söndag 28 februari 2010

En rak vänster mot högern


Reinfeldt har problem med krånglig "jämställdhetsbonus". Sossarna har problem med RUT-avdraget. Det har moderaterna också. Åldringar har problem med kafferansonering. De lärda ekonomerna har problem med att förstå en fallen värld.

Det har dock inte Johan Ehrenberg och Sten Ljunggren när de granskar hur västvärldens regeringar stöder finansinstitutionerna, men dumpar skatterna för hög­inkomsttagare och företag samt åderlåter offentlig sektor i inlägget Vem ska betala finanskrisen? Och islänningarna utvecklar krishumorn. Samtidigt som det bedrivs ett högt spel med staten som gisslan.

Tidningen Arbetaren skriver om alliansens listiga fälla. Internationalens ledare har rubriken "Avprivatisera välfärden". Flamman skriver om för lite resurser till tågtrafiken. Proletären kritiserar det usla pensionssystemet. Och RS går till storms mot försämringarna i sjukförsäkringen.

Visst behövs det en rak vänster mot högern. Den höger som alltid varit ett redskap för den härskande ekonomiska eliten. En höger som får människor att fara illa.


Tidigare inlägg idag på Röda Malmö:


Öppet brev till Region Skåne

ÖPPET BREV TILL REGION SKÅNES STYRELSE

Den 23 februari arrangerade Nätverket för Gemensam Välfärd ett öppet möte på Lindgården i Malmö med anledning av regionstyrelsens beslut om nedläggning av vårdcentralerna i Lindängen och Hindby. Syftet var att få till stånd en dialog mellan ansvariga politiker och de medborgare som berörs av beslutet.

Femklövern representerades av Catharina von Blixen-Finecke (M) och Marita Sander-Schale (FP). Oppositionen representerades av Vilmer Andersen (V) och Rikard Larsson (S). Även personal från vårdcentralen i Lindängen, tjänstemän från Region Skåne och politiker från Fosie stadsdel deltog i mötet.

Möteslokalen fylldes snabbt med över 100 personer, vilket i sig visar på behovet av information och dialog.På mötet ställdes många frågor om varför beslutet fattats och varför ingen information gavs till berörda Lindängebor varken före eller efter det att beslutet fattades. Vidare kritiserades skarpt den sena och knapphändiga informationen till sjukvårdspersonalen och andra berörda verksamheter som hemtjänsten, och till stadsdelens politiker och administration. Inga av dessa fick heller tillfälle att samråda om beslutet.

När Femklöverns representanter hänvisade till att medborgarna via Hälsoval Skåne idag fritt kan välja vårdcentral, poängterade flera att 10 000 redan gjort sitt val när man listat sig på Lindängens vårdcentral. Lindängens vårdcentral har dessutom nyrenoverade lokaler och utrymme för att utveckla verksamheten där.

När Femklöverns representanter rekommenderade Lindängeborna att vända sig till Lindeborgs vårdcentral påpekade många i publiken att allmänna kommunikationer mellan Lindeborg och Lindängen är dåliga och att stadsdelen har många äldre, rörelsehindrade och barnfamiljer som inte har tillgång till bil. Ingen politiker eller tjänsteman kunde heller klargöra vem som skulle få ta del av ”viss verksamhet” som ska finnas kvar i Lindängen. Farhågor uttrycktes också att Lindeborgs resurser inte skulle räcka till. Många menade att primärvården i Skåne är underfinansierad.

Det finns underlag och behov för en fullvärdig vårdcentral på Lindängen var ett sammanfattande budskap från mötesdeltagarna. Vi ställer därför följande frågor till Region Skånes styrelse:

1. Med hänsyn till den massiva kritiken från de boende på Lindängen, från sjukvårdsfacken, vårdcentralens personal och från stadsdelen Fosies lokala politiker:
Är ni beredda att riva upp beslutet om att lägga ner vårdcentralerna i Lindängen och Hindby?
2. Det förhastade beslutet om nedläggning visar på bristande hänsyn till medborgare och personal, på brister i vår demokrati.Är ni beredda att fortsättningsvis samråda med berörda medborgare och personal innan viktiga beslut fattas?


Nätverket för Gemensam Välfärd i Malmö
genom
Eva Svegborn och Gunilla Andersson
Kontakt: 040-642 47 14
ga.javisst@telia.com
http://www.gemensamvalfard.se/


Tidigare inlägg i samma fråga på Röda Malmö:
Lindängeborna säger nej till nedläggning
Rädda Malmös vårdcentraler


Intressant Bloggar om politik, samhälle, malmö, lindängen, vården, region skåne

Många hårt drabbade i Chile


Två miljoner drabbade, en halv miljon förstörda bostäder, över 300 döda - där har vi facit hittills av jordbävningskatastrofen i Chile. Jordbävningen hör till de kraftigaste under de senaste hundra åren och är ett hårt slag mot landet.

Otaliga är hemlösa efter jordskalvet. Concepción är den största staden som ligger närmast skalvets epicentrum i centrala Chile. Där kollapsade en byggnad där över 200 människor tros ha befunnit sig. Myndigheterna visste inte hur många som hann fly.



Tidigare inlägg om jordbävningen på Röda Malmö:

lördag 27 februari 2010

Dödssiffran stiger i Chile

Utsikt över Concepción som man nu befarar ha drabbats värst

Det handlar om ett mycket kraftigt jordskalv med sitt epicentrum strax utanför den chilenska kusten. Det kan räknas som sextio gånger starkare än det skalv som drabbade Haiti. Femhundra gånger starkare, enligt seismologen Reynir Bödvarsson. Uppgifterna om antalet döda stiger nu hastigt, just nu uppges att 47 människor dödats, en siffra som säkert kommer att stiga drastiskt.
Uppdatering: Och som nu stigit till 64. Antalet omkomna är nu 78. 82 omkomna bekräftade nu. Minst 122 människor har bekräftats döda. Senaste nytt: Ännu så länge har 147 dödsoffer bekräftats, enligt Chiles katastrofmyndighet.

