11 sept svepskäl för krig och ockupation
I senaste numret av Afghanistan.Nu (pappersupplagan) skriver Lars-Gunnar Liljestrand om en nyzeeländsk doktorsavhandling om USA:s krig 2001 mot Afghanistan. Avhandlingen klarlägger folkrättsliga frågor som legat i träda sedan bombkriget startades.
Myra E J B Williamson har doktorerat med avhandlingen Terrorism, krig och folkrätt. Idag diskuteras kriget i Afghanistan i termer av vilken nytta det har och om insatsen lönar sig för Afghanistans folk och för de stater som skickat soldaterna.
Nu vet alla att kriget inte kan vinnas, skriver Liljestrand, och att trupperna till slut måste lämna landet. Men även om de utländska styrkorna skulle slagit ut motståndet och en regim installerats med kontroll över territoriet så vore likväl huvudfrågan om kriget var lagligt eller ej.
Williamson avvisar tesen att användandet av våld mot Afghanistan var ett exempel på staters rätt till självförsvar och menar att om USA:s tolkning står oemotsagd så ökar hoten mot fred och säkerhet i världen i framtiden och kan bli ett farligt prejudikat.
Inga av de resolutioner som antogs av FN:s säkerhetsråd efter 11 sept men före USA:s attack 7 okt -01 ger USA rätt att använda våld och Afghanistan nämns inte i texterna. Inte heller i någon av de många resolutioner som följde efter attacken finns något godkännande av våldsanvändningen.
Resolutionerna definierar angreppen 11 sept som "terroristattacker". Självförsvar enligt FN-stadgan får bara användas om det förekommit "väpnat angrepp". Williamson visar att USA i strid med denna FN-stadgans tydliga skrivning använde terroristattackerna som skäl till bombkriget.
En terroristattack är en kriminell handling av enskilda och eller organisationer som skall mötas med rättsliga åtgärder och polisiära insatser. Det kan också göras på det internationella planet med överenskommelser mellan stater att samverka i att spåra upp och ställa terrorister inför rätta.
USA pekade ut al Qaida och bin Ladin (utan att presentera några bevis) och tog detta som förevändning för att angripa staten Afghanistan, trots att regeringen i Kabul inte kunde göras ansvarig för terrorattackerna.
Folkrätten i allmänhet och FN-stadgan rör förhållandet mellan stater, inte mellan en stat och enskilda eller organisationer. Williamson pekar också på att en stats självförsvar ska göras i direkt anslutning till en attack på staten och i proportion till attacken. Inget av detta stämde med USA:s långa bombkrig som startades en månad efter 11 sept.
Williamson menar också att USA inte har fått internationellt stöd för sitt angrepp. Europarådet förklarade att den internationella brottsmålsdomstolen var "den relevanta institutionen att hantera terroristhandlingar" och att 11 sept-dåden var "kriminella handlingar inte krighandlingar".
Den svenske professorn i folkrätt Ove Bring har på ett mycket luddigt sätt försökt försvara USA:s övergrepp på folkrätten. Bring har förklarat att eftersom omvärlden godkände USA:s tolkning så var den de facto en ny och vidareutvecklad folkrätt. Men något sådant godkännande fanns alltså inte.
Det är uppenbart att 11 sept bara blev ett svepskäl för USA att angripa och ockupera Afghanistan, en ockupation som syftar till att skaffa stormakten strategiska positioner och kontroll över naturtillgångar. Som terroristbekämpning har kriget blivit en total flopp, ja en kontraproduktiv handling eftersom den givit upphov till mera terrorism.
Bloggat: Svensson,
0 kommentarer:
Skicka en kommentar