att framhäva. Hur många gånger har vi inte hört att den fria marknaden och kapitalismen går hand i hand med demokrati?
Tydligen gäller det inte för arbetarna. Snacket om "lojalitet" tycker jag de kan stoppa upp någonstans. Det där är bara till för att stänga igen truten på människor. Om jag tar ett jobb så är det naturligtvis för att jag behöver tjäna mitt uppehälle. Några förpliktelser att avstå från yttrandefrihet ska defintivt inte följa med på köpet.

7 kommentarer:

Dennis sa...

Hej igen, är det inte som så att privata företag en längre tid arbetat med att få människor att mer eller mindre radera ut den egna personen och "jag känslan" och fylla upp tomrummet av en identitet som blir enligt de riktlinjer och den andan som företaget man arbetar för representerar.

En ständig utveckling är ju att dela in arbetare i sk, team och att kalla dom "medarbetare", allt för att få dom känna sig uppskattade och respekterade, vem vill ifrågasätta det man är en del av, när det i själva verket inte blivit någon direkt förändring av de anställdas situation.

Det är ju ingen slump att vi sett företagsbyar där de anställda jobbar, bor och umgås och där individerna snarare blir en bult i systemet än tänkande subjekt. Vem vill inte vara fullständigt trogen och lojal mot något man blivit så involverad och speglad i?

MVH

Danni sa...

På vilket sätt har yttrandefriheten inskränkts? Inget lagbrott har skett. Man har full rätt att prata skit om företag (då företag inte går att förtala), men företagen ifråga har full rätt att välja om de vill göra business med dig.

Jag blir rädd när jag läser människor som på allvar anser att ett jobb är någon form av rättighet som ska ges dem bara för att, oavsett hur de sköter jobbet ifråga.

När man jobbar för en privat arbetsgivare är det någon som väljer att ge en pengar ur sin egen ficka för att man ska utföra ett visst arbete. Det är ett frivilligt avtal som kräver respekt från bägge sidor. Beter sig arbetstagaren illa är det en självklar rätt för företaget att sparka arbetstagaren. Likaledes, om den anställde känner sig illa behandlad, så är det en självklar rätt att sluta arbeta för företaget ifråga.

I det här fallet är det solklart att den anställde har betett sig illa mot sin arbetsgivare, rakt av spottat denne i ansiktet. Jag förstår inte varför man skulle vilja ha en sån person anställd.

Ronny Åkerberg sa...

...till Danni:
Klart att yttrandefriheten kränks när människor riskerar förlora jobbet om de kommer med kritik.
Klart också att jobb borde vara en rättighet. Visst ska man sköta sitt jobb, men det var ju inte det som det handlade om i det här fallet. Tvärtom så framgick det att tjejen ifråga var duktig i sitt arbete.
Vad det handlade om var att hon hade åsikter som inte föll chefen i smaken. Man ska inte få lov att sparka folk på sådana grunder.

Danni sa...

Nej, vad det handlade om var att hon talade illa om sin arbetsgivare på ett sätt som reflekterar illa på denne, och möjligen skadar verksamheten och kostar pengar.

Har man ett problem med sin arbetsplats måste det väl vara en självklarhet att man tar upp det med arbetsgivaren innan man går bakom ryggen på denne och snackar skit till andra? På samma sätt som en rakryggad, ärlig person gör om man har ett problem med en person - man tar det direkt med den personen. Snackar man skit bakom ryggen, oavsett om det gäller företag eller personer, så ska man inte förvänta sig att bli vänligt behandlad tillbaks.

Om hon nu tyckte det var så hemskt där, förresten, kanske det inte är världens största tragedi för henne att inte få jobba där längre.

Ronny Åkerberg sa...

...till Danni:
Hon kanske hade tagit upp problemen med sin chef? Vad vet du?
I vilket fall måste det få vara hennes demokratiska rätt att få uttrycka kritik.
Privata arbetsplatser kan inte vara några inhägnade diktaturer där folk är belagda med munkavle.
En klok chef som stöter på kritik frågar sig naturligtvis vad som är fel och hur han kan kommunicera på ett vettigt sätt.

Danni sa...

Nu är du inne på ren spekulation. Varken du eller jag vet om hon tog det direkt med arbetsgivaren först. När jag läser vad arbetsgivaren och även den fackliga representanten säger i tidningarna så får jag intrycket att så inte skedde. Om hon nu försökte öppna en dialog men inte fick gehör så är det självklart mycket dåligt av arbetsgivaren. Ingen av oss vet heller exakt vad hon skrev i sin blogg, så inte heller det är det lönt att spekulera kring.

Men kan vi inte komma överens om att om hon inte gick till arbetsgivaren med sina problem först, och om blogginlägget var så grovt som arbetsgivaren vill påskina (alltså ren smutskastning) så var avskedandet befogat?

Och det har enligt mig inget med munkavle eller yttrandefrihet att göra. Även om yttrandefrihet gäller så måste man ta konsekvenserna av det man säger. Är man inte beredd att göra det och stå för det man sagt står det en fritt att hålla tyst. Jag är själv i allra högsta grad för yttrandefrihet, i långt större utsträckning än vi har i Sverige idag (t.ex. avskaffar jag mer än gärna särlagstiftning som begränsar yttrandefriheten såsom t.ex. den gällande hets mot folkgrupp).

Mats sa...

Det är ganska självklart att man inte kan baktala sin arbetsgivare på detta sätt. Det finns en väg att gå vid missförhållanden, och den är via sin chef alternativt via facket. Inte facebook.

Det har ingenting med yttrandefrihet att göra. Om en anställd skadar sitt egna företag är det skäl för uppsägning. Detta är en självklarhet som varje utbildad fackperson skulle kunnat informera dig om.

Du kanske borde testa att driva ett eget företag Ronny så kan du vara föregångman och leva som du lär.