onsdag 24 juli 2013

Sjukvården: Hur långt ska det få gå?

...de ansvariga fattar inte att mer personal måste anställas
 
Hur långt ska det få gå? frågar Shora Esmailian i en krönika i Sydsvenskan. "Hur långt ska det gå innan det dras en gräns för nedskärningarna? Om inte samhället kan garantera säkra förlossningar, med gott om personal tillhanda, så att spädbarn kan komma till världen på ett tryggt sätt – vart har vi kommit då? Vad kan rimligen vara viktigare? Förbifart Stockholm? Rut-avdrag? Några lägre skattesatser? Ännu ett jobbskatteavdrag?"
 
"Facit på hur det kan gå finns redan på andra sidan havet, i Storbritannien. Efter många års nedskärningar inom vården har en kommission beräknat att 13 000 liv hade kunnat räddas på 14 utvalda sjukhus under de senaste åtta åren om inte personalen hade gått på knäna och resurserna krympts så hårt."
 
"Stora brister. DN:s reportage i går om en missad diagnos på ett cancersjukt barn är bara en i raden av larmrapporter. Om svensk sjukvård ska komma upp i den världsklass som socialminister Göran Hägglund tror att vi har i dag, måste han reagera på den här typen av händelser", skriver Hugo Lagercrantz: Den svenska sjukvården inte längre av världsklass.
 
Filippa Reinfeldt har dock en egen lösning på sjukvårdskrisen: Bort med de sjuka! Folk springer alldeles i onödan till akuten, personalen måste bli bättre på att skicka iväg dem.
 
Anna Andersson, vice ordförande för Vårdförbundet, tror inte att Filippa Reinfeldts uppmaning till personalen är lösningen på problemet.
- Belastningen på akutmottagningarna beror inte på att människor går fel. Det löser inte problemet med bristande vårdplatser och belastningen på akuterna. Jag tycker att det är tråkigt att ansvaret hela tiden hänvisas tillbaka, i det här fallet till personalen, och tidigare i veckan har hon hänvisat till ledningen. Men har man inte resurser i vården att anställa kan man inte göra det, säger hon.
 

 

Inga kommentarer: