måndag 24 februari 2014

Krisen: Den kinesiska ekonomin

...explosionen av ojämlikhet
Här fortsätter referatet av det internationella seminariet om den ekonomiska krisen. De två tidigare avsnitten hittar du här och här.

Ett block av seminarieprogrammet ägnades åt diskussioner om världsekonomins olika regioner. Särskild fokus på Kinas nya roll i världsekonomin, på Sydamerika och på krisen i Europa. 

Ricardo Molero gav en presentation om förhållandet mellan Kinas ekonomiska tillväxt sedan 1978 och explosionen av ojämlikhet. Från ett land med en Gini-koefficienten (statistiskt uttryck för likhet i inkomstfördelningen) i nivå med Sveriges har ojämlikheten i Kina på bara 35 år vuxit enormt. 

Tillväxten har drivits fram av en exploatering av arbetskraft som saknar motstycke bland industriländerna. Kinas arbetarklass får bara 35 procent av BNP till konsumtion, medan inte mindre än 48 procent användas till investeringar. Av den höga mervärdekvoten tillägnar sig överklassen en del, vilket kan förklara den kraftiga ökningen av ojämlikheten.

Kinas tillväxtmodell bygger på en kraftfull exploatering av arbetskraft och styrning av kapital till investeringar. Produktionen är inställd på exporttillväxt, upp till 80 procent av produktionen exporteras. Molero påpekade att den ekonomiska modellen utmanas av ekonomisk stagnation i USA och särskilt Europa, som begränsar exportmöjligheterna. 

Detta och den massiva utpumpning av likviditet sedan krisens genombrott, som har skapat bubblor, bland annat i fastighetsmarknaden, fick Molero att prata om överackumulation i den kinesiska ekonomin. Argumentet är att en omställning av den kinesiska ekonomin skulle kräva en omfördelning av produktionen till förmån för arbetarklassen, som ensam kan konsumera mer om en större andel av BNP går till löner. Det kommer att sänka profitkvoten och därmed graden av ackumulation - det blir mindre pengar att investera.

Däremot måste man ställa sig frågan om vi kan vara säkra på att produktionssystemet i Kina är för stort för att bara producera för den inhemska marknaden med den nuvarande fördelningen av medel. Om man tittar på kapitalets organiska sammansättning i Kina, så är den mycket lägre än i USA, till exempel. Med andra ord finns det utrymme för en intensiv catch-up process där arbetsproduktiviteten i industrin ökas markant och skapar en positiv tillväxtspiral. 

En central grundsats i debatten var dock att det utan tvekan skulle bli en förskjutning av ekonomisk makt från USA till Kina under de kommande åren. Även om flera inlägg betonade att USA:s ställning som ekonomisk och militär makt har stärkts under krisen.

Fortsättning följer om bland annat situationen i Europa och Sydamerika...

DN

Inga kommentarer: