...samma imperialism idag som igår
Är det bra att FN-koalitionen bombar Libyen? Svaret är att det inte fanns något alternativ. Rebellerna vädjade om hjälp för att undvika en massaker. En Gaddafi-seger och efterföljande kontrarevolutionär utrensning hade varit en katastrof för den fortsatta arabiska revolutionen. Det är inte vår sak att neka hjälp till den revolutionära och demokratiska oppositionen i Libyen.
Finns det inte risker med att USA blandar sig? Visst finns det risker att FN-mandatet ska utnyttjas för att påverka utvecklingen i Nordafrika och Mellanöstern till fördel för fortsatt västimperialistisk kontroll, men om mandatet för flygförbudszon överskrids så får det bekämpas konkret när det blir aktuellt. Vi kan inte låta de libyiska revolutionärerna slaktas i nuläget för svårigheter som ännu inte inträffat.
Är inte FN-koalitionens agerande inkonsekvent? Visst är det. Det är ett himmelskriande hyckleri att USA-stödda diktaturer i bland annat Bahrain och Saudiarabien ska tillåtas skjuta ner fredliga demonstranter eller att Israel ska tillåtas beskjuta civila i Ghaza från luften. Men detta blir inte bättre om vi låter samma sak ske i Libyen.
Har vi helt tappat omdömet när det gäller USA-imperialismen? Inte alls. Vi vet precis var vi har såväl USA som övriga västimperialistiska länder. Nyss var de kompisar med Gaddafi, men har svängt om och kan till och med bli populära för sin insats i Libyen. Det kan vi ta utan att låta oss rubbas eller luras. Snart får vi åter anledning att kritisera dem igen (eller har det redan), deras imperialistiska natur förändras inte av att de pressats att agera mot diktaturen i Libyen.
Vi kan inte heller göra bort oss och låtsas som om FN-insatsen i Libyen inte haft betydelse. Vi måste erkänna att den stoppat ett blodbad i Benghazi och att människorna där hyllar den hjälp de fått. Flygförbudszonen var nödvändig och har avsevärt försvagat den galna mördar-regimen. Vi kan erkänna allt detta utan att göra oss illusioner om den västliga imperialismen. Någon gång under historiens komplicerade förlopp hamnar vi tillfälligt på samma sida, men det förändrar inte de grundläggande motsättningarna i världen.
Idag kan västimperialismen kosta på sig att göra en insats mot en förbrukad diktator, men i andra länder håller de diktaturer under armarna och för krig för snöd kapitalistisk vinnings skull. Imorgon kommer de att starta nya krig för att upprätthålla den orättvisa fördelningen av världens tillgångar.
Gästbloggare: Flitiga Lisa
1 kommentarer:
...till Lisa:
Mycket bra, Lisa. Jag är också för revolutionen i Libyen och då måste man faktiskt ge dem rätten att begära hjälp från omvärlden, även från västländer som nyss kramade Gaddafi. Rebellerna i Libyen har inget val, om de inte vill låta sig slaktas av Gaddafis mördare. Vi kan bara vara glada att västländerna ställer upp. Nyss övergav de motvilligt Gaddafi när de insåg att han var körd. Nu hade det sett illa ut om de bara stått och tittat på när Gaddafi slaktade oppositionen.
Förmodligen tänker de också att det kan vara en fjäder i hatten att ha medverkat till Libyens befrielse, nu när de ändå måste förhålla sig till en ny arabvärld.
Skicka en kommentar