torsdag 31 januari 2013

Israels olagliga bosättningar

...måste lämna omedelbart utan villkor

Israel måste snarast och utan förhandsvillkor avveckla bosättningarna på den ockuperade Västbanken, kräver FN:s människorättsråd i Genève. Enligt rådets utredning som letts av den franska domaren Christine Chanet strider den israeliska bosättningspolitiken mot folkrätten.
 
Det här är befriande klarspråk: Dra tillbaka bosättarna. Det säger en oberoende kommission som gjort den första omfattande utredningen om Israels bosättarpolitik för FN:s människorättsråd.
 
Bosättningarna strider mot 1949 års Genèvekonvention som förbjuder en ockuperande makt att föra över sin egen befolkning till det ockuperade området. Ett sådant folkrättsbrott kan innebära krigsbrott som faller inom ICC:s jurisdiktion, heter det vidare i rapporten.
 
Israel bildades genom etnisk rensning av Palestina, över 700 000 palestinier fördrevs med grovt våld från sina hem. Under hela sin existens har Israel ockuperat palestinsk mark och förtryckt palestinierna på ett grymt sätt.
 
Med lögner har Israel och dess medlöpare och försvarare världen över försvarat fördrivning, ockupation och förtryck. Bra med en rapport som tar bladet från munnen och kallar saker vid dess rätta namn.
 
 

Guldregn över de rika

...när det regnar manna har de fattiga ingen sked
 
Guldregn över bankerna. Vinstfest på banken och regeringen jublar. Swedbank gjorde rekordvinst. Storbankerna tänker låta en rekordstor andel av vinsterna gå direkt ner i aktieägarnas fickor. De kan skratta hela vägen till banken.
 
Och det gör tyskarna med. Aldrig har "tyskarna" varit så rika som nu. Åtminstone den välbärgade delan av tyskarna. Några finns det som vunnit på krisen i Europa. Någonstans tar alla åtstramningar vägen.
 
Ju bättre ställt man har det ekonomiskt desto mer kan man utnyttja subventioner som rut och rot. Danderyd toppar avdragslistan. I Stockholmskommunen Danderyd gör hela 14 procent av invånarna avdrag för hushållsnära tjänster, i Arjeplog uppgår andelen inte ens till 1 procent av befolkningen. När det regnar manna från himlen har den fattige ingen sked.
 
De får istället låta sig luras av sms-lån med ockerräntor. Kraftig ökning av obetalda sms-lån. Under fjolåret ökade antalet snabblån som hamnade hos Kronofogden med 62 procent jämfört med 2011. Under 2012 kom nästan 54.000 ärenden in till Kronofogden.

När bankerna och de rika skuldsätter sig upp över öronen rycker genast regeringarna ut för att rädda dem. Det orättvisa klassamhället grinar oss rätt upp i ansiktet.
 
 
 
 

Sommarlängtan i vinterstorm

...tillbakablick på den sommar som var
 
Gustav Adolfs torg i Malmö i slutet av september 2012...
 
...sommarens sista dagar
 
...i Slottsträdgården
 
En varm dag i Pildammsparken i slutet av maj
 
Cykelutflykt till Törringelund i slutet av juni
 
Under bokarnas skira grönska i Törringelund
 
Cykelfärd till Torup i slutet av juni
 
Från slottsträdgården i Torup
 
Cykelutflykt till Klagshamn i början av juli, här kalkbrottet
 
Stranden vid Klagshamnsudden
 
Badstranden i Klagshamn
 
Småbåts- och fiskehamnen i Klagshamn
 
Simrishamn i mitten av juli

De gamla kvarteren i Simrishamn...
 
Nu ser vi fram mot den vår och sommar som ska komma...
 
 
 
 

onsdag 30 januari 2013

Fria Syriska Armén, del 9

...förhållandet till islamister
Den fria syriska armén slåss för demokrati i Syrien
 
Från och med december 2012 slåss vissa islamistiska eller jihadistgrupper mot regeringen i Syrien. Dessa grupper innefattar al-Nusra Fronten (med 6,000-10,000 frivilliga) och Ahrar al-Sham. De påstås ha kämpat tillsammans med sekulära rebellgrupper ett antal gånger. Vissa jihadister påstås också ha förenat sig med FSA-inriktade grupper.
 
Men vissa rebeller oroas över de extrema trosuppfattningar och den taktik som används av islamister. FSA har konsekvent fördömt al-Nusra Frontens användning av självmordsbomber. Det finns också oro mellan islamister och andra rebellgrupper. I vissa delar av Syrien, bevakar "jihadister och sekulära rebellgrupper varandras militärbaser varsamt, osäkrar sina vapen när de passerar". FSA- befälhavare anklagar islamisterna för "kapningen av en revolution som började som ett uppror för att kräva ett demokratiskt system". Intervjuer med FSA tyder på att toppbefälhavarna ser islamisterna som" ett hot mot stabiliteten efter regimförändring". Ledaren för en rebellgrupp i Idlib-provinsen sade "Vi slåss inte mot Bashar al-Assad för att gå från att leva under ett envälde till ett religiöst fängelse". Några medlemmar av FSA tror att efter att Assad-regeringen har störtats, kommer nästa krig vara mellan FSA och islamisterna.
 
FSA-ledare har även "allmänt fördömt uppkomsten av jihadgrupper", många av dess fotfolk "hävdar att de behöver all hjälp de kan få." Abu Haidar, en syrisk FSA-samordnare i Aleppos Saif al-Dawla distrikt sade att islamistiska grupper "har erfarna soldater som är som revolutionens elitkommando soldater ... De är inte alla al-Qaida, många är bara volontärer som vill att Syrien ska befrias". I mitten av 2012 sa Mohaimen al-Rumaid från syriska rebelfronten att USA bör kasta bort sin ovilja att beväpna oppositionen på grund av inblandning från islamister, eftersom dessa är bland de mest effektiva kämparna mot regeringen. Sameh al-Hamwi, en framstående aktivist vid Syriens gräns mot Turkiet, sade att rebellgruppernas bruk av islamistiska slagord och videor i jihadist-stil är bara för att behaga sina Gulfanhängare och förnekade att islamism var den största strömningen inom oppositionen. En FSA-befälhavare har hävdat att deras kamp är en islamisk kamp mot en sekulär regering, med förbehållet att de kämpade för alla Syriens religioner och sekter: kristna, muslimer, alawiter, sunniter, druser, shia.
 
Islamistiska al-Nusra ivrar för sharia i Syrien

Enligt Vatikanens nyhetsbyrån Agenzia Fides har 90% av den kristna befolkningen i Homs, cirka 10.000 människor, fördrivits från sina hem av medlemmar i FSA:s Farouq-brigad. Vissa lokala kristna familjer bekräftade att de fördrevs från Homs eftersom de "ansågs stå nära regimen". Den katolska välgörenhetsorganisation Aid to the Church in Need stödde Agenzia Fides-rapporten, som anger att de kristna fruktade "etnisk rensning" av militanta islamister. Jesuiter i Homs ifrågasatte orsaken till flykten, och sade att kristna inte utpekades specifikt, men flydde staden på eget initiativ på grund av den pågående konflikten. ​​Enligt kristna flyktingar i Libanon och medlemmar av Farouq brigaderna, intervjuad av David Enders av McClatchy Dagstidningar, hade kristna inte förföljts på grund av sin religion. Snarare hade Farouqbrigadernas fängslande av ett antal kristna med kopplingar till regimen, förmått vissa kristna att fly området.
 
I mitten av juni 2012 uppgav en rapport att i mars hade det olycksaliga "Islamiska emiratet Homs" utropats av en libanesisk islamistisk radikal, al-Boustani, som utsåg sig själv till emir. Al-Boustani, enligt uppgift engagerade i kidnappning och mord, påstod sig samtidig föra jihad mot den syriska regeringen. "Emiratet" varade bara några veckor. Slutligen avrättades Al-Boustani av en lokal FSA-brigad anklagad inte bara för att vara en förrädare mot den syriska oppositionen utan också en agent för den syriska regeringen. Al-Boustani hade tidigare varit en av ledarna för Fatah al-Islam. 
 
I juli 2012 räddade FSA en brittisk och nederländsk fotograf från sina islamistiska kidnappare. Journalisterna, John Cantile och Jeroen Oerlemans, hölls gisslan i en vecka av islamister som anklagade dem för att arbeta för CIA. FSA stormade lägret och befriade journalisterna och skällde ut gisslantagarna. Oerlemans kommenterade: "Om FSA verkar kämpa för demokrati, vill dessa utländska krigare inte något mer än att införa sharia i Syrien". I augusti dödade Farouqbrigaderna ledaren för islamisterna som hade kidnappat journalisterna. En Farouq-brigadmedlem sade: "Jihadisterna delar inte kampen mot regimen, eftersom de säger att vi är otrogna och de slåss inte tillsammans med otrogna".
 
När USA betecknat al-Nusra Fronten som terrorgrupp i december 2012 kritiserade en FSA-ledare i Aleppo detta och en FSA-talesman i Aleppo sa "Vi kanske inte delar samma tro som Jabhat al-Nusra, men vi kämpar mot samma fiende ". 
 
Även om syriska rebeller brukade uppfatta al-Nusra fronten som allierade, började i slutet av 2012 en tvist mellan FSA och al-Nusra att växa. En hel del av de civila och FSA-medlemmarna fruktar de strikt religiösa åsikterna hos al-Nusra och deras iver att införa sharialagar. En FSA-befälhavare sade enligt rapporten att "Vi kommer att slåss mot dem på dag två efter Assads fall" och stoppade militärt samarbete med al-Nusra. Han anklagade också jihadister för att råna fabriker och annan statliga egendom och stoppa pengar i egen ficka. Andra rapporterade att al-Nusra-medlemmar hade krävt unga flickor som brudar i utbyte för sitt arbete som soldater och även hade förstört gravar på lokala kyrkogårdar på grund av att de "är för anspråksfulla för islamiska traditioner".
 
Källa: Wikipedia
 
 
 
Tidigare delar i denna serie om FSA på Röda Malmö: del 1, del 2, del 3, del 4, del 5, del 6, del 7 och del 8. Denna del 9 är sista delen i serien.
 
 
 

Vargen: Jakten ska rädda Centern

...provokativ utrotningspolitik
Vi behöver många fler vargar i Sverige

Jordbruksminister Eskil Erlandsson och miljöminister Lena Ek, båda från Centerpartiet, fortsätter att driva på jakten på de svenska vargarna - trots att EU sagt nej. Snabbt och oväntat har nu Naturvårds-verket beslutat att skjuta bort en tredjedel av den reproduktiva delen av vargstammen. Ett beslut som ska börja verkställas redan i morgon.
 
Ett mycket provokativt beslut. Grundat på mycket krystade motiveringar om att "skapa genetiskt livskraftig stam". Sanningen är att det behövs en betydligt större vargstam för att den ska bli långsiktigt livskraftig. Det handlar i själv verket om Centerpartiets behov av att värva röster bland varghatarna. Alla medel är nu tillåtna för att rädda sig kvar i riksdagen, men effekten kan förhoppningsvis bli att C biter sig själva i svansen.
 
Miljöorganisationerna är bestörta. Både Världsnaturfonden och Naturskyddsföreningen reagerar starkt.
- Jag tycker det verkar som om Naturvårdsverket är helt ute och cyklar, vilket är extra konstigt eftersom de verkade klart tveksamma till jakt alldeles nyligen, sedan EU sagt nej till jakt, säger Tom Arnbom, rovdjursansvarig på WWF.
 
Dags för EU nu att dra regeringen inför domstol.

SR: Risken är att vi får närgångna vargar

Länk till Svenska Rovdjursföreningen
 
 

tisdag 29 januari 2013

Låt jobbpakten haverera

...nej till extrapris på ungdomar

LO-facken har tillsammans med regeringen och det så kallade näringslivet förhandlar om en s.k. ”jobbpakt”. Denna ”jobbpakt” innebär för ungdomar att man inför en ny form av anställning, där den som är under 25 år ska kunna anställas heltid för bara 75% av lönen. 25% av arbetsdagen ska istället för ordniarie arbetesuppgifter utgöras av oavlönad ”praktik” eller ”utbildning” på arbetsplatsen.
 
Förslaget innebär alltså att något som idag är avlönat, dvs. den tid det tar för en nyanställd att lära sig jobbet, ska ungdomar göra gratis i upp till 6 månader. Unga ska om LO och regeringen får bestämma tvingas att vara 8 timmar på arbetsplatsen, men bara få betalt för 6 av dem!

Så fort den höga ungdomsarbetslösheten diskuteras i Sverige så är lösningen alltid att försämra livet för redan idag hårt utsatta ungdomar. Man föreslår att sänka deras löner, göra det lättare att sparka dem, ta bort deras möjlighet att studera och att på andra sätt göra deras liv ännu sämre. Nu vill alltså t.o.m. facken vara med och tävla om vem som kan rea ut dem billigast?
 
Förhandlingarna mellan regeringen och arbetsmarknadens partner om den så kallade jobbpakten har nu brutit samman. Svenskt Näringsliv har hoppat av förhandlingarna. Tyvärr kan man misstänka att detta bara är ett utspel för att få igenom ännu bättre villkor för företagen. Risken är stor att förhandlingar snart återupptas och att LO kryper till korset.
 
Men bättre är att nu låta denna förbannade "jobbpakt" bara falla i papperskorgen och aldrig mera återuppstå.
 
 

Klassamhällets ökande jävligheter

...vi behöver ett jämlikt välfärds-samhälle
 
Högutbildade lever längre i ett ojämlikt Hälso-Sverige. Ny undersökning. Jämlika förutsättningar för hälsa är inskrivet i den svenska hälso- och sjukvårdslagen. Ändå ökar skillnaderna, något som blir särskilt tydligt om man jämför livslängden för grupper med olika utbildning. Vi är oroade och vill ha en diskussion om åtgärder som kan bromsa den här utvecklingen, skriver fyra professorer i Stockholm.
 
De pekar bland annat på hur långsiktigt ökade inkomstskillnader och högre nivåer av arbetslöshet kan ha betydelse i sammanhanget. Det här är knappast förvånande, ökande klasskillnader har visat sig gå hand i hand med ökad ojämlikhet när det gäller hälsa.
 
Ökande klasskillnader som också tar sig uttryck i att de som, i bostadsbristens spår, tvingas hyra i andra hand får betala allt mer för sitt boende. 55 procent dyrare i andrahand. Dyrt och trångt. De som bor i andrahand eller inneboende betalar i snitt 55 procent mer per kvadratmeter än de som bor i förstahand.
 
Visst är det dessutom så att regeringen vill sänka löner. Och mest för de som tjänar minst. Det är därför det orättvisa systemet med olika avgifter till a-kassan infördes, och det är därför som ersättningen till arbetslösa bit för bit urholkats. Det är också därför det förnedrande systemet med fas 3 skapats, och sjuka tvingats skriva in sig på arbetsförmedlingen.
 
