lördag 15 september 2012

Sveket från höger

...Carl Bildt är definitivt ingen hjälte
 
Utrikesminister Carl Bildt bör inte uteses till någon hjälte när det gäller de svenska journalisterna i Etiopien. Regeringens och borgerlighetens agerande bör istället hamna under en mycket kritisk lupp. Frilansjournalisten Jens Christian Brandt, som i höst kommer med en bok om Lundin, Bildt och olja, menar att de båda journalisterna utsattes för hetsjakt på nätet sedan UD bekräftat Etiopiens propaganda att svenskarna var brottslingar.
 
Brandt skriver om Bildts tysta diplomati:
 
"Strategin innebar framförallt att UD ­utåt bekräftade samtliga uppgifter från etiopiska propagandaministeriet. En eldstrid hade förekommit och 20–30 rebeller hade fått sätta livet till (medan svenskarna mirakulöst överlevt). Journalisterna hade tagit sig in illegalt och därmed gjort sig skyldiga till brott.
 
UD skilde inte ärendet ifrån alla andra fall med svenskar som också satt inkurrade någonstans utomlands – knarkkurirer, pedofiler, småtjuvar. I efterhand är det svårt att kritisera taktiken eftersom den fick ett lyckligt slut. Följderna blev ändå rätt otrevliga.
 
Först hade vi pressens följsamhet. När Carl Bildt lade ett hyschande finger på läpparna började den stora majoriteten ledarskribenter, politiska kommentatorer och krönikörer upprepa gesten. Inga obekväma frågor – exempelvis varför Schibbye och Persson sökt sig till just Ogaden – och inget nystande i vad för slags land Etiopien egentligen är.
 
UD:s förehavanden skulle inte granskas, utan i stället skulle genialiteten med all denna devota tystnad förmedlas till läsarna.
 
Det var ganska uppenbart att många av de stora proffstyckarna trivdes utmärkt med hierarkin: Överst Bildt, omgiven av sina många dimridåer, sina osynliga men så kolossalt effektiva kontaktnät. Sen de själva på mellersta trappsteget – nästan invigda i planerna och därför införstådda med det försåtliga ordvalet på UD (”Det här är ju ett område vi har avrått från att resa till för det är ett farligt område”) liksom med bristen på transparens. Och nederst alla vi okunniga som fåraktigt trodde att en diktatur alltid bör kallas diktatur och att pressfrihet ska gälla i hela världen.
 
I skuggan av allt detta vidtog en exempellös hetsjakt mot Schibbye och Persson på nätet. Eftersom UD, åtminstone skenbart, bekräftade den etiopiska propagandan blev det nu fritt fram för jourhavande näthatare att fastslå att svenskarna var terrorister och kommunister – samvetslösa äventyrare som i likhet med så många andra vita Afrikaresenärer före dem offrat dussintals mänskoliv för ingenting. I förlängningen växte en totalt antiliberal moral fram enligt vilken journalisternas ”brott” framför allt bestod i att ha brutit mot etiopisk lag. En lag är en lag, det var den eviga refrängen – om det är kriminella som skrivit den spelar ingen roll. Den ska ändå följas..."
 
 
 

Inga kommentarer: