torsdag 1 augusti 2013

Radikala och revolutionära vänstern

...ofördelaktigt läge, men intressanta omgrupperingar
 
Relationerna mellan de politiska krafterna är ofördelaktiga för den revolutionära vänstern. Syriza förblir referens för en god del av den radikala vänstern i Europa. Dess konvent i juli kommer att bli ett test för att mäta dess förmåga att återuppta ett anti-åtstramningsprogram och att motstå det enorma trycket från de härskande klasserna och Europeiska unionen.
 
I Spanien upprätthåller Förenade vänstern, som domineras av det spanska kommunistpartiet (PCE), en publik som opinionsmätningarna ger det, genom att kombinera åtgärder mot åtstramning och institutionell realism, t.ex. i Andalusien, där den bekräftar sitt deltagande i regeringen med PSOE. I den spanska staten, i Katalonien och även i Baskien och Galicien, är det den radikala nationalismen kring CUP, Sortu och ANOVA som är centralt i byggadet av ett politiskt alternativ till vänster om vänstern. Kamraterna i Izquierda anticapitalista har nyligen deltagit i möten för att bygga ett "anti-kapitalistiskt alternativ underifrån."
 
Dessa möten har involverat aktivister från den radikala sektorerna i Förenade vänstern, fackföreningsmedlemmar, aktivister i olika föreningar och militanter från den revolutionära vänstern. Dessa möten, i städer över hela landet, öppnar upp nya områden för diskussion bland aktivister. De ställs inför att vända dessa möten till en hållbar ram för ett anti-kapitalistiskt alternativ till den politik som Förenade vänstern för, vilken fortfarande domineras av institutionella frågor.
 
 I Frankrike har de senaste valen inte gynnat Vänsterfronten. Det är Nationella Fronten som vinner på kollapsen av PS. Vänsterfronten kallade till en demonstration med tiotusentals människor mot åtstramningspolitiken, vilken stöddes av NPA, men mobiliseringen från den radikala vänsterns sida är för närvarande inte tillräckligt stark för att ändra styrkeförhållandena. Vi får vänta tills nästa kommunalval och val till Europaparlamentet för att se, inför framgången för Nationella Fronten, om den radikala vänstern också kan sätta sin prägel på situationen.
 
Slutligen bör det noteras att det finns en del intressanta initiativ till omgruppering av revolutionärer i Storbritannien, där aktivister från Socialist Resistance, Antikapitalistiska Initiativet och krafter som kommer från krisen i SWP. Dessa aktivister är också involverade i ett initiativ kring en appell från Ken Loach för ett nytt antikapitalistiskt parti.
 
I Tyskland hölls ett möte för antikapitalistisk omgruppering på initiativ av en rad strömningar, däribland medlemmar av Fjärde Internationalen i landet, med Olivier Besancenot och Charles André Udry.

Vi bör också notera initiativen i Belgien, närmare bestämt i Vallonien, för att diskutera möjligheten att föra samman fackföreningsmedlemmar, som är motståndare till åtstramningspolitiken, för att bedöma möjligheterna för ett nytt parti baserat på dessa grupper av fackliga aktivister.

Detta var sista delen i en rapport om det internationella läget. De tidigare delarna kan du läsa här:
1. Sociala och politiska mobiliseringar, 2. Den sociala modellen likvideras, 3. Nya spänningar i Europa, 4. En utveckling som gynnar högerkrafterna och 5. Nya framväxande rörelser.
 
 

Inga kommentarer: