...missförhållandena tär hårt på både personal och äldre
I Malmö delar hemtjänstpersonal ut medicin utan att ha fått någon läkemedelsutbildning. Stressen gör att personal känner sig mer som robotar än vårdare. Läs om vårdbiträdet som ville känna att han gjorde skillnad, att han gjorde något viktigt. Ofta var känslan den motsatta när han gick hem från arbetet.
Han säger att hemtjänstens uppgifter trycks ihop. Att den värdefulla tid som varje enskild vårdtagare har pressas samman för att bli till ingenting.
– Man går bara in, gör sitt jobb och ut igen, som en maskin. Jag har varit med om gamla som börjat gråta när man frågar hur de mår. Det säger ju något om hur stressad personalen är, om man inte ens hinner ställa en sådan fråga. Tyvärr är det väl många i personalen som täpper igen sig själva eftersom det är så jäktigt och det är jobbigt att se de äldres reaktioner.
Han säger att verksamheten hänger på välvillig personal men att missförhållandena tär hårt på alla som jobbar. Stressen skapar en upptrissad stämning. Sjukdomsfrånvaron är hög men vikarier sätts i regel aldrig in.
Även planeringen brister. Många vårdare vet aldrig hur nästa dag ser ut. Men även om han själv tycker det är anmärkningsvärt att man som vårdbiträde inte kan säga "vi ses i morgon" till den man just sagt god natt till, menar han att det är värst för de äldre.
– En dam berättade för mig att hon haft 18 olika vårdare på en månad, det finns de som har det ännu värre. Kontinuitet är ju a och o, att bygga upp något med de gamla, det är jätteviktigt att vi känner dem så att de kan känna sig trygga.
– Man går bara in, gör sitt jobb och ut igen, som en maskin. Jag har varit med om gamla som börjat gråta när man frågar hur de mår. Det säger ju något om hur stressad personalen är, om man inte ens hinner ställa en sådan fråga. Tyvärr är det väl många i personalen som täpper igen sig själva eftersom det är så jäktigt och det är jobbigt att se de äldres reaktioner.
Han säger att verksamheten hänger på välvillig personal men att missförhållandena tär hårt på alla som jobbar. Stressen skapar en upptrissad stämning. Sjukdomsfrånvaron är hög men vikarier sätts i regel aldrig in.
Även planeringen brister. Många vårdare vet aldrig hur nästa dag ser ut. Men även om han själv tycker det är anmärkningsvärt att man som vårdbiträde inte kan säga "vi ses i morgon" till den man just sagt god natt till, menar han att det är värst för de äldre.
– En dam berättade för mig att hon haft 18 olika vårdare på en månad, det finns de som har det ännu värre. Kontinuitet är ju a och o, att bygga upp något med de gamla, det är jätteviktigt att vi känner dem så att de kan känna sig trygga.
Läs hela hans berättelse i dagens Skånskan: Han fick nog - vårdbiträdets berättelse
Läs också gårdagens inlägg på Röda Malmö: Den skandalösa äldrevården om 98-åriga Edith Sunesson som haft 65 olika vårdare på tre månader.
3 kommentarer:
gamla prioriteras inte och de har de inte gjort de senaste 20 åren så det är ingen nyhet. Allt eftersom tas boenden bort, hemtjänsten får ta hand om människor som bör vara berättigade värdiga sista år på boende. Så ser det ut och varken det blå eller röd-grön-bruna blocket gör någonting åt det.
Det finns inga pengar kvar till dom gamla.
Det är andra grupper i samhället som kostar mer och mer.
Framför allt är det överklassen som kostar. Den har lagt beslag på allt större del av samhällets resurser.
Skicka en kommentar