Britterna har börjat rösta. Det sägs att det är osäkert in i det sista om utgången av valet. Var tredje väljare bestämmer sig först i vallokalen, uppges det och vilken regeringen det blir avgörs först efter valet.
Hur det än går i valet kan vi vara säkra på att utvecklingsriktningen blir densamma i engelsk politik. Skillnaderna mellan de tre huvudalternativen finns naturligtvis, men de är alla ense om att sluta upp kring det engelska klassamhället och "business as usual".
Det brittiska labourpartiet var ett av de första av de europeiska socialdemokratiska partierna att anamma det nyliberala konceptet med inriktning på privatiseringar, nedskärningar i välfärden och ökade klassklyftor. Lägg till detta Tony Blairs totala uppslutning i George Bushs vanvettiga korståg, krig och övergrepp på mänskliga rättigheter.
Det har naturligtvis varit ett lyckat koncept för överklassen. Men inte för arbetare, låginkomsttagare, arbetslösa, kvinnor och invandrare. Idag är tillståndet sådant att den grekiska krisen och öppna klassmotsättningarna mycket väl kan sprida sig till Storbritannien. Den rasistiska extremhögern har kunnat skära pipor i vassen genom att utnyttja missnöjet för att utpeka syndabockar bland landets muslimska invånare.
Om opinionsmätningarna håller i sig blir valet dock inte det genombrott som främlingsfientliga British National party, BNP, hoppats på. För Labour har dock ökenvandringen åt höger lett till att den engelska arbetarrörelsens positioner avsevärt försvagats. Vem som än vinner valet är det fortsatt rättning höger som gäller.
AB: Förloraren
AB: Sagan om New Labour är slut
SvD SvD2 DN DN2 HD Exp Intressant
Bloggar om politik, samhälle, storbritannien, labour
Bloggat: Kildén & Åsman
Tidigare inlägg idag på Röda Malmö: Solidaritet med grekerna
3 kommentarer:
"Nedskärningar i välfärden"?
Du måste väl skämta?
Britterna har ju större budgetunderskott än Grekland. Deras offentliga sjukvård, NHS, är den tredje största arbetsgivaren i världen, efter kinas armé och den indiska järnvägen. De har över 1,3 miljoner anställda.
Oavsett om man tycker att en välfärdsstat är bra eller dålig så är det ett faktum att Labour har satsat oerhörda mängder pengar på sin välfärd.
"nedskärningar i välfärden"
Labour har formligen öst pengar på den statliga sektorn. NHS har fått rekordstora anslag, år efter år sen Labour tillträdde. Hur kan man kalla detta att skära ner välfärden?
"ökade klassklyftor"
För det första ställer jag mig frågandes till att det "nyliberala konceptet" har ökade klassklyftor som mål. Ökandet av dessa beror på att man släpper individer mer fria och ger dem större ansvar och möjligheter. De framgångsrika får det lättare att "ta sig fram" så att säga.
För det andra, har du aldrig hört/läst ett tal från labour? Klassklyftorna nämns ständigt. Att de misslyckats med att minska dessa beror på inte på att de inte försökt.
//Apan
Det är sant att Labour under senare år mjukat upp sin hållning av nedskärningar och privatiseringar och anställt en hel del folk inom sjukvården. Jag skulle inte vilja kalla det för att "ösa" pengar, snarare en eftergift för de stora behov som finns.
Men nu öppnar Brown åter för att acceptera stora nedskärningar. Mitt omdöme kvarstår, de brittiska ledande socialdemokraterna är inte att lita på. De kommer att svika arbetarklassen.
Skicka en kommentar