Köpmansstaden Malmö

Sandhögen vid havet

Namnet Malmö betyder ungefär grushögen och växte fram på en liten sandrevel mellan havet och en bakomliggande lagunbildning kallad Rörsjöarna. I slutet av 1200-talet nämns Malmö som stad. Någon hamn fanns inte förrän på 1700-talet, men en kyrka byggde man tidigt.

S:t Petri kyrka, en katedralliknande byggnad som uppfördes i baltisk tegelgotik ca 1300, blev Danmarks största stadskyrka. Förebilden var Mariakyrkan i Lubeck. Hansan hade stort inflytande och en stor del av medborgarna i staden var tyskar. Avsaknaden av hamn uppvägdes av den långa grunda sandstranden där fiskebåtar kunde landa. Sillen var betydelsefull under lång tid.

Bebyggelsen bestod till övervägande delen av korsvirkeshus. På 1500-talet, som var ett uppsving för handelsstaden Malmö, kunde de mest framgångsrika borgarna bygga ståtliga stenhus. Det röda huset på bilden ovan tillhörde köpmannen, borgmästaren och rådmannen Jacob Nickelsen. Det byggdes 1519 och ligger på Adelgatan 4. Det var här det stora ströget gick fram; Östergatan, Adelgatan, Västergatan.

Här Kompanihuset som byggdes 1539 eller 1540. Ägdes av danska handelskompaniet och användes för rådslag och fester. Ligger in på gården på Kompanigatan som går mellan Stortorget och Kalendegatan. Färgsättningen i engelskt rött är typiskt för tiden.

Jörgen Kocks hus. Byggår 1525. Ligger på Västergatan 2. Kock var både myntmästare och borgmästare i Malmö. Trevåningshuset är uppfört i en stilblandning mellan nordisk sengotik och tidig nederländsk renässans. Inne på gården var Danmarks mynttillverkning förlagd. Gustav Vasa bodde en vecka i huset.


Rosenvingehuset som byggdes 1534. Vänder långsidan mot gatan och är en av de allra tidigaste renässansbyggnaderna i Skandinavien. Västergatan 5.

År 1536 anlades Stortorget på Jörgen Kocks initiativ och har fortfarande ungefär samma proportioner. Fast då stod förstås inte Karl X Gustav, Skånes svenske erövrare, staty på torget. Den tyrannen kom inte dit förrän 1896. Torget anlades för att borgarna behövde mera plats för sina affärer. Stora mängder kreatur, främst oxar, exporterades till Tyskland och Flandern vid den här tiden. Dessutom låg stans stora brunn på torget.

När Stortorget anlades började man också bygga ett nytt rådhus. Det blev färdigt 1546. Huset har sen byggts om flera gånger och fick sin nuvarande utformning 1863.

En mindre befästning hade funnits ända sedan Erik av Pommerns dagar. Under den s k Grevefejden, Danmarks största inbördeskrig, revs detta slott delvis. Den nye danske kungen gav Malmöborna order att bygga ett nytt slott åt honom. Det blev Malmöhus slott ovan och det stod färdigt 1542.

Under 1700-talet blev fästningen omodern och började användas som fängelse istället. Här satt flera av deltagarna i bondeupproret i Klågerup 1811 fängslade. Flera dog i fängelset, några dömdes till döden genom halshuggning och andra fick fästningsstraff. Här satt också Anton Nilsson, mannen bakom Amalthea-dådet, 1908 i väntan på sin dödsdom (som sen omvandlades till livstids fängelse).

Hur bodde då det vanliga arbetande folket? Om man inte hade ett kyffe i någon av de kringbyggda korsvikesgårdarna så bodde man i den låga bebyggelsen som dominerade Malmö fram till industrialismen och som också fanns i landsbygdens byar, dvs traditionella korsvirkeshus som sen putsats. På Gamla Väster finns delar av denna bebyggelse bevarad i några hus från 1600-tal till 1800-tal. Här ovan från Jöns Filsgatan...

...och här på Jakob Nilsgatan.

Intressant Bloggar om malmö, historia, bild, foto, politik, samhälle, arkitektur, stadsbyggnad, miljö, stadsmiljö, bostäder,