Det har varit flera efterskalv, men tsunamifaran är avblåst. Nu kommer istället en tsunamivarning som omfattar hela Stilla havet: SvD AB VG SDS DN.
Epicentrum var på 35 kilometers djup i Stilla havet, cirka tio mil från Concepción i Chile. Concepción, med uppåt en miljon invånare berättar en chilensk kamrat, är huvudstad i regionen Biobío där man befarar att de största skadorna skett. Hur stora vet man inte eftersom kommunikationsnätet är utslaget.
DN: "De första tv-bilderna och telefonintervjuerna från staden Concepción i Chile lät förstå att följderna av katastrofen blivit förfärliga. Både nya byggnader och hus i stadens äldre delar har rasat samman, och näten av el-och telefonledningar har raserats, så att kablarna ligger längs gatorna. Fler allvarliga bränder rasar."



Tidigare inlägg idag på Röda Malmö:


Avprivatisera välfärden


Nu kommer signaler om att på allt fler platser i Europa återgår verksamheter som privatiserades under 90-talet till kommunalt huvudmannaskap. Ett antal städer har tagit över el- och vattenförsörjning som tidigare såldes ut till privata företag. Det gäller bland annat flera städer i Tyskland, särskilt i området kring München.

”Lokalpolitikerna är övertygade om att samhällsnyttiga företag ska vara offentligt ägda”, säger Christoph Goebel, ordförande i kommunfullmäktige i staden Gräfelfing, till IPS.
I en annan stad i närheten av München, Ottobrunn, har ett kommunalt elverk just byggts. Här uppger man att privatisering av samhällsnyttiga bolag varit problematisk eftersom bolagen främst tagit hänsyn till aktieägarnas intressen, berättar tidskriften Mana.

Cirka 2000 kontrakt med privata vatten- och elleverantörer kommer att löpa ut i år i delstaten Bayern i sydöstra Tyskland. Enligt lokalpolitiker ska kommunala bolag ta över många av dem. En liknande utveckling syns i flera andra städer i Tyskland och på andra håll i Europa. I Paris tar staden i år återigen kontroll över vattenförsörjningen som i mer än 100 år skötts av ett privat företag.

Vad handlar nu detta om? Är det början till slutet för den nyliberala eran som vi ser? Nej, knappast, men uppenbart börjar privatiseringspolitikens konsekvenser slå i botten på en del områden.

Under den pågående snörika vintern i vårt eget land utspelar sig just nu något liknande på de allmänna kommunikationernas område. Försenade och inställda tåg har blivit vardagsmat. Dagens järnväg klarar inte av det som gårdagens järnväg klarade, nämligen att få tågen att gå.

Problemen har en direkt koppling till avreglering och konkurrensutsättning, bland annat skrotades fullt fungerande snöplogningslok när SJ delades upp och Banverket Produktion bildades med uppgift att utföra själva det fysiska arbetet med spåren. Denna ”resultatenhet” skulle konkurrensutsättas.

Då gällde det att sänka kostnaderna på alla sätt, så att man kunde vara med och slåss om kontrakt på nybyggnad och underhåll med bolag från hela Europa. Den första åtgärden var att avskeda personal. Kostnaden för snöröjningslok, som bara stod i beredskap en stor del av året, måste man naturligtvis också bli kvitt. Att helt sonika skrota loken var en enkel och radikal metod för att kunna föra in plustecken i kassaböckerna.

Ett av de första områden som drogs in i privatiseringsvirveln i Sverige var när Bildt-regeringen i början av 90-talet införde skolpengen som öppnade upp för privatskolorna, eller som det så vackert hette, friskolorna.

Socialdemokraterna under Ingvar Carlssons ledning rev inte heller upp denna ”reform” när de efter valet 1994 återkom till makten. Istället har nu Mona Sahlin vigt till sin hjärtefråga att vinst ska vara tillåten i privatskolorna – och vinster blir det. Sveriges största utbildningsföretag Academedia gjorde 2009 en rekordvinst på 169 miljoner kronor. Året innan hade de sex största friskoleföretagen en sammanlagd vinst på 238 miljoner.

Vinsterna skapas genom att privatskolorna ofta har lägre lönekostnader, att lärarna schemaläggs för ”maximal nytta”, genom avsaknad av specialpedagogisk kompetens, liksom studie- och yrkesvägledare, skolkuratorer och bibliotek. En del av dessa skolor har även fått ta över lokaler till förmånliga priser.

Kjell-Olof Feldt (s), den före detta finansministern och numera friskolornas ordförande (var ska sleven vara om inte i grytan?), ser inga problem med friskolorna. I Lärartidningen nr 3/2010 får han frågan ”Hade det inte varit bäst för eleverna om pengarna hade återinvesterats för att förbättra skolorna?” och han svarar:”Då måste man gå in på den enskilda skolan och se om det är något som saknas där. Ska det vara bättre städat, eller vad? Innan man kan fördöma vinsten som sådan bör man först visa upp vilka negativa konsekvenser vinsten ger”.

Bättre städat? Det blir svårt att jämföra med den kommunala skolan för även där är städningen numera ”konkurrensutsatt”, och det ena städbolaget ersätter det andra medan städningen bara blir sämre.

Svenska folket sågar i varje fall vinster i friskolor. Enligt en undersökning som Lärarnas tidning gjort anser tre av fyra svenskar att friskolor ska vara skyldiga att återinvestera vinsterna.

Men visst har Kjell-Olof Feldt rätt i en sak, att vi måste visa upp vilka negativa konsekvenser det rådande vinsttänkandet för med sig.

På område efter område måste vänstern och alla rättänkande människor ta itu med uppgiften att driva tillbaka privatiseringsivrarna genom att konfrontera dem med resultatet av den usla politiken.

Ovanstående text är ledare i Internationalen v 8/2010


fredag 26 februari 2010

Den globala uppvärmningen fortsätter


Jag såg en intressant och välformulerad insändare i Sundsvalls tidning. Tar mig friheten att publicera den i sin helhet här:

Forskarmiss gav klimatskeptiker näring

Den senaste tiden har två incidenter lockat fram de så kallade klimatskeptikerna som i artikelkommentarer och insändare i media försöker få klimatfrågan att se ut som en global konspiration mellan politiker och olika intressegrupper.

Den första var det olagliga dataintrånget och stölden av e-postkorrespondens mellan klimatforskare. I några av meddelandena fanns språkliga uttryck som skeptikerna tolkade som att enskilda forskare tillrättalagt sina data inför publicering. Nu har forskare visat att det var en jargong mellan personer som känner varandra väl och denna korrespondens var inte riktad till en allmän publik. Men det viktigaste är att grunden för de data man diskuterade visar sig hålla och inga oegentligheter föreligger i forskningen.

Den andra incidenten handlar om att man i ett fall av rapportgranskning inom FN:s klimatpanel IPCC missat att kontrollera källan. Det visade sig att påståendet att Himalayas glaciärer riskerar att försvinna före år 2035 var felaktigt. Det är både tråkigt och allvarligt att sådant inträffar, men IPCC och alla andra engagerade (politiker, forskare, ideellt arbetande, miljöengagerade människor och många fler) gör allt vad de kan för att undvika sådana misstag.

Samtidigt måste vi se sanningen i vitögat. Himalayas glaciärer hotas inte av total avsmältning före 2035, men de och majoriteten av jordens glaciärer smälter i en takt som är ökande och oroande. Med nuvarande takt i utsläppsökningarna är det en irrelevant fråga om när de är borta; vi kan tyvärr konstatera att de definitivt kommer att försvinna, tidpunkten är akademisk, så icke konsekvenserna. Runt om i världen drabbas miljontals människor redan av klimatförändringarna och miljoner ytterligare kommer att drabbas om det hela får fortsätta.

Att en rapport av tusentals har slunkit igenom IPCC:s nät av kontroller påverkar inte det faktum att IPCC i de allra flesta fall underskattar effekterna av uppvärmningen. Avsmältningens hastigheti Arktis och Antarktis är några exempel av många där IPCC:s slutsatser varit kraftigt felaktiga. Dessa tecken behöver inte överdrivas, de är mycket oroande som de är.

Lägg till detta att vi just fått Nasas rapport att första årtiondet på 2000-talet är det varmaste någonsin sedan mätningarna startade. Det ger en annan bild än den som skeptikerna försöker ge sken av.

Allmänhet och forskare ska ställa kritiska frågor runt klimatforskningens resultat och det görs; det är en integrerad del i allt vetenskapligt arbete och grunden för forskningen. Men att ställa frågor för att sedan ignorera de väl underbyggda svaren är inte ärligt och det är det som skiljer de aktiva skeptikerna från sunda frågeställare. Skeptikernas frågor och inställning till klimatvetenskapen tillhör därmed inte det naturvetenskapliga forskningsfältet utan är ett ämne som bör hållas inom beteendevetenskapen och ingen annanstans.

Vad driver dessa människor att trots överväldigande vetenskapliga motbevis driva sin icke underbyggda tes? Frågan behöver belysas. De absoluta forskningsresultaten är entydiga, vi har en av människan skapad uppvärmning och den ökar. Vi har helt enkelt inte tid att låta dessa människor ta uppmärksamhet från det viktiga klimat- och omställningsarbetet.

Bernt Persson
Ordförande Naturskyddsföreningen Västernorrlands län
Christer Borg
Kontaktperson energi- och klimatfrågor Naturskyddsföreningen Västernorrlands län

Ja, bra skrivet. Den så kallade skeptiker-rörelsen är inte mycket att diskutera med. De förnekar allt som motsäger deras egna teorier. Dessutom är de losers eftersom de inte lyckas få gehör i forskarkåren. De har samma möjligheter som alla andra att skicka vetenskapliga rapporter till IPCC eller vetenskapliga tidskrifter efter sedvanlig granskning (peer-review).

Att försöka få IPCC och hela den samlade vetenskapskåren att framstå som en stor konspiration slår alla tidigare konspirationsteorier. Det är bra att FN nu ska se över och stärka IPCC. Det har naturligtvis ingenting att göra med att världens forskarkår skulle "backa" från ståndpunkten att det pågår en global uppvärmning orsakad av mänskligheten.




Tidigare inlägg idag på Röda Malmö:

Det händer i Malmö

"Men socialismen har ju aldrig fungerat...?"

På tisdag i nästa vecka är det dags för det andra diskussionsmötet i vår serie "Nyfiken på Socialistiska Partiet?" Det kan också betraktas som ett fristående möte, så även om du inte var på det första så går det bra att dyka upp.
"Men socialismen har ju aldrig fungerat...?" är rubriken för mötet.
Tid: Tisdag 2 mars kl 18.30
Plats: Ungdomens hus, sal 4, Norra Skolgatan 10B
ARR: SOCIALISTISKA PARTIET MALMÖ


Kampanjen för att rädda vårdcentralerna

Det offentliga mötet ute i Lindängen i tisdags, som arrangerades av Gemensam Välfärd, gick riktigt bra. Över hundra personer på mötet avvisade femklöverns beslut att lägga ner vårdcentralen i Lindängen.
Jag skrev ett referat från mötet som går att läsa här.

Det blir en fortsättning för de som vill driva frågan om vårdcentralen vidare. Möte i Lindängen torsdag 11 mars kl 18.30 på Gym House, Koralg 4.


Bitterfittan Airlines

Bitterfittan Airlines är en teater som spelas söndag 7 mars kl 11.45 på Garaget, Lönngatan 30. Bitterfittan Airlines är en nyskriven monolog om jämställdhet, föräldraskap och kärlek. En förställning full av skratt, gråt, humor och lite sång. Spelas i samband med firandet av Internationella kvinnodagen i Malmö. På scen: Sofia Wärngård Lang.
Hemsida: http://www.bitterfittanairlines.se/


Kafé Tyfon: Räntefri ekonomi?

Kafé Tyfon: Räntefri ekonomi?
För hållbart samhälle krävs nya ekonomiska spelregler. På vilka antaganden legitimeras ränta och tillväxtorientering inom rådande ekonomiska teori? Kan ekonomin bygga på andra antagande och vad skulle det få för konsekvenser om vi tänkte annorlunda? Diskutera med den räntefria banken JAK
Plats: Astrid och Aporna KÖK, Bergsgatan 20
Datum: 09 mars 2010
Tid: 19:00-21:00


Demonstration för en giftfri stadsmiljö

DEMONSTRATION FÖR EN GIFTFRI STADSMILJÖ
Lördag 13 mars
Samling på Möllevångstorget och Rosengård Centrum (utanför Tegelhuset) kl 13.00
Två demonstrationer går från varsin stadsdel och möts i en stor flyttfest utanför Stadex med tal, teater, mat och musik!
Hemsida: http://www.giftfristad.nu/

Intressant Bloggar om politik, samhälle, malmö

Det behövs en ny vänster

Nu bekräftar opinionsmätningarna återigen mönstret i tidevarvet av kapitalismens kris och nyliberalismens triumf. Varje ny regering förlorar snart väljarnas förtroende eftersom man bara har arbetslöshet, försämrad välfärd, ökade klyftor och själlös konsumism att erbjuda människorna.

I tjugofem års tid har klassklyftorna stadigt växt i Sverige, oavsett vilken regering som suttit vid makten. Det är naturligtvis glädjande att regeringen Reinfeldt straffas för vad den gjort. Men samtidigt vet vi redan nu att en Sahlin-regering inte kommer att ändra färdriktning, bara hastighet. De som vinner blir rasisterna i Sverigedemokraterna.

Kapitalet är på offensiven. Borgarklassen vältrar sig i framgångar, väl medveten om att den sitter som kung på världens tron. Ohotad på grund av den gamla arbetarrörelsens förfall och avsomnande. Vänstern har mycket att lära.

Det kommer att krävas en ny vänster och en reorganisering av arbetarrörelsen i global skala för att ändra styrkeförhållandena. Just nu pågår en Världskongress om klimat, kris och revolutionärers uppgifter för att ta steg i den riktningen. Det håller inte att bara hålla på att ständigt byta regeringar med i stort sett samma kapitalistiska politik. Inte om man vill se grundläggande förändringar för ett bättre samhälle.

torsdag 25 februari 2010

Bekämpa rasismen i Malmö

I Malmö förekommer rasism. Det är knappast en nyhet. Det finns många olika former av rasism. Det finns islamofobi som riktar sig mot muslimska invandrare. Denna formen av rasism är utbredd och har en klart organiserad form i skepnad av Sverigedemokraterna och andra högerextrema grupperingar.
Det finns också ett judehat som har olika bakgrund. Dels handlar det om den gamla högerextrema formen med rötter i nazism och fascism. Dels handlar det om känslor som har sin grund i Israels övergrepp mot palestinierna.
Tyvärr finns det människor som inte kan skilja på vad den sionistiska staten Israel gör sig skyldig till å ena sidan och å andra sidan vanliga människor som tillhör den judiska religionen och traditionen.
Min uppfattning är att Israel är en rasistisk stat som tillkommit genom etnisk rensning. Jag tror inte att en tvåstatslösning kan vara tillräcklig, palestinierna måste ges rätt att återvända till sitt land och Israel måste göra upp med sitt förflutna och bli en normal, demokratisk stat där alla har samma rättigheter.
Israel gör sig skyldigt till krigsbrott och människorättsbrott mot palestinierna. Allt detta måste bekämpas, men den kampen gagnas inte av att judar i Malmö eller någon annanstans utsätts för rasistiska påhopp. Tvärtom.
Alltfler judar, som tidigare trodde på sionismen, kommer till insikt om dess skadliga karaktär. Många judar och judiska organisationer förenar sig med palestinierna i kamp mot ockupation och övergrepp. Det är så kampen måste föras, över de etniska gränserna mot rasism och sionism.
Den kampanj mot Illmar Reepalu, som bedrivits i borgerlig press, skjuter långt över målet och är rätt illasinnad, som jag uppfattar det. Reepalu är naturligtvis ingen rasist, även om ett eller annat uttalande skulle ha varit otydligt eller förvrängt.
Kampen mot rasismen förtjänar att stå högt på dagordningen, såväl i Malmö som på många andra håll. Både islamofobi och anti-semitism måste bli föremål för större uppmärksamhet och fler åtgärder sättas in. Och så måste vi naturligtvis fortsätta att bekämpa den rasism som staten Israel står för.

Vad förhandlade man om?

Två unga killar, drygt tjugo år gamla, med kriminellt förflutet, tränger sig in i polishuset i Kristianstad och lyckas lura i polisen att de har sprängmedel tejpat runt kroppen och hotar att spränga sig själva och hela huset i luften. Förhandlingar pågår i fem timmar. FEM TIMMAR.

– Vi vet inte deras avsikt mer än att de ville ha hjälp med någonting, säger polisens insatschef Håkan Johansson strax därefter.
Det har nu kommit fram uppgifter om att männen framfört vissa motiv till sitt handlande i samtalen med förhandlarna. De ska ha nämnt att de är missnöjda med samhället och polisen, skriver Kristianstadsbladet.

Det verkar som om det är någonting polisen inte vill berätta. Efter fem timmar vet polisen bara att de bombhotande killarna "ville ha hjälp med någonting". Någonting som man dividerade om i fem timmar. Vad var det för någonting? undrar man naturligtvis.

Var det här bara ett dåligt skämt? Fick de båda killarna en knäpp? Ville de bara jävlas med polisen i största allmänhet? Eller handlar det om något annat? Polisen får nog komma med bättre förklaringar.
Uppdatering: I kvällens tv-sändningar har framkommit att killarna var kraftigt berusade. Samtidigt verkar det inte bara vara en "fyllegrej". Ligger det en tragisk historia bakom som polisen väljer att förtränga till förmån för stora scenariot med övning av "förhandlingar", insatstyrka från Malmö osv? Varför är man så ovillig att berätta om vad pojkarnas rop på hjälp handlar om?

onsdag 24 februari 2010

Våren närmar sig

Snart är det dags för de första krokusarna att börja sticka upp...

Plusgrader på ingång! Redan på fredag kan det bli plusgrader i delar av Götaland och Svealand. Och Öland har fått sitt första vårtecken. I måndags återvände Strandskatan, den första flyttfågeln, till Ölands södra udde - ett tecken på att våren snart är här.

Men allt har som bekant sina sidor: SMHI: Risk för allvarlig vårflod. Risken är störst i nordöstra Götaland och i Södermanlands län. I Skåne är det nu risk för underkylt regn.

Även om jag börjat tröttna på snön och längtar till våren måste jag nog ändå säga att jag föredrar en riktig vinter med mycket snö framför det vanliga grådasket (obs ej portvinet). Dessutom tror jag man mår bra av det. En uppfattning som jag stärktes i när jag läste Mycket snö – då blir vi piggare.

Snön har varit ett elände för transporterna den här vintern. Ja, det är inte bara snöns fel utan är självförvållat till följd av nedskärningar och bristande beredskap. Slå ihop SJ och Banverket för att få slut på beskyllningsfarsen, kräver Gunnar Lindstedt, prisbelönt journalist och författare.

Vad kostar trafikaoset? skriver Johan Ehrenberg i Etc. Det är nedskärningar inom offentliga investeringar som ligger bakom de stora problemen med infrastrukturen i Sverige. Genom att de ansvariga verken gjorts om och först bolagiserats och sen uppdelats bit för bit har en situation skapats där ansvaret för en olönsam väderlek inte längre finns. För det är lönsamhetsjakten som är motorn.



Tidigare inlägg idag på Röda Malmö:

Lindängeborna säger nej till nedläggning

Möte med över hundra deltagare

I går kväll samlades över hundra personer till möte i Lindängen i Malmö om den borgerliga Femklöverns beslut att lägga ner vårdcentralen i området. Inbjudna var bland annat politiker från Region Skånes styrande borgerliga majoritet (i vilken Miljöpartiet ingår) och från oppositionspartierna (s) och (v).

Den stora frågan var naturligtvis: Varför? För alla på Lindängen och många andra också är det obegripligt varför man väljer att lägga ner en stor och fungerande vårdcentral i ett av Malmös mest vårdkrävande områden.

Catharina von Blixen-Fineckes (m) framställning att det rör sig inte om en nedläggning utan en ”utveckling” framkallade både munterhet och ilska hos de församlade. Hon kunde inte förstå varför lindängeborna skulle ha en vårdcentral just i sitt område när de är precis lika välkomna på de vårdcentraler dit de nu kommer att hänvisas.

Där kommer det ju dessutom nu, med det nya Hälsovalet, att bli utökade öppettider. Lars Olofsson, chef för vårdcentralen i Lindeborg i stadsdelen Hyllie, dit lindängeborna förväntas söka sig, menade att vårdcentralerna är för små och måste slås íhop för att erbjuda bättre service.

Ett något märkligt argument. Om vårdcentraler som Lindängens (med över 9 000 listade) och Lindeborg (över sjutusen listade) är för små – måste inte då större delen av landets vårdcentraler läggas ner? Utökade öppettider är nog bra, men inte blir det fler läkartider eftersom inga nya resurser tillförs.
Nedläggningen av Lindängens vårdcentral blir, enligt femklövern, i själva verket en "ökad tillgänglighet". Även detta påstående framkallade oro i lokalen (skratt och protester). Någon av femklöverns representanter menade att vi "blandar ihop tillgänglighet med närhet". Folket i salen verkade istället vara av uppfattningen att närheten är en väsentlig del av tillgängligheten.

Det verkligt allvarliga är att man, från den regerande femklövern i regionen, inte visar något socialt och förebyggande folkhälsoperspektiv. Stadsdelen Fosie, där Lindängen ingår, ligger på 9:e plats av 10 stadsdelar i välfärdsligan i Malmö. Hur går det ihop då att man väljer att flytta vårdresurser över till en mera välmående stadsdel? Detta sker dessutom samtidigt som nya vårdcentraler öppnas i centrala och välbärgade områden.

Vi vet att många av människorna i Lindängen tillhör grupper som har svagare hälsa, men att de ändå söker vård i mindre utsträckning än människor med en starkare socioekonomisk ställning, som det brukar heta. Många här lever ett mera utsatt liv helt enkelt och för att utjämna möjligheterna till ett gott liv för alla så är det viktigt att primärvården finns nära människorna i just områden som Lindängen.

Flickorna som arbetar på vårdcentralen i Lindängen, som också var närvarande vid mötet, framhävde hur viktig de tycker att deras arbetsplats är för de boende i området. Man har tidigare haft problem med lokalerna, men detta är fixat nu. Man pekade dessutom på möjligheterna till expansion eftersom BUP:s tidigare lokaler på andra våningen nu är utrymda och står tomma.

De anställda på vårdcentralen kritiserade avsaknaden av dialog och delaktighet när det gällde beslutsprocessen. Både personal och boende upplever att beslutsfattarna inte visat intresse för att informera, lyssna eller tala med de berörda innan beslutet.

Ordförande för mötet var Gunilla Andersson från nätverket Gemensam Välfärd Malmö som också var initiativtagare till sammankomsten. Innan mötet avslutades ställde Gunilla frågan till deltagarna: Hur många vill att vårdcentralen ska läggas ner? Ingen räckte upp handen. Hur många vill att vårdcentralen ska få vara kvar? Alla räckte upp.

Det finns en massiv uppslutning kring vårdcentralen i Lindängen. Mötet visar att befolkningen och de anställda inte godtar beslutet från femklövern i Region Skåne. En grupp har nu bildats för att driva frågan vidare. Hur gör vi för att fortsätta opinionsbildningen? Hur gör vi motståndet mot nedläggningen synligt? Nästa möte ska hållas torsdag 11 mars kl 18.30 på Gym House, Koralgatan 4 i Lindängen. Alla intresserade är välkomna.

