måndag 31 januari 2011

Halshuggning i Danmark

...kanske var något helt annat

Dagens uppgifter om de terrormisstänka svenskar som sitter häktade i Danmark bidrar knappast till att sprida ytterligare ljus över historien. Tidigare har påståtts att de planerade att slå till mot Jyllandsposten för att döda så många som möjligt. Detta utifrån ett vapenfynd som polisen gjort.

Det lät inte precis övertygande. Möjligtvis kunde det räcka till en dom för brott mot vapenlagarna, men det var förvisso inget bevis för förberedelser för terror. Nu påstås att de misstänkta planerade att halshugga journalister på Jyllandsposten.

Den danska tidningen Ekstra Bladet påstår sig ha fått tillgång till säkerhetspolisens avlyssningar.

I en lägenhet på Mörkhöjvej i Herlev möttes de misstänka för att diskutera hur de skulle slå till mot Jyllands-Postens redaktion i Köpenhamn. När de bad en gemensam bön ska en av dem ha sagt: "När de otrogna samlas, så bind dem och hugg halsen av dem".

Jag tror många kan dra sig till minnes ett flertal historier om hur saker och ting felöversatts och misstolkats i överhettade säkerhetspolisers hjärnor vid ett antal tillfällen tidigare. Till exempel det så kallade "kurdspåret" i Palmemordet då "bröllop" inte betydde bröllop utan mord.

Finns anledning att ta dessa nya uppgifter från dansk säkerhetspolis med en stor nypa salt.

Gästbloggare: Flitiga Lisa

DN GP HD Dagen Intressant Bloggar om terrorism, samhälle, politik,

Moderaterna och demokratin

...två företeelser som verkar gå dåligt ihop

På SvD Opinion skriver idag Anders Borg (m) och Anna Kinberg Batra (m) och ondgör sig över riksdagens beslutade besparing på regeringskansliet med 300 miljoner. Men vem bryr sig? Det är ju bara komiskt när dessa moderater gnäller över nedskärningar. I årtionden har de varit de främsta pådrivarna för minskning av de offentliga utgifterna, men när de själva drabbas blir det genast panik.

De borde bekymra sig mer över sina ministrars uppförande. Agneta Lindblom Hulthén, ordförande i Journalistförbundet, skriver i ett debattinlägg i AB.se att tigande ministrar hotar demokratin.

Reinfeldt måste tala klarspråk om regeringens Wikileaks-policy, menar hon. "Under 2000-talet har riksdagens majoritet stiftat lagar som försvårar medborgarnas insyn i de offentliga rummen. Samtidigt har makthavarna lagvägen skaffat sig större insyn i de enskilda medborgarnas liv, även det privata. Makthavarna kräver mer öppenhet av medborgarna än de själva är beredda att leverera. När ansvariga politiker dessutom undviker att svara på journalisternas frågor eller svarar med generella meningslösheter, har vi ett växande demokratiskt problem".

När det styrande politiska etablissemanget uppträder på det här viset och dessutom den rödgröna oppositionen lägger sig platt på marken inför högern då är det kanske inte så underligt att rasisterna i Sd skär pipor i vassen.

Wikileaks vidtar dock mått och steg för att säkra publicering. Det är nog bäst så.Om Wikileaks hemsida stängs ner så finns en plan för att släppa en störtflod av hemliga dokument. I en intervju för tv-programmet 60 Minutes i USA sade grundaren Julian Assange att krypterade säkerhetskopior finns hos 100 000 personer. "Allt vi behöver är att ge dem en krypterad nyckel", sade han.

Höjdarna mår dock bra av högerstyret i Sverige. Det får vi ständigt nya bevis på. Vd-lönerna ökade med 77 procent. Däremot fortsätter samhället att svika barnen. Vi ser vilka som prioriteras i klassamhället.
Gästbloggare: Flitiga Lisa

Vem tar makten i Egypten?

...ska det nykoloniala väldet bevaras?

Den egyptiske diktatorn Mubarak klamrar sig desperat fast vid makten och försöker med löften om reformer att blidka massorna. Västvärldens ledare försöker lika desperat att rädda kvar sin allierade diktator för att kunna fortsätta styra arabvärlden genom ombud. Återstår att se om de lyckas. Än så länge verkar egyptierna genomskåda bluffen. I bakgrunden lurar våldet som ska kväsa upproret.

För inte så länge sen var världen uppdelad i moderländer och kolonier. Även sen kolonialväldena fallit fortsatte uppdelningen i å ena sidan den utvecklade kapitalismens huvudländer i Västeuropa, Nordamerika och Japan och å andra sidan den beroende periferin i Asien, Afrika och Latinamerika. Ett mönster som till stora delar består än idag.

Naturligtvis har människor, folk och länder i periferin på olika sätt försökt att förhålla sig till maktstrukturerna i världen. Gamal Abdel Nasser, som var president i Egypten 1956-70, var en nationalist som försökte hävda sitt lands oberoende. De arabiska folken, menade han, hotades av imperialismen som hade skapat en icke-arabisk stat mitt i Mellanöstern, Israel, och som utnyttjade godtrogna och korrupta arabiska härskare för att utöva kontroll. Lösningen var, menade han, att araberna höll samman mot imperialismen som såg till att arabvärlden leddes av korrupta regeringar.

Under den globala nyliberalismens framgångar och östblockets undergång trängdes de vänster-radikala och anti-imperialistiska strömningarna tillbaka i arabvärlden. I det klimat som följde fick fundamentalistiska islamistiska rörelser luft under vingarna.

I Egypten har Hosni Mubarak under hela sitt styre varit imperialismens man, USA:s allierade. Han kan emellertid inte styra som tidigare, en ny kraft träder in på scenen, folkmassorna som vill ha bröd, arbete och demokrati. De arabiska massorna är trötta på att leva nedtryckta, de skriker inte "Gud är stor" på gatorna utan "Ner med diktatorn".

