Någon såg likheter mellan en scen i Liza Marklunds och James Pattersons nya deckare ”Postcard Killers” och den bärande historien i Klas Östergrens roman ”Den sista cigarretten”. Det finns förvisso en likhet på det viset att i båda scenerna handlar det om kroppar som arrangeras efter Nils von Dardels berömda konstverk ”Den döende dandyn”.
Men där slutar alla likheter. Vilket var och en kan övertyga sig om genom att läsa utdragen ur båda böckerna som är publicerade i AB. Det ska betydligt mer till för att tala om ett plagiat, vilket också bekräftas av Bonniers jurist Dag Wetterberg:
– Juridiskt sett måste det vara en karbonkopia för att det ska kunna fällas som plagiat. Lägger man texterna bredvid varandra ser man att de är märkligt lika varandra sett till innehållet, men formuleringarna skiljer sig åt, säger han.
Piratförlaget, som gett ut "Postcard Killers" förnekar dock att Marklund och Patterson skulle ha känt till handlingen i "Den sista cigaretten" när de skrev sin bok. Enligt förlaget var manuset till "Postcard Killers" klart redan i maj förra året och översatt till tio olika språk när Bonniers publicerade "Den sista cigaretten" i oktober.
Bonniers godtar Marklunds förklaring. Författarna har talat med varandra och Klas Östergren accepterar kollegans förklaring. Det hela visade sig vara en storm i ett vattenglas.
Tidigare inlägg idag på Röda Malmö:
1 kommentarer:
Idén med att arrangera kroppar efter ett konstverk är inte alls originell.
Klas Östergren har själv snott den från en av världens mest lästa deckarförfattare: Michael Connelly. Läs boken "A Darkness More Than Night" från 2001 där mördaren arrangerar mord efter tavlor av konstnären Hieronymus Bosch.
Känns det igen på något sätt...?
Skicka en kommentar