...har det någon grund i verkligheten?
Lite botaniserande i kommentarerna efter Mona Sahlins avgång. Johan Ehrenberg, på tidningen Etc, skriver att han förstår de som är besvikna, men "trots symboliken runt Mona Sahlins partiledarskap finns ett problem som är större. Sahlin är högersosse...Sahlin har varit i ledarskapet för Socialdemokratin under hela perioden där man gått mot ”mitten”, vilket i praktiken innebär att man lämnat reformismen som idé och istället sett sig som smarta ledare i ett fungerande borgerlig samhälle. Socialdemokratins makt skulle bygga på regeringsduglighet, inte på en utmaning av det rådande. Så vad har man kvar när de borgerliga visar sig vara lika ”dugliga”."
Ehrenberg hoppas att Sahlins avgång handlar om att hon inte har partiets stöd för sin politik och att man nu kan diskutera en ny politik. Läs hela artikeln här. Själv befarar jag att en sådan ny politik tyvärr blir än värre och än mer åt höger än den Sahlin stod för.
Det är "förnyelse" det skriks om inom socialdemokratin. Vad som döljer sig bakom det slagordet är oftast en anpassning högerut. Eller som Daniel Suhonen skriver "risken är att man kommer ut till höger om moderaterna".
Göran Greider skriver att Mona Sahlin "valde att avgå var trots allt knappast oväntat. Hon insåg till slut att hon inte är personen som skulle kunna revitalisera det krisande socialdemokratiska partiet. Idépolitiskt hör hon samman med de strömningar inom svensk och även europeisk socialdemokrati som de senaste åren fört det ena socialdemokratiska partiet efter det andra till valnederlag och ibland kollapser".
Även Greider hoppas: "Mona Sahlin avgår. Om rörelsen ännu har kapacitet kvar till revitalisering så innebär det att en dörr öppnats till framtiden". Han vill att vi ska lägga märke till att han inte använder ordet "förnyelse" eftersom detta "ordet blivit kodordet för högervridning".
Hur ska då partiet revitaliseras? ""Det viktigaste när det gäller namn på efterträdare på ordförandeposten är, som jag ser det, att den som väljs hör till en generation som inte formats alltför mycket av toppolitiken på nittiotalet och 00-talet. På sätt och vis är det en förlorad generation. Det var då banden med fackföreningsrörelsen och löntagarna i gemen försvagades intill bristningsgränsen. Det var då anpassningen till en politisk mitt som definierats av borgerligheten genomfördes. Det var då den sista visionära luften gick ur det socialdemokratiska partiets toppskikt". Läs hela artikeln här.
Hur ska då partiet revitaliseras? ""Det viktigaste när det gäller namn på efterträdare på ordförandeposten är, som jag ser det, att den som väljs hör till en generation som inte formats alltför mycket av toppolitiken på nittiotalet och 00-talet. På sätt och vis är det en förlorad generation. Det var då banden med fackföreningsrörelsen och löntagarna i gemen försvagades intill bristningsgränsen. Det var då anpassningen till en politisk mitt som definierats av borgerligheten genomfördes. Det var då den sista visionära luften gick ur det socialdemokratiska partiets toppskikt". Läs hela artikeln här.
Men var står då dessa "revitaliserande" skaror av nya ledare att finna inom socialdemokratin? Om det till äventyrs skulle finnas åtminstone några sådana - hur tar de sig förbi alla de högervridna "förnyarna" och betonggumparna som behärskar partiet? Var kan vi ens skönja någon intern opposition som förmår utmana högervridningen? Jag måste nog säga att jag inte tror att Greider har en realistisk uppfattning om det socialdemokratiska partiet, trots att han borde känna dess inre liv betydligt bättre än jag. Hoppet är ju det sista som överger människan och kan ibland även spela en ett spratt.
7 kommentarer:
Det är förvånansvärt att en så pass intelligent person som Greider missar att dra rätt slutsats av att de socialdemokratiska partierna i Europa går påtagligt bakåt.
De kan inte gärna fått oduglig ledning allihop samtidigt tycker man.
Däremot kan Europa och norden vara på väg bort från såväl vänstern som socialdemokratin. Utvecklingen kommer helt enkelt ut emot dem. De har haft sin tid liksom förgasarbilen hade sin tid. Ingen bilfabrikant använder förgasare till en vanlig personbil i dag.
Ingen politiker kommer inom en snar framtid att använda vänsteridéer i sin politik. Deras tid är helt enkelt ute.
...till Herr Nilsson:
Du missar något fundamentalt, nämligen att de socialdemokratiska partiernas tillbakagång i Europa är intimt sammanknippad med att de allihop gått till höger i politiken.
Därmed har de också hjälpt till att röja väg för högern och extremhögern. När socialdemokratin anammar högeridéer blir den överflödig.
Deras tid är förbi, rätt, men klasskampens tid är inte förbi. Arbetarna och småfolket kommer att skapa sig nya organisationer för sina strävanden och för att försvara sig mot överklassens högerpolitik.
Om allihop gått till höger så bekräftar du då inte att de haft dålig ledning allihop - samtidigt.
Jag tror inte att det är en tillfällighet och lika lite tror jag att det är ett medvetet val som allihop gjort samtidigt.
Socialdemokratin har förvisso gått högerut men glöm inte att vänstern lyckats lika illa och att man nu skyller på vänstern.
Vänster om vänstern finns bara obetydligheter så problemet är att marknaden för vänstern försvunnit. Det är som en fabrik som envisas med att tillverka förgasare trots att ingen använder sådana längre.
Om inget görs, så kommer sveriges riksdag att rösta för en ändring i Grundlagen den 24 november 2010.
Ändringen innebär bland annat att det i praktiken blir omöjligt för Sverige att i framtiden lämna EU.
Samla namnunderskrifter i detta upprop; http://upprop.nu/UPEQ
Socialdemokratins tillbakagång är ett komplext fenomen, som inte går att enkelt förklara med att socialdemokratin "gått åt höger".
13% av löntagarna i Sverige röstade på Socialdemokraterna - och det är inte unikt för Sverige. Löntagarna i Sverige är på många sätt en ny medelklass, som runt omkring sig bland vänner och bekanta ser mängden av bidragsfuskare, falska förtidspensionärer m.m. som en större last att bära än överklassen! Jag vill inte på något sätt försvara den strukturella obalansen och utanförskapet i Sverige, jag försöker bara tydliggöra att Socialdemokratierna har tvingats åt höger för att försöka få tillbaka löntagarna, samtidigt alliansen lagt beslag på både överklass och löntagare.
Till Henrik:
Din historiebeskrivning stämmer inte. Vanliga löntagare än ingen medelklass och de slöt också upp kring socialdemokratin så länge denna kunde leverera jobb och välfärd.
Det var först när sossarna hade accepterat mycket av de nyliberala argumenten, börjat skära i de sociala rättigheterna och ökat arbetslösheten som högern fick fritt spelrum - utan motstånd.
Stig
...till herr Nilsson:
Du blandar ihop dålig ledning och dålig politik. Från min utgångspunkt för sossarna i Europa en dålig politik. Det är inte detsamma som att de har dåliga ledningar. De kan mycket väl ha politiker som är duktiga på att föra en dålig politik. Tony Blairs föreställningar till exempel höll ju ett bra tag. Men inte fan var hans politik bra.
Medvetet val? Både ja och nej. Det handlar om en anpassning till kapitalismen och kraven från storfinansen. Sossarna har inte själva skapat situationen, men i valet mellan öppen konfrontation för arbetarkrav och att böja sig för makten så väljer de det senare.
Skicka en kommentar