Compradorerna, för att låna ett uttryck från den kinesiska revolutionen, är skakade i grunden. Dessa representanter för den inhemska överklassen som satsat på att berika sig själva och sälja ut sina länder till västerländska intressen medan folket lever i armod. Skakad är också det ekonomiska och politiska etablissemanget i väst, kraven på demokrati står i motsättning till deras strävan att dominera Mellanösterns olja.

Därför kommer de nu att göra allt för att lugna ner situationen, lova nästan vad som helst och rigga om maktens fasader. Om det skulle visa sig nödvändigt kan de säkert offra Mubarak också, bara han ersätts av en ny comprador.



söndag 30 januari 2011

Limhamns kalkbrott

Natur i Malmö: Limhamns kalkbrott

På väg mot Limhamn och solen värmer gott

Limhamns kalkbrott är ett av norra Europas största dagbrott

1 600 meter långt och 800 meter brett

...och ett djup på 60 meter

Lagren av kalksten bildades i ett tropiskt hav för 60 miljoner år sen

I kalkstenen hittar man fossil av korall, sjöborrar, krokodiler och hajtänder

Dagbrottet invigdes 1886 men kalkbrytning har förekommit i Limhamn sen 1600-talet

Brottet har drivits av en rad bolag, bland annat Skånska Cement. Kalkstenen transporterades med järnväg till cementfabriken i Limhamns hamn. På 60-talet byggdes en tunnel mellan kalkbrottet och fabriken.

Bebyggelse är på gång runt brottet. Här syns lyxboendet Viktoria Park i bakgrunden.

Det lär också finnas planer på att bygga i brottet, men ett hinder är att östra delen av brottet har naturskyddsförklarats av Länsstyrelsen.


Dåligt stöd för dansk Afghanistan-styrka

...nederlag väntar för dansk krigsinsats

Afghanistan-insats delar danskarna, läser jag i SvD.se. Enligt en mätning i Jyllansposten är det fortfarande fler som vill ta hem soldaterna än som vill att de fortsätter. Uppenbarligen har de styrande svårt att ens få en knapp majoritet för kriget. Det är inte att undra över.

Den danske författaren Carsten Jensen skriver i DN 19 januari:

"Den stora Natokonferensen i Bryssel i november mynnade ut i beslutet att kriget i Afghanistan ska pågå ännu en liten världskrigstid och avslutas först om fyra år. Vårt krig i det ödelagda landet har redan varat i två världskrig, nu lägger vi till ett tredje och när vi drar oss ut har kriget varat i 35 år, varav vi varit den drivande kraften i 14.

Kriget kostar dagligen 190 miljoner dollar, gott och väl en miljard kronor, på årsbasis någonstans mellan 350 och 400 miljarder, vilket under loppet av de kommande fyra åren kommer att bli till ett samlat belopp på långt över en biljon kronor. Fyra års krigföring skulle kunna finansiera årsinkomsten för hela Afghanistans befolkning i 24 års tid.

När alltså en biljon kronor förbrukats, ytterligare 40 danska soldater stupat, 3.000–4.000 Natosoldater dödats och ett okänt antal afghaner slaktats – förmodligen 20.000–30.000, civila och talibaner om varandra – så når vi fram till dagen för vårt nederlag. För ett nederlag blir det. Det är bara omfattningen av det vi kan diskutera" (Carsten Jensen "Vår tid i Afghanistan är förbi").

DN Dagen Intressant Bloggar om afghanistan, isaf, samhälle, danmark, politik,

Var finns demokraterna nu?

...när folket reser sig kramar väst diktaturen

För varje timma som går i det egyptiska dramat blir det allt tydligare att USA och västvärlden inte förmår ta ställning för folket mot diktatorn. Vad Barack Obama i första hand vill se är "stabilisering", inte demokrati. Som en mask på kroken vrider sig Carl Bildt, han kan inte förmå sig till att säga att diktatorn ska störtas.

Visst är det något av ödets ironi. Under många år har USA och dess allierade försökt bomba fram "demokrati" i Irak och Afghanistan, mot folkens vilja. Nu när folken reser sig i flera arabiska länder och kräver demokrati - då förhåller man sig avvaktande och ovillig. Och bakom kulisserna fortsätter det västerländska stödet till diktaturerna, politiskt, ekonomiskt och militärt. Och staten Israel, den "enda demokratin" i Mellanöstern, kramar hårt diktatorn i Egypten.

Det hänger på människorna själva i Egypten, Tunisien med flera länder i Nordafrika och Mellanöstern. Måtte de inte förtröttas, måtte upproren sprida sig, generalstrejk, splittring av de väpnade styrkorna, folkligt demokratiska organ som tar över samhällsfunktioner och makten är vad som behövs.

Från det politiska och ekonomiska etablissemanget i väst, de som så ofta talar om demokrati när det väntas gagna dem själva, finns ingen hjälp och stöd att vänta i avgörandets stund. Solidariteten måste organiseras underifrån, det är nu en gräsrotsuppgift att manifestera stödet för de arabiska revolutionerna.

Åsa Linderborg: En rysare för nyliberaler


lördag 29 januari 2011

Giftpiller mot privatiseringar

...marknadsliberalerna på väg mot ett nederlag?

”Telia lamslås!” ”Hårt slag för alla småsparare!” ”Ett riktigt giftpiller.” Sällan har väl det snöda klassintresset demonstrerats i gällare tonläge. Riksdagsmotionen från socialdemokraterna och Miljöpartiet från oktober 2010 om att stoppa vidare privatisering av Vattenfall, Posten, Telia och det statliga bolåneinstitutet SBAB, fick i dagarna det borgerliga etablissemanget att gå i taket.

Det vill säga när det stod klart att motionen kan få majoritet i riksdagen. Gällast var i vanlig ordning marknadsfundamentalisterna på Dagens Nyheter, kränkta av oförskämdheten i att ens ställa förslaget. Med stoppmotionen ”går staten miste om mångmiljardintäkter”, rasade bladet, noga med att förtiga de väldiga vinstbelopp som flera av bolagen årligen tillför statskassan.