Tidigare inlägg i samma fråga på Röda Malmö:
Några andra Malmönyheter:
Moderaterna vill ha krogar och butiker på nya bryggor i Ribersborg medan bostadsskandalen i Herrgården växer. Ribban ska bli riviera medan fattiga områden får förfalla och välfärden försämras.

Snålheten bedrar visheten

Eller rättare sagt, privatisering och konkurrensutsättning inom de allmänna kommunikationerna har bäddat för dålig beredskap. Och det i sin tur slår tillbaka. Kaos kostade 150 miljoner på en dag, läser vi idag i DN.

Enligt DN:s beräkningar kostade bara tisdagens förseningar SL:s och SJ:s resenärer cirka 150 miljoner kronor. I går beslutade regeringen att sätta in militär för att hålla spåren rena från snö och is.
Varje försenad timme kostar 300 kronor per resenär. Det visar forskning på Kungliga tekniska högskolan i Stockholm.
– Det är lågt räknat, säger Jonas Eliasson, professor i transportsystemanalys på KTH, till DN.
Ska vi stänga Sverige för att det är vinter? Snökaoset värre nu än för 20 år sedan, skriver Rober Collin i AB. Men det har inget att göra med att "klimatfundamentalisterna lurat i oss att de kalla vintrarna är förbi". Det är den nyliberalt inspirerade nedskärnings- och privatiseringspolitikens fel.
Snön lyser vit på taken. ”Det är tur att det inte inträffat en katastrof”, skriver AB i en ledare. "Det har snöat, men inte mer än vad vi måste räkna med någon gång ibland. Det är kallt, men inte kallare än det ibland blir i ett land vid norra polcirkeln". Just precis. Och det borde både borgerliga och socialdemokratiska regeringar ha tänkt på.

Bloggar om samhälle, snö, vinter, politik, sj
Bloggat: Svensson

tisdag 23 februari 2010

Vilket dåligt samhälle vi fått!


Vilket dåligt samhälle vi har fått! Är det inte en dålig beredskap inom de allmänna kommunikationerna (till följd av nedskärningar och privatiseringar) så är det en skrämmande hög ungdomsarbetslöshet eller hot om en bristande bostadsbubbla eller så handlar det om ett orättvist och dåligt pensionssystem.

Av mina 20 närmaste vänner är 17 arbetslösa, säger en intervjuad ungdom i SvD. Så ska det naturligtvis inte behöva vara när samhället har stora behov, inte minst inom offentlig välfärd, som inte är täckta.

Bostadsbubblan kommer svida, sägs det. Hela samhället håller på att utvecklas till en enda stor bubbla. Klassklyftorna och orättvisorna ökar. Och har så gjort i tjugofem års tid oavsett vilken regering som suttit vid makten. Är det konstigt att Stockholm blir en alltmera delad stad eller att bostadsskandalen växer i Herrgården i Malmö?

Den sittande högerregeringen Reinfeldt vill naturligtvis fortsätta att öka klassklyftorna, sänka skatterna mest för de välbeställda, försämra välfärden och försäkringssystemen samt pressa lönerna nedåt för vanliga löntagare. Man gör bara tillfälligt en paus i denna strävan inför det kommande valet.

Den "rödgröna" oppositionen skiljer sig från alliansen, men bara till graden inte till arten. Socialdemokratin och miljöpartiet har en i grunden borgerlig inriktning och har köpt det nyliberala konceptet med privatiseringar, privat vinst i vård och skola, höjd pensionsålder, nej till arbetstidsförkortning och ja till krig i Afghanistan osv.

Regeringen Reinfeldt måste bort. Helt klart. Men det är dumt att förvänta sig någon avgörande kursändring till arbetarklassens fördel med en socialdemokratisk regering. Vänsterpartiet gör ett stort misstag om man sätter sig i en sådan regering och medverkar till en fortsatt nyliberal inriktning på politiken. Det är bara den yttersta högern som kommer att vinna på det. Det blir det högerextrema och rasistiska Sverigedemokraterna som kommer att skära pipor i vassen.

Vad som behövs istället är naturligtvis en vänsterpolitik som tar sin utgångspunkt hos gräsrötterna. Det kommer att krävas en mobilisering underifrån som ifrågasätter kapitalmakten och kräver en verklig folklig demokrati för att sätta vanliga människors intressen i första rummet. Framför finansklipparnas vinster och framför de välbärgades lyxkonsumtion.

Det som göms i snö...

Det som göms i snö kommer upp i tö, brukar det heta. Men här är det tvärtom. Snön faller och det avslöjas att nedskärningspolitiken slagit i botten på ännu ett område. De allmänna kommunikationerna, som under den långvariga nyliberala politikens era "konkurrensutsatts", visar sig inte hålla måttet. Det som järnvägen klarade förr klarar man inte längre.
För ett par veckor sen skrev jag om avprivatisering av el och vatten. Det har visat sig att på senare tid har allt fler städer i Europa valt att låta kommunala bolag ta över vatten- och elförsörjning som på 1990-talet såldes ut till privata företag.
Kanske är det nu dags att komma till liknande insikter vad gäller järnvägstrafiken? Dan Gunnemark skriver på Motvallsbloggen om en avreglerad och konkurrensutsatt snövinter.
Fullt fungerande snöplogningslok skrotades när SJ delades upp och Banverket Produktion bildades med uppgift att utföra själva det fysiska arbetet med spåren. Denna ”resultatenhet” skulle konkurrensutsättas.
Då gällde det att sänka kostnaderna på alla sätt, så att man kunde vara med och slåss om kontrakt på nybyggnad och underhåll med bolag från hela Europa. Den första åtgärden var att avskeda personal. Kostnaden för snöröjningslok, som bara stod i beredskap en stor del av året, måste man naturligtvis också bli kvitt. Att helt enkelt skrota loken var en enkel och radikal metod.
Bloggar om politik, samhälle, snö, vinter, sj

