måndag 28 mars 2011

Arabiska revolutionen rullar på

...doktrinär vänster får tänka om

De arabiska revolutionerna rullar vidare utan att tappa i kraft. I Jemen utlovar de styrande reformer för att gjuta olja på vågorna. De oppositionella verkar dock inte imponerade.


Är Syrien nästa? frågar AB.se. Fram till för några dagar sedan var det lugnt i Syrien. Inga slagord. Inga gatuprotester. Det var innan rädslan släppte. Nu hänger ännu en diktator löst. Men demonstranter dödas av krypskyttar. Även här tillämpas, liksom tidigare i bland annat Egypten, taktiken med både piska och morot. Presidenten lockar med att den långvariga undantagstillståndet kanske kan hävas.

I Libyen rycker rebellerna fram mot Tripoli och den totalitäre diktatorn Gaddafis dagar vid makten är räknade. Rebellerna uppger nu att de tagit Gaddafis hemstad. Men vad händer när protesterna når den USA-stödda religiösa diktaturen i Saudiarabien? Och när ska det inrättas en flygförbudszon över Gaza?


De arabiska revolutionerna och särskilt upproret i Libyen framkallar mycket diskussion inom vänstern och splittring inom den doktrinära delen av vänstern. Bevare oss för en doktrinär vänster, skriver Göran Gustavsson på Newsmill. Han lämnar nu Kommunistiska Partiet i opposition mot den politik som partiet för. Jag måste säga att jag delar hans kritik.


Ett annat inlägg som jag vill rekommendera är Göte Kildéns Libyen - en revolution i våra hjärtan.


SvD SvD2 DN DN2 DN3 DN4 DN5 GP GP2 VG HD HD2 D Svt Intressant


Bloggar om libyen, mellanöstern, samhälle, politik,


Bloggat: Jinge, Svensson, Kildén & Åsman,

2 kommentarer:

Anonym sa...

Mig veterligen finns inget fall i historien där bomber verkligen har
skyddat civila. Inte ens fångarna i Auschwitz gick att rädda med aldrig
så välriktade bombanfall, tvingades de allierade konstatera. Brandstormarna
över tyska städer fick motståndet att hårdna.

Påståendet att USA/Frankrike/Storbritanniens bombkrig
mot Libyen räddat Benghazis befolkning från folkmord är en kontrafaktisk
diskurs, som okritiskt accepteras av överhettade journalisthjärnor.

Vad som skulle ha hänt utifall att... vet vi väldigt lite om.

Påståendena om att regimen tidigare gjort sig skyldig till massakrer på
civilbefolkningen har inte belagts.

Dessutom vet alla dessa mediakommentatorer att bombningar för att hjälpa
ena parten i ett inbördeskrig inte tillåts av folkrätten.

Om de skulle bli tillåtna, enligt någon ny folkrätt som vi inte har sett
ännu, återstår frågan: varför just Libyen?

Varför inte bomba

Colombia
Mexiko
Folkrepubliken Kongo
Guinea
Elfenbenskusten
Sudan
Somalia
Nigeria
Madagaskar
Irak
Filippinerna

eller något annat av det 20-30-tal länder där det pågår olika typer av
inre väpnad konflikt?

Ronny Åkerberg sa...

...till anonym:
Jo, flygförbudszonen verkar! Enligt människorna i Benghazi, som firade i massomfattning, blev de räddade från en massaker.
Gaddafi-regimens övergrepp är väl dokumenterade av människorättsorganisationer och massor av libyer vittnar om den tortyr som ägt rum i fängelserna. Flera av dessa tortyrkammare har också visats upp i de befriade områdena.
En omfattande folkresning har ägt rum i Libyen och denna har också vädjat till omvärlden om skydd mot den totalitära regemens mördarstyrkor som är militärt överlägsna oppositionen.