Och Telia Soneras ”alla småägare” och småsparare i Sverigefonder! Genom att ”bakbinda” företagets ledning och styrelse riskerar ”eventuella strukturaffärer med utländska företag” att försvåras och bolaget rasa på börsen, ömkade kommentarerna.

Att denna medömkan med rikets småsparare under tider av spekulationskaruseller, rikskapitalism och finanskris annars är obefintlig hindrar förstås inte den liberala upprördheten. Privatisering av lönsamma statliga bolag handlar helt frankt om klassintresse förklätt till ideologi. Genom privatiseringarna öppnas investerings- och vinstmöjligheter för de samhällsskikt som har kapital att satsa och förmera. Det är dessa samhällseliter som bär upp borgerlighetens politiska partier och uttrycker sina intressen i idéernas form.

Hur tomt idéerna oftast skramlar uttrycktes av folkpartiets talesman i näringslivsfrågor, Eva Flyborg, med orden: ”Det är alltid skadligt för marknaden att ha statligt ägda bolag”. Att det statliga bolåneinstitutet SBAB bidragit till sänkta bolånekostnader kommenterade talesmannen: ”Det som man har lärt sig genom åren är att även om statliga insatser tillfälligtvis kan göra att priset pressas och så vidare, så blir den marknaden inte bra i längden, den blir manipulerad.”

Att den marknadsliberala fundamentalismen tycks kunna få på nöten av en riksdagsmajoritet är välkommet men betyder inte att allt är frid och fröjd från ett vänsterperspektiv. I majoriteten bakom ett möjligt nederlag för regeringen finns förstås Sverigedemokraterna med sin ruggiga nationalism. Men även bland motionärerna valsar de mest skilda motiveringar runt.

Istället för att argumentera demokratiskt med udden riktad mot dagens kapitalistiska marknadsvälde stöder sig motionen från socialdemokraterna och miljöpartiet på andra motiv, bland annat säkerhetspolitik. Det är Telias fasta koppar- och fibernät som måste bli föremål för säkerhetspolitisk analys innan regeringen kan ”återkomma” med förslag om bolagets framtid. Att SBAB bör behållas i statlig ägo motiveras med att det utgör ett ”kraftfullt verktyg för att skärpa konkurrensen”. Och motiveringen för att stoppa en privatisering av Vattenfall anges kryptiskt vara dess roll som ”dominerande aktör på en marknad som inte fungerar väl.”

Men även om motiveringarna spretar – och Miljöpartiet inte tvekar att backa upp regeringens utförsäljning av Nordea och SAS – finns ett viktigt resonemang om de statliga företagens samhällsansvar med ledord som ”öppenhet, miljö, etik, socialt ansvar, jämställdhet och mångfald.” Att Vattenfall bör användas som ett ”oerhört kraftfullt energipolitiskt verktyg” och de statliga företagen” bidra till en långsiktigt hållbar samhällsutveckling” är argument som träffar marknadsliberalerna i solar plexus.

Det återstår nu att se om stoppmotionen under de kommande veckorna förhandlas bort i riksdagskorridorerna eller om Sveriges rikas regering tvingas sätta ”giftpillret” i halsen.

Ursprungligen ledare i Internationalen v 4/2011

Diktaturens kreatur ska bort

...men var står den svenska regeringen?


Egyptens president Hosni Mubarak sparkar hela regeringen - för att rädda sig själv. Han lovar reformer för att kunna bevara diktaturen och förtrycket. Obama står bakom honom, den amerikanske presidenten vill rädda sin allierade i Kairo. Manövrerandet är i full gång för att hålla diktaturens kreatur kvar vid makten.

Mördandet av protesterande människor fortsätter. Nu på morgonen meddelas om minst 35 dödade och ett tusental skadade. Skottlossning mot demonstranterna. (Uppdatering: På eftermiddagen meddelas om minst 74 dödade). Tanks rullar in i Kairo men demonstrationerna fortsätter. Egypten blir aldrig mer sig likt.

Skammens rodnad borde sprida sig över de svenska makthavarnas kinder. I många år har de beväpnat folkets förtryckare i länder som Tunisien och Egypten. Vapenaffärerna har blomstrat och gör så än. På vilken sida står den svenska regeringen? Och varför tiger Carl Bildt?

Jag hoppas att allt nu är försent för diktaturens företrädare och uppbackare. Inga manövrer, falska löften eller ökat våld ska rädda dem. Revolutionen måste föras till sitt slut. Försvinn! Försvinn! skanderade demonstranterna i Kairo. Att nöja sig med mindre är otänkbart. Egyptierna har fått nog.


fredag 28 januari 2011

Klyvningen av skolan

...skapar många onödiga problem

Skolornas program mot mobbning fungerar dåligt, säger Skolverket. Dessa program kan till och med göra problemen värre, sägs det. Förra året fördubblades också anmälningarna om mobbning i skolan.

Även schemalagda lektioner kring ämnet mobbning i form av till exempel livskunskap visade sig ha en direkt negativ effekt. I dessa sammanhang tvingas eleverna att lämna ut sig för mycket och de känslor som uppstår tas inte alltid om hand på bästa sätt.

Det är illa, naturligtvis. Illa är också elevernas försämrade skolresultat som i sin tur beror på effekterna av ökad uppdelning, ökad segregation och inte minst det fria skolvalet.
— Vi får en utarmning av vissa skolor, framför allt i storstäderna. Elever försvinner och det blir svårt att rekrytera lärare, resursfördelningen tar inte hänsyn till elevernas bakgrund utan skolpengen läggs ut rakt av i många kommuner. Och jag talar inte om ­boendesegregationen, för den är konstant, utan om den segregationen som beror på elevers och föräldrars val av skola, säger Magnus Oskarsson, nationell projektledare för Pisa.

För att motverka detta krävs en satsning på de svagaste eleverna. Det krävs ordentliga satsningar på de skolor som har de största problemen. Dagens trend att det istället är de duktigaste som ska premieras måste brytas.

