Arbetare i Sverige, del 6: Klasstillhörighet stämplar för livet
Skillnaderna ökar mellan arbetarnas och tjänstemännens semestervanor. En vanlig tjänstemannafamilj spenderar nästan dubbelt så mycket pengar på ledigheten. Det visar LO-Tidningens genomgång av Statistiska centralbyråns siffror över hushållens utgifter.
Om vi tittar tillbaka i tiden, så har arbetarna blivit rejält ifrånsprungna av tjänstemännen när det handlar om vad semestern får kosta. Sedan 1980-talet har tjänstemännens semesterutgifter ökat mer, både mätt i reda pengar och i procent.
– Klyftorna ökar i samhället. Semestrandet hänger mycket på vilka ekonomiska marginaler som finns i hushållet. Med goda marginaler går det att unna sig mer, medan mindre marginaler slår direkt på semestern, säger LO-utredaren Anna Fransson.
Skillnaderna ökar mellan arbetarnas och tjänstemännens semestervanor. En vanlig tjänstemannafamilj spenderar nästan dubbelt så mycket pengar på ledigheten. Det visar LO-Tidningens genomgång av Statistiska centralbyråns siffror över hushållens utgifter.
Om vi tittar tillbaka i tiden, så har arbetarna blivit rejält ifrånsprungna av tjänstemännen när det handlar om vad semestern får kosta. Sedan 1980-talet har tjänstemännens semesterutgifter ökat mer, både mätt i reda pengar och i procent.
– Klyftorna ökar i samhället. Semestrandet hänger mycket på vilka ekonomiska marginaler som finns i hushållet. Med goda marginaler går det att unna sig mer, medan mindre marginaler slår direkt på semestern, säger LO-utredaren Anna Fransson.
– Tryggheten i anställningen har också betydelse. Många som känner sig osäkra på sitt jobb vågar inte lägga ner mera pengar på semestern, fortsätter hon. Läs mer här.
Klasskillnaderna gör sig dock inte bara påmind i nuet, även långt fram i tiden får klasstillhörighet konsekvenser. Vilken samhällsklass våra föräldrar hade påverkar vår hälsa långt in i ålderdomen, även för den som gjort en ”klassresa”. Stefan Fors har forskat om äldres hälsa i förhållande till klass.
Vilken samhällsklass vi kommer ifrån har betydelse för vilken hälsa vi har som pensionärer och hur länge vi lever. Även om vi senare i livet skaffar en högre utbildning och annat yrke än våra föräldrar, fortsätter vår ursprungliga klass att påverka.
Vilken samhällsklass vi kommer ifrån har betydelse för vilken hälsa vi har som pensionärer och hur länge vi lever. Även om vi senare i livet skaffar en högre utbildning och annat yrke än våra föräldrar, fortsätter vår ursprungliga klass att påverka.
– Alla har helt enkelt inte privilegiet att bli gamla, säger Stefan Fors som har skrivit avhandlingen Blood On the Tracks, Life-Course Perspectives on Health Inequalities in Later Life som undersöker ojämlikhet i hälsa bland äldre i Sverige. Resultatet visar att det finns stora skillnader som tycks vara baserat på social klass. En person som har haft ett typsikt arbetarklassyrke, vuxit upp under fattiga förhållanden och utsatts för konflikter under uppväxten, eller har en lägre utbildning, löper större risk att ha sämre kognitiv förmåga vid hög ålder. Med kognitiv förmåga menas exempelvis minnesförmåga eller språklig förmåga.
Om nu den personen över huvud taget uppnår en hög ålder. Avhandlingen visar även att ens civilstånd och klasstillhörighet påverkar risken att dö innan man fyller 70.
Läs mer: Fattiga barn blir sjukare som gamla
Tidigare inlägg i serien Arbetare i Sverige på Röda Malmö
0 kommentarer:
Skicka en kommentar