måndag 22 februari 2010

Snön, tågen och välfärden

SJ skyller på regeringen. SJ:s vd Jan Forsberg konstaterar att organisationen inte räcker till. Tågkaoset bränner ut personalen. Regeringen har låtit järnvägen stå på undantag. Därför klarar dagens järnväg inte av det som gårdagens järnväg klarade, nämligen att få tågen att gå.
Statsminister Reinfeldt tvingas inta en till synes ödmjuk hållning. Frågan är dock vad det som hänt får för praktisk uppföljning.
Trafikkaoset finns tydligen i hela Norden. I Finland medger Statens Järnvägar att störningarna inte bara beror på att det kommit snö. Den finska konsumentombudsmannen tror att staten skurit ner för mycket på den tekniska utrustningen.
Man kan bli av med lönen om man inte kan ta sig till jobbet. Tydligen är det så att man får förlita sig på att arbetsgivaren har överseende. Själv tycker jag det borde vara självklart med garanterad lön i ett sådant här fall.
Allt hänger som bekant ihop här i världen. Och nedskärningspolitiken som drabbat de allmänna kommunikationerna hänger ihop med skattesänkningarna (för de välbärgade) och med arbetslösheten. Och den växande arbetslösheten för allt fler till kronofogden.

Snö, OS och något avlägset

Ständigt detta snökaos. Tågen kan inte gå för att man inte skött drift och underhåll under lång tid. En konsekvens av den nedskärningspolitik som hela det politiska etablissemanget stått för under ett par decennier nu. Bristen på information är obegriplig. Snön har nått Skåne.
OS vägrar jag snart läsa om i media. Fixeringen vid nationen Sveriges antingen himlastormande framgångar eller bottenlösa misslyckanden börjar bli patetisk. Det verkar som om OS för media mest är ett bihang till den svenska idrotts-truppen.
Någonstans långt borta händer saker som nu hamnar helt i bakgrunden. Inte lika intressant som när två svenskar miste livet i Afghanistan. Idag på morgonen kom rapporterna om att ytterligare tjugo civila, varav flera kvinnor och barn, dödats av Nato. Återigen, som vanligt av "misstag". Det kan handla om upp till 27 dödade och många sårade. HD: Över 30 civila afghaner dödade
Snökaoset: SvD SvD2 SvD3 SvD4 DN DN2 DN3 DN4 AB AB2 HD

söndag 21 februari 2010

Snö, snö och OS

Det kan vara vackert - också...

Snö och åter snö ute. Blir man trött på den kan man alltid sätta sig och titta på snön på tv:n, åtminstone vinter-OS (kanske bäst att hålla sig där när infrastrukturministern säger att det är livsfarligt att gå ut). Uppriktigt sagt är jag lite uttråkad på bådadera (snön och OS vill säga, ministern har jag aldrig blivit livad av). I Malmö klarade vi oss undan snön under gårdagen. Det var töväder och solen tittade fram lite emellanåt.

Men nu är det dags igen. Nytt snöoväder på väg, skriver Sydsvenskan. Också Skåne drabbas under måndagen av snöoväder. SMHI har gått ut med en klass 1-varning. Det ymniga snöfallet kommer med en kraftig vind.

När snön kom i december hälsade jag den med glädje. Jag tycker det är fint med snö och det lyser upp i vintermörkret. Det har varit härligt att uppleva en vinter av det slag som var vanligt i min barndom. Men nu måste jag erkänna att jag längtar till våren. Jag tror den kommer också. I mars får vi se allt flera vårtecken. Något att se fram emot.

Visst är det roligt med idrott också. Jag höll på med friidrott i min ungdom. Några av mina klubbrekord i spjut från 60-talet står sig fortfarande såg jag när jag var inne och tittade på min gamla friidrottsförenings hemsida häromdagen. Och jag försöker fortfarande hålla igång med viktträning, streching och raska promenader.

Men mycket med glädjen med idrott har gått förlorad med åren. Kanske inte så mycket på de lägsta nivåerna, men elitidrotten idag har inte mycket med sunda ideal att göra längre. Profitintressen förstör idrotten. Unga människor lockas att ta vilka risker som helst med sin hälsa för att nå toppnivåer.

En sak som jag heller inte gillar är den markanta nationalismen i medias rapportering. Tycker nästan att detta har blivit värre. Åtminstone när jag går igenom tidningarna på nätet så slås jag av hur fixerad media är vid hur det går för svenskarna i vinter-OS. Visst är det väl kul om de blågula också kan ta några medaljer, men tillvaron står väl inte och faller med det? Och visst är det väl intressant och roligt att följa även andra länders idrottare (även när det inte handlar om negativa saker om en norrman)?

Media om snö:

Media om vinter-OS: DN DN2 DN3 AB SvD SvD2 SvD3 Sydsv Sydsv2



Tidigare inlägg idag på Röda Malmö:

Kapitalismen fungerar inte


Dags för den riktiga skuldkrisen, skriver Andreas Cervenka i SvD idag och målar upp ett framtidsscenario av hyperinflation, skenande räntor, hotande statskonkurser, huttrande pensionärer i förfallna hus och miljontals demonstranter på gatorna.

Ska man vara ärlig så är en stor del av den bilden redan verklighet i dagens Europa. Vi har sett länder som Island och Lettland drivas till ruinens brant av spekulerande banker och finansinstitut. Var femte invånare i Europa klassas som fattig.

Missnöjets vinter härskar i Europa, skriver Olle Svenning i dagens AB och exemplifierar med hundratusentals protesterande människor på gatorna och utlysta storstrejker i Spanien, Portugal, Italien, Irland och Grekland.

Problemen handlar inte alls om att det inte finns pengar till pensioner och välfärd. Den totala försörjningsbördan för de aktiva har nämligen inte ökat sen 1960. Problemet är den väldiga omfördelning av resurser som skett från vanligt folk till de redan rika och välbeställda och från offentlig välfärd till privat konsumtion och spekulation.