Ja, utan tvekan är det så. Och försämringarna i skolan har säkert också en betydelse när det gäller mobbning. Trivs man inte och får man inte uppleva att man lyckas så blir inte sammanhållningen bra heller.

Gästbloggare: Flitiga Lisa

GP Dagen Intressant Bloggar om skola, mobbning, samhälle, politik,

Tidigare inlägg idag på Röda Malmö:

De arabiska revolutionerna

De arabiska revolutionerna

...dagar som skakar världen och föreställningarna

Att internet stängs ner i Egypten vittnar om den gamla maktens desperation. Jag hoppas att dessa beslut bara ökar folkmassornas beslutsamhet att störta diktaturen. Överklassens envälde skakas i sina grundvalar när de arabiska ländernas unga befolkning tar gatorna i besittning.

Revolutionens stormklockor ljuder och upproret sprider sig nu från det ena arabiska landet till det andra. Bak kulisserna opererar och manipulerar det politiska och ekonomiska etablissemanget för att byta ut frontfigurerna, för att göra reträtter och eftergifter i syfte att bevara makten. Förtryckare kan bytas ut, men förtrycket ska bestå - detta är deras strategi.

En sak som man nu inte låtsas om i den västerländska debatten och media är att alla dessa diktatoriska regimer har verkat i årtionden med stöd från väst. Den tunisiska regimen hyllades av EU. Diktatorn Mubarak i Egypten har hela tiden varit USA:s allierade och stöd för att klämma åt palestinierna. Kungafamiljen i Jordanien har engelsmännen att tacka för sin ställning. Och så vidare.

Väst har hjälpt till att upprätthålla odemokratiska regimer för att gagna sina egna syften. Samtidigt har tillstånden i dessa länder, där befolkningen hållits nere i fattigdom och underutveckling, använts i islamofobiska syften för att lägga skulden på "muslimerna". "Se där, såna är dom, muslimerna", har Sd-arna här i landet utropat och därmed har de också hjälpt till att dölja och legalisera det imperialistiska förtrycket.

Folkmassorna i de arabiska länderna, som nu höjer upprorets fana, riktar samtidigt en stöt mot dessa falska föreställningar. De demokratiska och sociala revolutionerna ifrågasätter i högsta grad de lögnaktiga bilder som såväl västerlandets borgare som dess rasister byggt upp om de arabiska och muslimska folken.

Själv hälsar jag utvecklingen med odelad glädje och önskar att den egyptiska diktaturen ska falla redan under dagen. Gör den inte det så är jag övertygad om att det bara är en tidsfråga. Nu går det inte att rulla tillbaka utvecklingen.

SvD SvD2 SvD3 SvD4 SvD5 SvD6 DN DN2 DN3 DN4 DN5 AB AB2 AB3 AB4 VG VG2 VG3 VG4 Svt Svt2 GP GP2 GP3 GP4 HD HD2 Dagen Exp Intressant

Bloggar om egypten, mubarak, demokrati, samhälle, politik,

Bloggat: Vardagskrig, Kildén & Åsman, Kilden & Åsman2, Annarkia, Annarkia2, Jinge, Jinge2, Svensson, Röda Lund,

torsdag 27 januari 2011

Kamprad ska inte lämnas i fred

...gubben försöker lura oss

Diverse finansherrar vill gärna se sig själva som upphöjda genier som skänker andra jobb och välstånd. Ingvar Kamprad är en som länge odlat myten om sig själv som en liten gubbe från Småland som hushåller med varje krona, som inte söker egen vinning utan bara vill bygga ett företag som alla har nytta av.

I själva verket är han lika girig som andra finansbaroner och arbetar med avancerad skatteplanering via märkliga bolagskonstruktioner i olika skatteparadis för att lura sitt fosterland på skattepengar.

Dessa navelskådande kapitalister älskar att inbilla sig att de själva har skapat sina företag och sina förmögenheter och att de har "rätt" att vräka sig i lyxen från sina miljarder. I själva verket hade de inte nått någonstans utan alla de tusentals löneslavar som offrat en stor del av sitt liv med ständigt slit i deras företag.

Självklart hade deras företagsimperier inte haft skuggan av en chans om det inte varit för samhällets alla tjänster; bidrag och förmåner från stat och kommun, billig mark, utbyggd infrastruktur, god utbildning åt arbetskraften, modern sjukvård, sociala skyddsnät osv. Och en marknad för produkterna, en köpkraft som skulle varit omöjlig utan arbetarrörelsens och fackföreningarnas kamp för en vettig levnadsnivå.

Nej, Kamprad ska inte lämnas i fred, han ska inte "förstås" eller gullas med. Han ska tåla att granskas och han ska tåla kritik. Han har haft jävligt mycket serverat av det svenska samhället. När det visar sig att han tackar genom att lura oss på pengar - då är vi fanimej i vår rätt att påpeka det. Tack till Uppdrag Granskning.


Bloggar om kamprad, ikea, samhälle, politik,
Bloggat: Svensson,

I fickorna på de rika

...svenska samhällsbygget en bluff

Fredrik Reinfeldt och tre av hans ministrar påstår idag i ett inlägg i DN.se att "Sveriges samhälls-bygge och starka ekonomi väcker nyfikenhet i en kristyngd omvärld". Fan tro´t, det är de själva som säger det. Skryt ska man förhålla sig skeptisk till.

Sant är att det går bra för storfräsarna. Astra Zenecas vinst 15 miljarder och styrelsen föreslår en ökning av aktieutdelningen med åtta procent. H & M gjorde en vinst på över 7 miljarder för sept-nov, vilket var sämre än man räknat med, men trots det föreslår styrelsen en utdelning till aktieägarna på 9:50 kronor per aktie (8:00). Det motsvarar ett riktigt guldregn, totalt nästan 16 miljarder kronor varav närmare 6 miljarder går till huvudägaren Stefan Persson med familj.

