...drivs ner i den kapitalistiska krisens malström
Barack Obama vill formulera visioner och hans tal har väckt förhoppningar hos de många människor i USA och i världen som vill ha svar på mänsklighetens ödesfrågor om fred, fattigdomen, orättvisorna och klimatet.
Men hans ord studsar hårt mot det råa klassamhälle som utgör verklighetens USA. "Fredspresidenten" fortsätter krigen och trappar upp i Afghanistan och i Egypten protesterar folk mot den USA-allierade ledaren. I spåren på finanskrisen räddas bankerna och finansherrarna av Obama, men hundratusentals familjer har fått lämna över sina hem till indrivarna.
Arbetslösheten och otryggheten är vardagen för miljontals amerikaner. Närmare tio procent går utan jobb. Många andra har jobb som bara hjälpligt kan kallas jobb. Med en försvagad fackföreningsrörelse och ett tvåpartisystem som bara ger utrymme för två borgerliga högerpartier finns ingen större kraft som kan formulera protesterna - inte än i varje fall.
Istället är det högern och ytterhögern i form av högljudda och våldsbejakande Tea Party-rörelsen som försöker utnyttja missnöjet genom populistiska kampanjer mot Obama för att driva politiken ännu mera åt höger. Medan Obama vädjar om enighet, vill frysa statens utgifter och söker kompromisser med ytterhögern.
Barack Obamas tal i natt förstärker intrycket av att den amerikanska borgarklassens båda falanger, de båda högerfalangerna liberaler och konservativa, saknar svar på krisen och mänsklighetens ödesfrågor. Det är tid för en tredje kraft att äntra scenen, en kraft som kan ge uttryck för arbetarnas Amerika, som kan länka samman arbetarintressena, de fattigas krav, antirasism och medborgarrörelse, fredsrörelse och gröna krav på omställning till hållbarhet med varandra.
USA och världen behöver en revolution för att demokratisera samhället, rycka makten från de rika finansbaronerna, socialisera bankerna, omfördela rikedomen och resurserna, skapa grund för jämlikhet och ett ekologiskt hållbart samhälle. Barack Obama vill få oss att tro att det finns en väg framåt med kapitalismen. Men det är just kapitalismen som är hindret. Något "Sputnik-ögonblick" för att "vinna framtiden" är inte precis vad som utmärker den nutida kapitalismen.
En kapitalism som inte har mycket att erbjuda, varken i USA eller här hemma. Antalet unga som förtidspensioneras har ökat med femtio procent, läser jag idag. Socialministern tvingas konstatera att det är "politisk katastrof". Detta samtidigt som Ingvar Kamprad och Ikea ägnar sig åt "avancerad skatteplanering" för att slippa göra rätt för sig.
0 kommentarer:
Skicka en kommentar