Det finns en tendens att partiledardebatter blir en tråkig tillställning och inte särskilt klargörande. Det finns också en anledning till att det är så, nämligen att skillnaderna mellan blocken är så små och att man mest träter om enskilda frågor.
När det gäller de stora linjerna har skillnaderna nästan upphört i svensk politik och alla riksdagspartierna dragits mot en uppslutning kring den nyliberalt inspirerade agendan - samma agenda som gäller i andra kapitalistiska länder idag.
Oavsett färg på regering har klassklyftorna och orättvisorna växt i Sverige under de senaste tjugofem åren. Takten i nedskärningar och försämringar kan ha varierat, men alla har hållit samma dåliga kurs till fromma för överklassen och nackdel för arbetare och vanligt folk.
Jag önskar den borgerliga alliansregeringen dit pepparn växer och har inget emot att de rödgröna får visa vad de går för. Problemet för min del är att jag redan vet att de inget duger till. Åtminstone inte om man vill se grundläggande förändringar mot ett rättvist samhälle.
Ett par debattörer som har förstått de här sakerna är Håkan Blomqvist och Kjell Östberg som idag skriver i AB under rubriken (S)prucken kamp mot kapitalet. Jag vill gärna citera ett stycke ur inlägget:
"Aktuell forskning om läget inom europeisk socialdemokrati, som vi redovisar i det nya numret av Tidsignal på temat ”I mitten gapar avgrunden”, ger ett lika entydigt som nedslående resultat. Försöken att förnya socialdemokratin genom att bygga allianser i mitten har inneburit att partierna successivt övergivit sin traditionella omfördelningspolitik, accepterat arbetslösheten och antagit stora delar av den nyliberala dagordningen. Samtidigt har den traditionella arbetarbasen gradvis ersatts av professionella skikt inom medelklassen – de ”högutbildade, ensamstående höginkomsttagare i storstäderna”, som tycks vara Arenas livsluft. Problemet är att partierna samtidigt förlorat allt mer av sin samhälleliga kraftkälla inom arbetarklassen. I stället har de högerpopulistiska krafterna kunnat profitera på utvecklingen."
Bloggat: Röda Lund
0 kommentarer:
Skicka en kommentar