Sen har vi de som tjänar miljarder på våra höga elräkningar. På tio år säkrade Vattenfalls vd Lars G Josefsson 145 miljoner kronor i lön, bonus och pension. Och bara under 2009 håvade Eons vd in över tio miljoner i lön och bonus. Samtidigt som många kunder går på knä gör elkoncernerna miljardvinster. Vattenfall ökade vinsten för tredje kvartalet 2010 med 65,4 procent.

Men trots vinsterna, trots den ökande rikedomen så ökar också fattigdomen och klyftorna i vårt land. Över en kvarts miljon barn lever i fattigdomen. Barnfattigdomen har konstant ökat under den borgerliga Alliansregeringens år.Dessa barn blir ofta kvar i stan under sommaren, utan bra aktiviteter, för att familjen inte har råd. Föräldrarna har inte heller alltid pengar till mat, medicin och glasögon till barnen, skriver Majblomman.

Arbetslösheten är skyhög trots stora behov av arbetskraft inom den gemensamma välfärden där det behövs folk inom sjukvård, äldreomsorg och skola. Mer än var fjärde ungdom går utan jobb och många av de som har jobb får bara tillfälliga och osäkra påhugg. Åttio procent av de arbetslösa ungdomarna saknar arbetslöshetsförsäkring. Socialbidragskostnaderna skjuter i höjden.

Reinfeldt och Borg har ingen anledning att slå sig för bröstet. Den "tillväxt" de pekar på är inte mycket värd när den går rakt ner i fickorna på de som redan är oförskämt rika medan samtidigt stora sociala behov eftersätts allt mer. Och bonusfesten fortsätter. För vem är det som ekonomin är "stark"?


Bloggar om ekonomi, samhälle, politik,

onsdag 26 januari 2011

Högerterrorismen är värst

...muslimsk extremism uppförstoras

Vad säger man om en debatt i riksdagen om extremism som anförs av den störste extremisten själv, nämligen Sd:s Jimmi Åkesson? För Åkesson är det naturligtvis muslimerna som är de verkliga terroristerna och enligt honom är det ingen skillnad mellan extrema muslimer och andra muslimer eftersom han anser att alla muslimer är extrema.

Även det övriga politiska etablissemanget skyndar till och betygar sin villighet att bekämpa all extremism. Demokratiminister Birgitta Ohlsson hoppas att kollegorna i riksdagen ska ha mod och våga tala klarspråk. Det hela gör ett märkligt intryck.

Det går knappast att prata om olika extremismer på samma dag. Under de senaste två decennierna har vi i Sverige haft ett tjugotal mord med rasistiska och högerextrema kopplingar som drabbat fackföreningsaktivister, invandrare och homosexuella. I Malmö härjade nyligen serieskytten som mördade och besköt ett stort antal människor. Det ligger nära till hands att tro att han inspirerats av den hatiska Sd-propagandan.

Ändå är långt ifrån allt inräknat i de här formerna av högerextremt inspirerat våld. Inte stenarna som kastades mot kvinnan i Tomelilla eller alla de dagliga trakasserier som förekommer från rasister och fördomsfulla människor.

Jämfört med alla dessa mord och allt detta våld förefaller hotet från extrema muslimer som obetydligt i Sverige. Det enda som självmordsbombaren i Stockholm lyckades med var att spränga sig själv i luften. Ännu så länge förefaller detta röra sig om en tämligen isolerad händelse. Inte heller i ett europeiskt perspektiv är islamistisk terrorism särskilt utbredd. Nästan alla terrordåd i Europa har annan bakgrund.

Det är något snett med "extremism"-debatten. Högervåldet, som är det största problemt, verkar tonas ner medan samtidigt hotet från extrema muslimer uppförstoras.

Gästbloggare: Flitiga Lisa



Bloggat: Svensson,

Inget lyft för Barack Obama

...drivs ner i den kapitalistiska krisens malström

Barack Obama vill formulera visioner och hans tal har väckt förhoppningar hos de många människor i USA och i världen som vill ha svar på mänsklighetens ödesfrågor om fred, fattigdomen, orättvisorna och klimatet.

Men hans ord studsar hårt mot det råa klassamhälle som utgör verklighetens USA. "Fredspresidenten" fortsätter krigen och trappar upp i Afghanistan och i Egypten protesterar folk mot den USA-allierade ledaren. I spåren på finanskrisen räddas bankerna och finansherrarna av Obama, men hundratusentals familjer har fått lämna över sina hem till indrivarna.

Arbetslösheten och otryggheten är vardagen för miljontals amerikaner. Närmare tio procent går utan jobb. Många andra har jobb som bara hjälpligt kan kallas jobb. Med en försvagad fackföreningsrörelse och ett tvåpartisystem som bara ger utrymme för två borgerliga högerpartier finns ingen större kraft som kan formulera protesterna - inte än i varje fall.

Istället är det högern och ytterhögern i form av högljudda och våldsbejakande Tea Party-rörelsen som försöker utnyttja missnöjet genom populistiska kampanjer mot Obama för att driva politiken ännu mera åt höger. Medan Obama vädjar om enighet, vill frysa statens utgifter och söker kompromisser med ytterhögern.

Barack Obamas tal i natt förstärker intrycket av att den amerikanska borgarklassens båda falanger, de båda högerfalangerna liberaler och konservativa, saknar svar på krisen och mänsklighetens ödesfrågor. Det är tid för en tredje kraft att äntra scenen, en kraft som kan ge uttryck för arbetarnas Amerika, som kan länka samman arbetarintressena, de fattigas krav, antirasism och medborgarrörelse, fredsrörelse och gröna krav på omställning till hållbarhet med varandra.

USA och världen behöver en revolution för att demokratisera samhället, rycka makten från de rika finansbaronerna, socialisera bankerna, omfördela rikedomen och resurserna, skapa grund för jämlikhet och ett ekologiskt hållbart samhälle. Barack Obama vill få oss att tro att det finns en väg framåt med kapitalismen. Men det är just kapitalismen som är hindret. Något "Sputnik-ögonblick" för att "vinna framtiden" är inte precis vad som utmärker den nutida kapitalismen.