Det vi ser nu är notan för kraschen. Det som skett är ingen spekulationsbubbla som brustit. Det vi har sett är en historisk spekulationsbomb. Alltså en förstörelse. Bomben konstruerades genom bland annat privatisering av pensioner. Istället för att pensionerna var en gemensam investering i offentlig sektor, har – jorden runt – pensionspengarna flyttats till börser och andra finansspel.

Detta gäller också privatisering av offentlig verksamhet. Det betyder att vård, skola och omsorg förvandlas till vinstdrivande företag. För att det ska fungera har offentliga sektorn sålt ut till undervärden, man har gett bort gemensamma, uppbyggda värden till nya ägare. (Om de privata ägarna skulle betala fullt pris för de privatiserade företagen skulle de nämligen aldrig gå med vinst). Andra inslag har varit pressen nedåt på lönerna, de ökade löneklyftorna, pengarnas globalisering och avreglering av kreditmarknaderna.

Ytterst handlar det om en kris för det kapitalistiska systemet. När högkonjunkturen efter andra världskriget tog slut fram mot sjuttiotalet började kapitalismens ledande företrädare söka efter nyliberala utvägar. Det är den "utvägen" som nu kommit till vägs ände.

Det är sant att det behövs en ny världsordning för att lösa den ekonomiska och ekologiska krisen i världen. Men kapitalismen är inte mäktig att åstadkomma en sådan ny världsordning. Ju mera globaliserad kapitalismen blivit desto mera har också problemen växt. Problemen är inbakade i systemet.

En ny världsordning kan bara skapas genom kapitalmaktens upphävande. Det i sin tur kan bara ske genom tusentals lokala uppror där människor demokratiskt tar över ansvaret för samhällets skötsel och sen sammansluter sig i global skala för att ta hand om den här planeten till allas bästa.


lördag 20 februari 2010

Töväder i Malmö idag

Malmö idag vid halvtvå-tiden

Plusgrader idag i Malmö. Det rinner och porlar längs gator och cykelbanor. Solen har tittat fram emellanåt mellan molntapparna. Kanske inte direkt vårkänslor, men en lättnad. Vi slapp ifrån det snökaos som drabbat stora delar av Sydsverige. Dock, töväder ställer också till det.

Men varför är det så kallt när klimatexperter och forskare säger att jorden håller på att bli varmare? Jag läser i veckans Internationalen (pappersupplagan) en intervju med Meteorologen och tv-profilen Pär Holmgren som reder ut begreppen:

"Man behöver skilja på väder och klimat. Just den här vintern har det varit kallare än normalt i stora delar av Europa, men samtidigt har det varit mycket mildare än normalt i Arktis och över stora delar av Stilla havet. Globalt ser januari 2010 ut att bli en av de varmaste januarimånader som uppmätts. Kanske till och med den allra varmaste".

Kommer vi att få fler sådana här fimbulvintrar? frågar Intis-reportern. "Ja, men i stället för att som under 1900-talet - när de inträffade i genomsnitt en till tre gånger per årtionde - kanske de bara kommer att inträffa fem till tio gånger under hela det här århundradet".


Bloggar om samhälle, väder, snö, vinter

Tidigare inlägg idag på Röda Malmö:

Regeringen spricker - på Afghanistan!

Den holländska regeringen har spruckit på grund av Afghanistanfrågan. Regeringssamtalen bröt samman tidigt på lördagsmorgonen efter ett 16 timmar långt möte. Premiärminister Jan Peter Balkenendes center-högerparti CDA vill låta en mindre styrka stanna i Afghanistan i ett år efter 2010, medan socialdemokratiska PvdA, lett av vice premiärministern Wouter Bos, kräver att den siste holländske soldaten ska ha lämnat landet i slutet av året.
Tecknen på splittring och oenighet i frågan blir allt fler ju sämre kriget i Afghanistan går och ju längre det varar. USA/Nato har kört in i återvändsgränden och nu kommer opinionen mot kriget att växa. Fler kommer att vilja dra bort sina trupper, den västliga alliansen kommer att börja spricka.
Min uppfattning är att Vänsterpartiet aldrig bör sätta sig i en regering som fortsätter hålla svensk trupp i Afghanistan. Det socialdemokratiska partiets hållning är ett svek mot Sveriges alliansfria hållning och mot allt vad internationell solidaritet innebär.
Senaste inlägg om Afghanistan på Röda Malmö:
Tidigare inlägg idag på Röda Malmö:

Lindängens vårdcentral ska stängas

LINDÄNGENS VÅRDCENTRAL SKA STÄNGAS!

Kan vi acceptera det?

Politiker, journalister och personal är inbjudna till ett öppet möte.
Kom, lyssna och ställ frågor. Det är din vårdcentral det gäller.

Väl mött på
Lindgården tisd 23 febr kl 18.30
Adress: Lindängsplan 4, Malmö

Arr: Gemensam välfärd Malmö http://www.gemensamvalfard.se/


Pressmeddelande 18 feb 2010
ÖPPET MÖTE OM NEDLÄGGNINGEN AV VÅRDCENTRALERNA I LINDÄNGEN OCH HINDBY
Beslutet om nedläggning berör tusentals malmöbor. Gemensam Välfärd Malmö har tagit initiativ till mötet för att de som berörs ska få möjlighet att ställa frågor och framföra sin mening direkt till ansvariga politiker.
Medverkande politiker från Region Skåne:
Catharina von Blixen-Finecke (M) ordförande i vårdproduktionsberedningen
Rikard Larsson (S)
Vilmer Andersen (V)

Benny Ståhlberg, primärvårdschef och Laila Soerich (S), ordförande i omsorgsutskottet i Fosie SDF medverkar också.
Tis 23 feb kl 18.30Lindgården, Lindängsplan 4 i Malmö
Arrangör: Gemensam Välfärd Malmö
Kontaktperson: Gunilla Andersson
ga.javisst@telia.com

Skriv på namninsamlingen: www.upprop.nu/PAVN
Tidigare inlägg på Röda Malmö: Rädda Malmös vårdcentraler

Intressant Bloggar om politik, samhälle, vården, välfärd, malmö, lindängen, region skåne