Alliansens jobbreform slog snett. Målet med regeringens reform sades vara en behovsstyrd arbetskraftsinvandring, fokus låg på utländska specialister. I stället har två tredjedelar av nästan 60 000 arbetstillstånd som beviljats sedan 2008 gått till enkla jobb, i yrken där arbetslösheten i Sverige redan är rekordstor. Och handeln med tillstånden fortsätter, trots Migrationsverkets skärpta rutiner. Som sagt, målet är att sänka lönerna.
 
Men till det militära försvaret finns det alltid pengar. Nya jasplan ska beställas för miljarder trots att försvaret bara kan göra motstånd i en vecka, enligt ÖB, och att det inte finns något hot, enligt Reinfeldt. Utdelningarna till bankernas aktieägare fortsätter att stiga i höjden. Samma höga utdelning får aktieägarna i H&M även när vinsten sjunker.
 
Det här är inte bra. Det har gått snett. Kapitalismen fungerar inte och högerpolitiken gör allt värre. En annan värld är möjlig och nödvändig. Men bara om det blir ett uppror från gräsrötterna. Ingen kommer att göra något åt oss, vår befrielse kan bara vara vårt eget verk.
 
 
 
 
 

måndag 28 januari 2013

Leve den demokratiska republiken

...låt monarkerna avgå
 
Drottning Beatrix av Nederländerna abdikerar. Det meddelade hon på måndagen i ett tv- och radiosänt tal till folket. Detta är ju alldeles strålande. Att kärringen avgår. Mindre bra att hon ska lämna över åt sonen som helt oförtjänt ska bänka sig vid ett statligt ämbete utan andra kvalifikationer än att han är född prins.
 
Det är naturligtvis helt sanslöst att monarkier fortfarande lever kvar i länder som kallar sig demokratiska. Ett odemokratiskt arv från feodalismen, från ett privilegiesamhälle som gjorde skillnad på folk och folk.
 
Borgarklassen, som en gång i tiden för länge sen, var radikal och revolutionär och slogs för mänskliga rättigheter, har helt abdikerat när det gäller monarkin. Sen borgarna väl själva kom till makten som klass så sluter de övrig överklass i famnen.
 
Mest bedrövligt är att socialdemokraterna, som har kravet på republik inskrivet i sitt program, inte lyfter ett finger för att förverkliga det.
 

Klasskampens uppvaknande i Europa

...en annan värld är möjlig
 
"Europa är döende". Elva av Europas tyngsta kulturpersonligheter varnar idag för att vi är på väg mot det mörkaste kapitlet i vår historia. Detta är naturligtvis en avspegling i den intellektuella världen av det faktum att kapitalismen inte fungerar.
 
Högerextrema och fascistiska partier söker syndabockar för kapitalismens kris och orättvisor bland muslimer och romer. Deras väg leder mot arbetarklassens splittring, solidaritetens sönderfall och krig och förintelse i sin förlängning.
 
Men det finns också goda tecken på ett massuppvaknande bland vanligt folk. Strejker, demonstrationer mot högerpolitiken, samling för radikala socialistiska lösningar på kapitalismens kris.
 
Det är klasskampens skärpning vi ser. Det gamla politiska etablissemanget kramar sin kapitalism och driver fram allt värre misär och ökande klassklyftor. De gödslar marken för extremhögern. Samhällets räddning står till upproret från gräsrötterna för att överskrida kapitalismens allt trängre utrymme för mänsklig frihet.
 
Något av denna polarisering upplever vi också i Sverige i det att bara Sd och V får fler medlemmar. Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet är de enda riksdagspartier som får fler medlemmar. Alla andra partier fortsätter att tappa och mest tappar Miljöpartiet.
 
Sverigedemokraterna noterar den högsta ökningen av nya medlemmar med hela 48 procent jämfört med 2011. Vänsterpartiet ökar med 9 procent, eller 1.028 fler medlemmar. Sd:s ökning är obehaglig, Vänsterpartiets är otillräcklig. Under 80- och 90-talet halverades (v):s medlemsantal. Det är relativt få som söker sig till partiet nu och de som gör det riskerar att bli besvikna.
 
Vänsterpartiet är nämligen ett parti som domineras av den parlamentariska lunken och har svårt att tillfredsställa de som efterfrågar mera av klasskampstänkande och revolutionärt perspektiv. Men det är just detta som kommer att krävas framöver om (v) ska bli något att räkna med. Annars kommer partiet att tyna bort i räddhågset kramande av socialdemokraterna.
 
Vi behöver ett radikalt socialistiskt alternativ för ett rött Europa. Ett Europa rött av demokratisk socialism utan stalinism och förtryck. En annan värld är möjlig och nödvändig.

SvD: Marxistiska idéer gör succé i USA
 
 
 

Varför vinster i välfärden?

...LO-ledningens bleka kompromissförslag

"En av dem som skrivit LO-förslaget, LO-utredaren Kjell Rautio, säger helt riktigt att det enda förslag som lever upp till kongressens beslut om att ”en non-profit princip ska vara rådande” skulle vara en återkommunalisering eller socialisering. Det skulle sannerligen vara en tydlig linje, möjlig att samla till politisk strid kring.


Detta är dock otänkbart för ledningarna i LO och SAP. För dem är det viktigare att inte framstå som motståndare till borgerlighetens ”valfrihets-revolution”, den individualiserade och marknads-anpassade politik som dominerat världen i över 30 år...."
  

Lars Henriksson skriver här en intressant och utredande artikel kring LO-ledningens förslag som öppnar för fortsatta privata vinster i välfärden:
 
Nej till vinster i välfärden! – LO-ledningens bleka kompromissförslag måste förkastas
 
Det lilla dokumentet Framtidens välfärd som LO presenterade i förra veckan har skapat en häftig debatt. Ska man döma av brösttonerna från borgerligheten är LO-förslaget ett radikalt grundskott mot det nyliberala systemskifte som pågått i snart trettio år, ett gigantiskt maktskifte från kapitalet till politiken. Dessvärre är så inte fallet, skriver här Lars Henriksson.
 
LO-kongresser är vanligen välregisserade föreställningar med delegater som är valda i flera steg ovanför huvudet på vanliga fackföreningsmedlemmar. När därför kongressen i maj 2012, tvärtemot ledningens vilja, beslutade att bifalla motionen från Handels om att stoppa de vinstdrivande företagen i välfärden var det smått sensationellt. LO-ledningen ville besvara motionen med en utredning i frågan men kongressen röstade istället för att avskaffa den så kallade ”Lagen om valfrihet” och att en ”non profit-princip” skulle gälla inom vård, skola och omsorg.

Men en utredning blev det och efter ett drygt halvår lade LO-ledningen i förra veckan fram ett förslag som uttolkar kongressbeslutet. Även om samtliga förbundsstyrelser sägs vara eniga om förslaget ligger det mycket långt från kongressbeslutet, både i ord och tanke.
 
Där kongressen ville att ”LO initierar ett långsiktigt arbete för att identifiera sektorer som på grund av deras centrala funktion för vår gemensamma välfärd bör undandras marknadsekonomin och underställas demokratisk kontroll” är det dokument ledningen ställt sig bakom snarare ett försök att dämpa den starka kritiken mot vad privatiseringar och marknadstänkande gjort med välfärden.

Istället ger det stöd till socialdemokraternas uttalade önskan att ge privata bolag och marknadsmekanismer fortsatt utrymme i den offentligt finansierade verksamheten. Vilket inte är så konstigt eftersom ordförande Thorwaldsson sitter i SAP:s styrelse som redan i oktober beslutade att varken säga nej till privatiseringar eller vinster i välfärden.
 
LO-förslaget har tre bärande punkter: att bara en särskild sorts bolag med begränsad vinstutdelning ska tillåtas i offentlig verksamhet, att Lagen om valfrihet, LOV, rivs upp samt att privata bolag i offentlig verksamhet öppet måste redovisa sin ekonomi. Förutom detta finns krav på ökade resurser till välfärden och, liksom i socialdemokraternas förslag från i höstas, krav på regler för verksamhetens kvalitet.

Att begränsa de stora koncernernas möjlighet att fiffla med interndebiteringar genom öppna räkenskaper är en god idé, inte bara för de företag som lever på skattepengar, likaså att den ideologiska ”valfrihets”-lagen avskaffas.
 
Själva kärnan i förslaget, det som rör privatiseringarna i offentlig sektor och det som skapat den heta debatten, är dock den juridisk-tekniska idén om att inrätta en ny bolagsform, en speciell variant av bolag med begränsad vinstutdelning där företag som är verksamma i välfärdssektorn inte ska få ta ut mer än statslåneräntan (under 2012 var denna 1,52 procent) plus en procent.

Denna regel ska dock vara dispositiv, det vill säga inte tvingande. Lokalt ska det alltså vara möjligt att genom så kallade driftavtal, ”göra avsteg från huvudregeln och anlita aktiebolag samt tillåta högre vinstuttag och värdeöverlåtelser”, bara kommunpolitikerna kan motivera sådana avtal.
 
Mot detta låter nu borgerligheten Svenskt Näringslivs Urban Bäckström svinga släggan och ange tonen: total konfrontation. Bäckströms höga tonläge beror naturligtvis på att han har betalt av dem som gör stora vinster på skattepengar. Inte för att LO-förslaget, om det mot alla odds skulle genomföras, verkligen skulle vända privatiseringsvågen utan snarare skapa mängder av jobb för bolagsjurister och revisorer för att genom allsköns ekonomiskt trixande hjälpa riskkapitalisterna genom lagens många kryphål.

Men att den starka folkliga opinionen mot privatiseringar tar sig organiserade uttryck genom LO, om än i aldrig så utspädd form, är något som inte kan tolereras av dem som satt dagordningen i årtionden. Risken finns ju att det leder vidare.
 
När Bäckström nu kallar LO:s förslag ”den största attacken mot företagande sedan 1970-talet” är det med tydlig anspelning på 70-talets förslag till löntagarfonder. Det som började som ett – på många sätt tveksamt – svar på kritik mot höga företagsvinster och bolagsmakt men som slutade som en byråkratisk konstruktion, så urvattnad att få kunde älska den, utom de borgerliga strateger som använde det som symbolfråga i efterkrigstidens största ideologiska kampanj mot allt vad arbetarrörelse hette.
 
Risken är nu stor att SAP/LO-förslagen kommer att få samma roll, utan att kunna skapa entusiasm hos den starka opinionen för gemensam välfärd ger det högern och företagen en tacksam möjlighet att blanda bort korten. Bäckströms vilda sluggande handlar mindre om de tandlösa förslagen och mer om att använda dessa för att stympa och demoralisera hela den opinion som vuxit sig stark mot privatiseringar, bolagiseringar och marknadsregleringar i den gemensamma sektorn.

Man skulle kunna tycka att Bäckström & Co borde vara tacksamma över att LO lagt ett så försiktigt förslag, som dessutom med all säkerhet kommer att späs ut ytterligare på S-kongressen i april. Men i motsats till LO-ledningen vet de att det viktiga i opinionsbildning är att vara tydlig och tala med hög röst.
 
En av dem som skrivit LO-förslaget, LO-utredaren Kjell Rautio, säger helt riktigt att det enda förslag som lever upp till kongressens beslut om att ”en non-profit princip ska vara rådande” skulle vara en återkommunalisering eller socialisering. Det skulle sannerligen vara en tydlig linje, möjlig att samla till politisk strid kring.

Detta är dock otänkbart för ledningarna i LO och SAP. För dem är det viktigare att inte framstå som motståndare till borgerlighetens ”valfrihetsrevolution”, den individualiserade och marknadsanpassade politik som dominerat världen i över 30 år. Socialdemokraternas ängsliga anpassning till ”marginalväljare” och ”medelklass” hindrar dem att tänka i andra banor än de som marknaden dikterar (som om den så kallade medelklassen, där de allra flesta är lönearbetare, många dessutom i offentlig tjänst, bara hade skattesänkningar och RUT-avdrag i huvudet och inte insåg behovet av en väl fungerande, solidarisk välfärd), och LO-ledningen har sedan generationer haft samarbete med storföretagen som enda strategi. Därför kan vi inte vänta oss annat än fortsatt anpassning och ännu tunnare kompromisser från dessa håll.
 
I undersökning efter undersökning har det visats: opinionen är massiv för att välfärden ska drivas utan vinstsyften och i offentlig regi. Vad som behövs för att driva igenom detta är inte kompromisser fulla av smitvägar utan att samla denna opinion bakom tydliga krav, alltså precis det Svenskt Näringsliv nu gör för kapitalintressenas räkning, medan LO-ledningen hukar under angreppen och försäkrar att deras förslag visst ger utrymme för privata företag att ta över vård, skola och omsorg.

Men LO-ledningens många gånger upprepade förhoppning om goda företagare som är verksamma för sakens skull utan att snegla på vinsten är mer än lovligt naiv. Varför skulle just dessa kapitalgrupper gå på tvärs mot kapitalismens mest grundläggande drivkraft, vinstmaximering? I all sin gallsprängda upprördhet har Bäckström därför rätt i en sak: de företag han företräder är enbart i skola och vård för att tjäna pengar, punkt slut. Tjänar de för lite gör de som varje kylskåpsfabrikant eller biltillverkare, lägger ner och flyttar sitt kapital till mer lönsam verksamhet. Och just därför kan vi inte låta sådana inskränkta egenintressen ha ansvar för samhällets grundläggande välfärdssystem...
 
Läs fortsättningen på artikeln i veckotidningen Internationalen här.
 
 
 

söndag 27 januari 2013

Fria Syriska Armén, del 8

...anklagelser om krigsförbrytelser
Hundratusentals flyr undan Assad-diktaturens terror

FSA har anklagats för att summariskt avrätta fångar som den menar är regeringssoldater eller shabiha samt människor som den anser är informatörer. En rebellbefälhavare i Damaskus sade att under månader hade hans enhet avrättat kanske 150 personer som "militära rådet" hade funnit vara angivare. Han förklarade: "Om en man är anklagad för att vara en informatör så döms han av det militära rådet. Antingen avrättas han eller frisläpps".
 
Nadim Houry, en forskare för Human Rights Watch, hävdar att "avsiktligt dödande av någon, även en shabiha, när han är utanför strid är en krigsförbrytelse, oavsett hur hemsk personen kan ha varit ". Den 10 augusti 2012, visade en rapport att Human Rights Watch utredde rebellstyrkor för sådana mord. FSA för sin del uppgav att de skulle ställa de kämpar som hade genomfört mord inför rätta. Undersökningen bekräftades fem dagar senare när FN:s människorättsorgan anklagade oppositionen för att ha begått krigsförbrytelser, men inte i samma omfattning som regeringstrupperna.
 
Vittnen har också rapporterat att rebeller utför "rättegång med grav" där en påstådd statlig soldat fick en rättegång bredvid en färdig grav och avrättades på platsen av medlemmar i FSA:s Amr bin al-Aas brigad. En rebell sade: "Vi tog honom rätt till hans grav och efter att ha hört vittnen, sköt vi honom".

Daoudbataljonen, som verkar i Jabal al-Zawiya området, har enligt uppgift använt tillfångatagna soldater i proxy-bombningar. Detta innebar att binda den infångade soldaten i en bil lastad med sprängämnen och tvinga honom att köra till en armé-kontrollpunkt där sprängämnen skulle distans-detoneras.

FN noterade några trovärdiga anklagelser om att rebellstyrkor, däribland FSA, rekryterar barn som soldater, trots FSA:s policy att inte rekrytera personer under 17 år. En rebell-befälhavare sade att hans 16-åriga son hade dött under strider mot regeringstrupper.
 
I en video upplagd på internet i början av augusti, meddelade en FSA-representant som svar på den internationella oron att FSA-enheter ska följa Genèvekonventionens riktlinjer för behandling av fångar och ska garantera dessa fångar mat, läkarvård och hålla områden från stridsområdena. Han bjöd också Röda Korset att inspektera deras fängelser. Den 8 augusti distribuerade FSA-befälhavare en 11-punkters uppförandekod undertecknad av massor av brigadbefälhavare och rebelledare. I den står det att alla kämpar måste "respektera de mänskliga rättigheterna ... våra toleranta religiösa principer och internationell människorättslagstiftning - samma mänskliga rättigheter som vi kämpar för idag".
 
Fredliga massdemonstrationer möttes av beskjutning och massakrer från Assad-regimen
 
Följande är en tidslinje av påstådda krigsförbrytelser av FSA-inriktade grupper:

Den 22 maj 2012, kidnappade en FSA-brigad 11 libanesiska pilgrimer som kom från Iran. Fyra av dem dödades i ett luftanfall från det syriska flygvapnet och resten släpptes oskadda. 

Den 20 juli 2012 sade Iraks vice inrikesminister, Adnan al-Assadi, att irakiska gränsvakter hade bevittnat hur FSA tog kontroll över en gränskontrollstation, kvarhöll en syrisk arméöverstelöjtnant och sedan bröt hans armar och ben innan de avrättade 22 syriska soldater

Den 21 juli 2012, sade turkiska lastbilschaufförer att de hade fått sina lastbilar stulna av medlemmar i FSA när de tog en gränsstation. De sade att några av bilarna brändes och andra såldes tillbaka till sina förare efter att varorna plundrats

Den 13 augusti 2012, dök en serie av tre videor upp som visar avrättningar av fångar, uppenbarligen av rebellstyrkor i Aleppoprovinsen. I en video har sex postanställda kastas ut från postbyggnaden i Al-Bab och dött. Enligt påståenden av FSA-soldater. De beväpnade männen hävdade att de var shabiha.

Den 9 september 2012 FSA exploderade en bilbomb nära al-Hayat sjukhus och Centralsjukhuset i Aleppo. Enligt syriska statliga medier har minst 30 människor dödats och mer än 64 skadats.  FSA hävdade att armén hade ockuperat sjukhusets byggnader och använde dem som bas.

Den 10 september 2012 avrättade FSA:s Hawks of Syria-brigad mer än 20 syriska soldater fångade i Hanano militärbas

Den 2 november 2012 kidnappade FSA:s al-Siddiq-bataljon och avrättade den framstående syriska skådespelaren Mohammed Rafeh. De hävdade att han var medlem av shabiha och bar en pistol och militär-ID.
 
 
 
 
Tidigare delar av denna serie på Röda Malmö: del 1, del 2, del 3, del 4, del 5, del 6 och del 7.
 

Palme-mordet klaras upp?

...en svensk högerkonspiration bakom mordet?
 
"En polis bad mig att skjuta Palme". Aftonbladet kan i dag presentera nya uppgifter om det så kallade polisspåret i Palmeutredningen. Företagsledaren och vapenexperten Johan berättar att han fem månader före mord­et åt middag med en vän som var polisman på Norrmalm i Stockholm:
– Han frågade om jag ville skjuta Palme.
Johan säger att han försökt larma Palme­utredarna – utan att bli trodd. Nu väljer han att träda fram i en intervju med den prisbelönte journalisten och författaren Gunnar Wall.
 
Gunnar Wall bedömer Johan som trovärdig. Han tror att mordet kan lösas – om inblandade bekänner på ålderns höst. Gunnar Wall började skriva om Palmemordet hösten 1987. Han har skrivit flera böcker i ämnet och för ”Mörkläggning – statsmakten och Palmemordet” som gavs ut 1997 fick han Föreningen grävande ­journalisters pris Guld­spaden.
 
Samarbete med CIA. Var det en hemlig motståndsrörelse som låg bakom mordet på Olof Palme? Frågan ställs av två forskare i Basel och Uppsala. Motivet skulle ha varit Palmes arbete för internationell nedrustning. Det är dags att Sverige kartlägger den så kallade Stay behind-rörelsen, skriver Inga-Britt Ahlenius, tidigare chef för FN:s interna revision.
 
Det är bra att sådant här kommer fram. Det har allt sedan direkt efter mordet funnits en mängd uppgifter om en svensk konspiration mot Olof Palme som ignorerats av utredarna. Dags att gå till botten med frågorna.
 
SvD Intressant Bloggar om olof palme, samhälle, politik,

Bloggat: Svensson,
 

Klimathotet består

...och växer för varje dag

Nya rön dämpar klimathot, sägs det. Människans inverkan på miljön mindre än man trott, får vi veta. Detta enligt "sensationell norsk miljörapport". Jag tror det finns anledning att värja sig mot rubriksättning och presentation av den här rapporten.
 
Den kan naturligtvis snart kullkastas av ny forskning. Men. Den är i sig själv tillräckligt allvarlig. "Enligt den norska undersökningen förväntas medeltemperaturen stiga med 1,9 grader eller i värsta fall 2,9, jämfört med FN:s klimatpanels farhågor på 3,0 upp till 4,5 grader".
 
Men kära nån! Det är inte länge sen 2-gradersmålet ansågs alldeles för högt. Flera forskare menade att detta skulle föra oss över "the tipping point". Redan två grader, vissa talade om 1,5 graders temperaturhöjning, skulle föra oss till den punkt där klimatförändringarna skenar bortom mänsklig möjlighet att påverka.

Professor James Hansen vid Nasa sa att "tvågradersmålet är en ren beställning av katastrofen".
 
Även om den här nya norska studien skulle bli vägledande så har inget förändrats. Klimathotet vilar tungt över oss och det växer oavbrutet därför att utsläppen från förbränning av fossila bränslen ständigt ökar.

DN Intressant Bloggar om klimat, miljö, samhälle, politik,

lördag 26 januari 2013

Donna Donna

Donovan: Donna Donna


Låten med Donovan kom in på Tio i topp lördagen 19 mars 1966 och låt kvar under fyra veckor, som bäst på fjärdeplats. Joan Baez hade spelat in den redan 1960. Du kan lyssna på hennes version här.
Text och ackord till Baez hittar du här.
 
Visan Donna Donnas historia går tillbaka till yiddish-talande kretsar i början av 40-talet. Historien om Donna Donna kan du läsa här.

SvD SkD Intressant Bloggar om sextiotal, musik, kultur, samhälle,

Om grisen, svansen och knorren

...om högeranpassningen i svensk politik
Stefan Löfvén (s) visar om och om igen att han inte har något alternativ till den borgerliga alliansens ekonomiska politik. Idag öppnar han för att damma av de gamla plusjobben, som infördes av regeringen Persson.
 
Förslaget innebar att de som varit arbetslösa i mer än två år erbjöds arbete i offentlig sektor med fullt subventionerad lön. Plusjobbarna skulle inte utföra ordinarie arbetsuppgifter som kunde konkurrera ut befintliga tjänster.
 
En granskning av Arbetsförmedlingen år 2009 visade att 18 procent av de totalt drygt 21 000 som deltog i åtgärden hade gått vidare till ett reguljärt arbete.
 
Tidigare i veckan presenterade Stefan Löfven delar av partiets nya jobbstrategi. Ett av förslagen är att använda offentliga upphandlingar till att få arbetslösa i arbete. Det vill säga att stat, kommuner och landsting ska kunna ställa krav i offentliga kontrakt att en viss procent av de anställda ska komma från en särskild pool hos Arbetsförmedlingen med till exempel långtidsarbetslösa eller funktionshindrade.
 
Det är naturligtvis bra om långtidsarbetslösa eller funktionshindrade kan få jobb, men skapar åtgärden fler jobb? Reepalu tror inte på S-förslag för fler i arbete. Att använda offentliga upphandlingar för att få fler i arbete, som den socialdemokratiska partiledaren Stefan Löfven presenterade i veckan, kommer inte ge många jobb. Det säger Ilmar Reepalu, socialdemokratisk kommunstyrelseordförande i Malmö.
 
Problemet med den socialdemokratiska jobbpolitiken är att man inte ifrågasätter det nyliberala koncept som körs över hela EU och som socialdemokratin i hela Europa, inklusive Sverige, har anpassat sig till under decennier. Det vill säga sociala nedskärningar, skattesänkningar för välbeställda, prioritering av inflationsbekämpning, budgettak och åtstramningar.
 
Självklart blir det mindre jobb på så vis och möjligheterna att motverka och dämpa kapitalismens kriser minskar också. Det skulle behövas massiva offentliga investeringar och anställningar för att möta behoven inom sjukvård, skola, bostadsbyggande, kollektivtrafik samt energi- och klimatomställning.
 
Det kommer inte att ske med socialdemokraterna. Istället ger sig topparna inom LO och (s) in i en "jobbpakt" med kapitalets företrädare för att i "jobbskapandets" namn sänka ungdomslönerna. Men sänkta löner ger inte unga jobb.
 
Det säger något om tillståndet inom socialdemokratin när LO-topparna nu ger grönt ljus för privata vinster inom välfärden. Och att Löfvén inte är nöjd med förslaget för att det inte är tillräckligt högervridet. Det säger också något om tillståndet inom Vänsterpartiet att Jonas Sjöstedt välkomnar LO:s ja till privata vinster i välfärden.
 
Socialdemokraterna har blivit en svans på den kapitalistiska grisen (växt fast helt och hållet) och Vänsterpartiet har blivit knorren på den svansen. En socialdemokratisk regering med stöd från Vänsterpartiet blir ungefär samma högerutveckling, något lägre tempo högerut, men samma riktning. Är det detta vi ska nöja oss med? Är vi inte värda något bättre?