En kapitalism som inte har mycket att erbjuda, varken i USA eller här hemma. Antalet unga som förtidspensioneras har ökat med femtio procent, läser jag idag. Socialministern tvingas konstatera att det är "politisk katastrof". Detta samtidigt som Ingvar Kamprad och Ikea ägnar sig åt "avancerad skatteplanering" för att slippa göra rätt för sig.


Bloggar om obama, usa, samhälle, politik,

tisdag 25 januari 2011

Revolutionen är på marsch

Tunisien: den sociala och demokratiska revolutionen är på marsch!

Uttalande:

Det tunisiska folket har gjort en dramatisk entré på den politiska scenen! Genom en social och demokratisk revolution på 29 dagar lyckade man jaga bort diktatorn Ben Ali. Det är en stor seger. Det är en stor dag för oss alla, som vi delar med alla de som kämpar mot den kapitalistiska världsordningen. Framför allt har vi återerövrat vår värdighet och vår stolthet som så länge har släpats i smutsen av diktaturen. Nu har vi ett nytt Tunisien att bygga: fritt, demokratiskt och socialt.

Men kontrarevolutionen är redan på marsch. Ben Alis makt har fallit, men hans regim försöker hålla sig kvar även om den är destabiliserad och försvagad. Det gamla partiet/staten är fortfarande kvar, liksom dess liberala kapitalistiska politik inom ekonomi och samhälle.

Denna regim som har visats upp som den ”duktiga eleven” av de internationella finansinstituten, som under 23 år har sugit ut det tunisiska folket för det internationella vinsthungriga kapitalets räkning, och samtidigt gött en liten minoritet av familjer kring makten, organiserade i maffiaklaner, den regimen måste försvinna. Det är det vi vill!

Vi säger nej till det pågående försöket att konfiskera vår revolution. Manövern kallas ”nationell enhetsregering” och det är på det sättet den illegitima regimen försöker hålla sig kvar vid makten.

Samtidigt har den slagna makten släppt lös sin tungt beväpnade milis, däribland Ben Alis personliga livvakt, som nu sprider skräck i de stora städerna, speciellt i Tunis och dess förorter. Grupper som kommer ur de utfattiga och uthungriga massorna utnyttjar också det pågående kaoset. Plundrargäng dyker upp längs de stora vägarna och gör all förflyttning farlig. Basvaror börjar ta slut eller finns inte alls: bröd, mjölk, läkemedel…

Regimen som har demobiliserat polisen i städerna och nationalgardet på landsbygden, låter allt detta ske och utnyttjar kaos och skräck för att tvinga fram sina egna lösningar. Utegångsförbudet och insättandet av armén – tämligen svag och helt oförberedd på denna typ av situation – förvärrar bara rädslan eftersom det är på natten som den väpnade milisen agerar.

Överallt försöker medborgarna organisera självförsvar, ofta i samarbete med armén, tusentals ”folkkommittéer till medborgarnas försvar” bildas för att försvara befolkningen.

Det är bara bildandet av en provisorisk regering, utan någon representant från den föregående regimen, med uppdraget att förbereda fria och demokratiska val organiserade enligt en ny vallag till en konstituerande församling, som kan ge tunisierna möjlighet att ta sitt öde i egna händer och upprätta en ordning i landet som är rättvis och till nytta för största möjliga antal.
Om folket en dag kräver att få leva, då måste ödet vika för dess vilja!

Tunis 15 januari 2011-01-19

Fathi Chamkhi (RAID-ATTAC/ CADTM de Tunisie)
(RAID är Tunisiens avdelning av Attac, CADTM är Kommittén för annullering av tredje världens skuld)

Hämtat från tidningen Internationalen

SvD SvD2 DN DN2 HD AB Intressant



Värre än jag befarade

...ingen ordning alls på vädret


Visserligen har jag ställt in mig på att det är långt till våren än, men riktigt så här jävligt hade jag inte tänkt mig det. Vargavintern åter, skriker rubriken och på ett annat ställe läser jag att vargavintern gör come-back.

Till råge på allt just i slutet av februari och fram till april, precis då vårtecknen ska börja ge sig till känna. Det är NAO som ställer till det här, om man ska tro vissa meteorologer. NAO det betyder den nordatlantiska oscillationen och den bestämmer om det ska bli kalla eller milda vintrar hos oss.

Läser man nu noga så upptäcker man emellertid att rubrikerna kan överdriva rejält. Uppgifterna om den nya vargavintern kommer från en privat amerikansk vädertjänst och flera meteorologer i Sverige ifrågasätter redan deras förmåga att förutsäga NAO så här lång tid i förväg.

Så, låt oss ta det hela med en nypa salt och se tiden an.

De nya tsarerna

Dagens kortis:

Ryska säkerhetstjänsten fick i förväg varning om ett planerat terrordåd. Hård kritik riktas också mot säkerheten vid flygplatsen Domodedovo. Vore det inte också bra om Ryssland kunde jobba förebyggande mot nya terrordåd genom att låta bli att förtrycka olika folkslag, lyssna på krav om självständighet istället för att bomba och tillämpa mänskliga rättigheter istället för diktatur?


Sviker sitt folk

...palestinierna förråda av sina egna ledare

Det som länge varit uppenbart för oss som följt utvecklingen i Palestina från en vänster-ståndpunkt basuneras idag ut i DN.se: Den palestinska säkerhetstjänsten har ett omfattande samarbete med den israeliska ockupationsmakten – något som man till varje pris vill dölja för omvärlden.

Vilket visas av nya Wikileaks-dokument. Den så kallade palestinska myndigheten fick bygga en poliskår och säkerhetstjänst som delvis är tränad och bekostad av USA och omfattar ca 30 000 man.

I går fick vi också veta att den palestinske "presidenten" Mahmoud Abbas erbjöd israelerna att införliva de illegala bosättningarna i Jerusalem med staten Israel i utbyte mot att Abbas skulle få styra en lydstat till Israel.

Det är uppenbart att palestinierna inte bara har att göra med den sionistiska ockupanten Israel och dess uppbackare USA. I de egna leden finns korrupta ledare som förråder och säljer ut palestiniernas intressen.




Senaste inlägg om Palestina på Röda Malmö:

måndag 24 januari 2011

Terroristerna i Moskva

...varifrån och varför kommer de?

Ett nytt hemskt terrordåd i Moskva. Självmordsbombningar i Ryssland brukar ha anknytning till konflikten i Tjetjenien. Det är väl inte helt otroligt att det är samma sak nu. Tjetjenerna har i det förflutna utsatts för Stalins tvångsförflyttningar och under 90-talet för två blodiga krig från Ryssland för att kväsa tjetjenska krav på självständighet.

Här finns en mångfald av motsättningar; ryska övergrepp, tjetjenska separatister, islamistiska terrorister och det hela utspelas dessutom mot en bakgrund av områdets strategiska läge och oljetillgångar samt stormaktsspelet mellan Ryssland och USA.

Vill man förstå varför Ryssland drabbas av terroristdåd måste man titta närmare på de faktiska omständigheterna i Kaukasus och de intressen som är inblandade. Det håller inte med ytliga och fördomsfulla förklaringar om ondskefulla muslimska terrorister.

SvD SvD2 DN DN2 AB Svt GP VG HD Dagen SkD Intressant

Bloggar om terrorism, moskva, ryssland, tjetjenien, samhälle, politik,

Bloggat: Svensson,

Förräderi mot Palestina

Israel vill ha etnisk rensning

Blir man förvånad när man läser att dokumenten avslöjar att den palestinske "presidenten" Mahmoud Abbas var beredd att sälja ut östra Jerusalem till den israeliska ockupationsmakten? Knappast överraskande att en sådan förrädare mot sitt folk och stövelslickare gentemot sionisterna kommer med sådana förslag i "förhandlingar" med ockupanterna.

Han har ju nått sin ställning just genom att vara tillmötesgående gentemot USA och Israel. En bandhund åt erövrarna, en quisling som går fiendens ärenden. Ingenting förvånar när det gäller honom och hans "myndighet" som saknar folkligt förtroende och legitimitet och som fått sina styrkor utbildade av USA/Israel.

Förräderiet och eftergifterna är långtgående (Israel skulle få införliva alla bosättningar utom en i Jerusalem), men vad har Abbas fått åt palestinierna för det? Ingenting.

Jonatan Stanczak, styrelsemedlem i Judar för israelisk-palestinsk fred, skriver i ett inlägg i SvD.se:
"Om inte Israel var villiga att acceptera detta vad är de då ute efter? Det ter sig alltmer troligt att Israels egentliga agenda, som enbart vissa inom den israeliska regeringens högerflanker vågat yttra; att isolera större delen av den palestinska befolkningen i isolerade enklaver och fördriva resten till Jordanien medan det mesta av Västbanken annekteras till Israel. Detta stämmer väl in med den israeliska regeringens politik fram till idag som de facto har punkterat alla förutsättningar för en självständig palestinsk stat.

Denna politik inkluderar en pågående etnisk rensning av delar av Västbanken där expanderande och nya bosättningar tar allt mer mark i anspråk. Den separationsbarriär som Israel byggt djupt inne på palestinskt område, men hävdat är temporär, har visat sig vara en permanent struktur. Den etniska rensningen av de arabiska kvarteren i östra Jerusalem passar in i samma pussel liksom blockaden av Gaza."

Ja, naturligtvis. Den som inte har insett att den sionistiska politiken alltid syftat till total ockupation av Palestina har inte förstått någonting av den israeliska statens historia och förhistoria. Medveten och planerad uppbyggnad av enklaver och undanträngning av ursprungsbefolkningen under brittiska mandatets tid. Etnisk rensning av åttahundratusen palestinier i samband med staten Israels bildande 1948. Ockupation av palestinsk mark. Ockupation av resten av Palestina, dvs Västbanken och Gaza 1967, illegala bosättningar, murbygget osv.

Gästbloggare: Flitiga Lisa



Varningsklockorna ringer

...kapitalets företrädare slår dövörat till

2010 inträffade näst flest ­naturkatastrofer på 30 år, varav flera extrema väderhändelser, och de totala ekonomiska förlusterna uppgick till 130 miljarder dollar. Återförsäkringsbolaget Munich Re varnar nu för hotande klimatförändringar och efterlyser bättre och mer relevant klimatinformation för att kunna hantera ­framtida risker.

Förutom jordbävningar, som vi inte kan göra något åt mer än att skydda oss bättre, så dominerades förra året av extrema väderhändelser som sommarens torka i Ryssland och översvämningarna i Pakistan, som täckte en fjärdedel av landets yta och vållade ekonomiska förluster på runt 9,5 miljarder dollar.

Med Nordatlanten två grader varmare än normalt blev orkansäsongen den intensivaste på hundra år. Som tur var rasade de flesta orkaner ute till havs och begränsade därmed antalet döda och materiella skador på land.

Det här året har inletts med tre extrema väderhändelser som pågår samtidigt – översvämningar i Australien, Brasilien och på Sri Lanka. Det är ännu för tidigt att bedöma kostnaderna, men i Australien har kolgruvor tvingats stänga och en betydande del av veteskörden är i fara.

Detta framgår av en artikel i dagens SvD.se: 2010 – naturkatastrofernas kostsamma år. Vi kan idag även läsa om hur Grönlands is smälter snabbt.

2010 var ett av de varmaste sedan mätningarna började på 1870- talet. Medeltemperaturen har stigit mest vid polerna där det är särskilt intressant att följa hur inlandsisarna påverkas eftersom havsnivån stiger när de smälter.

Enligt en ny undersökning var 2010 ett rekordår även för avsmältningen på ytan av Grönlands istäcke. Smältsäsongen startade redan i april efter en varm och snöfattig vinter och den varade 50 dagar längre än normalt. I maj var lufttemperaturen upp till fyra grader över medel och Grönlands huvudstad Nuuk upplevde den varmaste våren och sommaren sedan 1873.

Varningsklockorna ringer från många håll nu, men den globala kapitalismen ångar på i sitt race mot avgrunden. Trots de faror för mänskligheten som oavbrutet växer så präglas den ekonomiska och politiska eliten av likgiltighet. En omställning av energi-, transport- och produktionssystemen kräver planering och framförhållning, något som går på tvärs med den förhärskande nyliberala fundamentalismen.

Gästbloggare: Flitiga Lisa

söndag 23 januari 2011

S saknar tydlig vänsterfalang

...marschen går högerut

Den socialdemokratiska eftervalsdebatten är inte bara en intern angelägenhet, den rör hela arbetarrörelsen och därmed samhället i stort. Efter några månader då allt kunde ifrågasättas kommenderades rättning i leden. Kriskommissionen rapporterade att felet var att man pratat om fastighets- och bensinskatt. Sahlin fick förtroenderådets ovationer när hon i sitt avskedstal gav grönt ljus för privatiseringar och godkände Moderaternas skattepolitik.

Sedan valet har många kritiska röster höjts inom socialdemokratin. Skarp kritik har formulerats och kloka förslag lagts fram från många som ser sig som vänster inom socialdemokratin. Som utomstående är det dock förvånande att se hur denna vänster tycks ha glömt arbetarrörelsens första och mest grundläggande lärdom: organisera er!

Att man inte kommer långt med bara ord tillhör också arbetarrörelsens tidiga erfarenheter, vill man förändra verkligheten behöver man ha något att hota med. De reformer i arbetslivet som genomfördes i början av 70-talet, från MBL och rätten till svenskundervisning för invandrare till olika försök att ”humanisera” arbetet, kom sig inte av någon plötslig välvilja uppifrån. De drevs fram av den våg av strejker som började i Malmfälten vintern 69-70 och sedan rullade söderut. Ganska få arbetare var direkt inblandade i denna rörelse, en knapp procent strejkade varje år mellan 1970 och 1990. Men det hot strejkerna utgjorde tvingade fram eftergifter som vi har nytta av än idag.

Det finns inom SAP en skräck för ”fraktionsbildningar”, det vill säga organiserade åsiktsströmningar. De flesta glömmer då att ledningen alltid är en organiserad fraktion. Och det är denna ledning, den som är ansvarig för det nuvarande läget, som nu har återtagit ett fast grepp om tömmarna. När det dessutom visat sig att arbetsgivarna har en betald fraktion inom partiet är det än mer obegripligt varför S-vänstern inte gör annat än att prata. Varför samlar den sig inte kring det program den tror på, lägger fram det till kongressen och ber om medlemmarnas förtroende? Det finns redan en stark väldokumenterad opinion för en politik som vill bygga ut den solidariskt finansierade välfärden, en opinion som idag är allt mer hemlös eftersom ingen organiserar den.

Säkert skulle en sådan opposition ändå få stryk på kongressen men till skillnad från i dag hade det då funnits en tydlig pol som alla måste förhålla sig till. Ja, kanske rentav ett hot som ledningen måste ta hänsyn till när politiken utformas.

Den lösliga SAP-vänsterns val – att nöja sig med att kritisera eller utmana ledningen om makten – kommer att få betydelse för lång tid framöver.

Texten ovan är en krönika i GP författad av Lars Henriksson, Volvoarbetare och medlem i Socialistiska Partiet. Aktuell med boken Slutkört.


Dagens låt: Wabash Cannonball

Wabash Cannonball



Wabash Cannonball är en låt från en tid då fascinationen var stor över tåg, lokomotiv och järnvägar. Förhoppningsvis återkommer den entusiasmen, vi skulle behöva den för framtiden. Wabash Cannonball är en låt med gamla anor, den går tillbaka till slutet av 1800-talet och finns i många versioner.

På klippet ovan är det Roy Acuff som sjunger. En annan version har gjorts av Boxcar Willie. Den som gillar bilder på gamla fina och mäktiga tåg kan se klippet här.

Intressant Bloggar om musik, kultur, youtube, country, tåg, lokomotiv, järnväg, samhälle, usa,

Fjantarna Billström och Bildt

....borde gå med i Sd

Det är märkligt så "missförstådda" svenska politiker har blivit varje gång ett nytt Wikileaks-dokument avslöjar deras inblandning i oegentligheter och smutsigheter. Det gäller även Mona Sahlin. Amerikanska diplomater och sändebud måste ha allvarliga problem med att förstå vad svenskarna säger.

Men uppenbarligen blev Tobias Billström ordentligt ställd eftersom han gick igång som en trasig grammofonskiva och nitton gånger upprepade att han inte skulle kommentera. Och sen gjorde han det ändå och har nu förklarat att han inte sagt något i Bagdad som han inte redan sagt offentligt i Sverige.

Med ett sådant agerande är det uppenbart att karln ljuger och slingrar sig. Såväl han själv som Carl Bildt har varit i Irak för att bak ryggen på riksdag och svenska folket försöka hålla hjälpbehövande borta.

Carl Bildt och många andra på högerkanten stödde USA:s folkrättsvidriga överfall på Irak. Ett övergrepp som lagt grund för de hemska förhållanden som gör att många nu måste fly. Då är Bildt där och vill stoppa dem, till och med ville han villkora en svensk ambassad med detta.

Ja, måttet är verkligen rågat. Om det inte vore så allvarligt och tragiskt skulle paret Billström och Bildt enbart framstå som komiska fjantar, Bill och Bull i Bagdad. Men de innehar faktiskt höga poster i en svensk regering. Det borde de inte ha. Sparka dem och hänvisa dem att söka medlemskap i Sd.



Bloggat: Svensson,

lördag 22 januari 2011

I min lilla, lilla värld

...där överlistar jag vintern

Och plockar in den vår som vägrar infinna sig på utsidan

God fägring att njuta av...

...släktet Primula som betyder att de kommer först, blommar tidigt