lördag 8 februari 2014

We Shall Overcome

Pete Seeger: We Shall Overcome


"We Shall Overcome": En hyllning till Pete Seeger 

Nyligen avlidne Pete Seeger är speciellt känd för att ha gjort "We Shall Overcome" till en hymn för medborgerliga och mänskliga rättigheter. Här är historien om hur han hittade sången.

Det är nu så välkänt att det riskerar att låta som en klyscha: "We Shall Overcome" var medborgarrättsrörelsens övergripande sång. "Deep in my heart, I do believe, that we shall overcome some day": Låten talade till en generations idealism, solidaritet och optimism för den kommande triumfen över orättvisorna. 

Det är nu nästan bortglömt att låten har haft en lika stor vitalitet på den tidiga "nya vänstern". We Shall Overcome var den officiella titeln på en sångbok utgiven av Studenternas icke-vålds koordinations-kommitté (SNCC), en grupp som hade en större inverkan på radikalisering av 1960-talets "nya vänster" än de mer välkända Students for a Democratic Society.

När Tom Hayden, vid en ålder av 21 år, reste söderut från Michigan 1963 för att observera SNCC:s ansträngningar att registrera svarta väljare i Mississippi, återvände han hem för att skriva SDS:s pamflett "Revolution i Mississippi." Detta skedde samma år som "Port Huron-deklarationen" ekade alla ord i "We Shall Overcome" på titelbladet. Den 22-åriga Joan Baez sjöng "We Shall Overcome" 1963 under "Marschen mot Washington" och Pete Seeger sjöng "We Shall Overcome" med SNCC i Mississippi under "Freedom Summer" 1964.

Så populär var sången att president Lyndon Baines Johnson uttalade orden "We shall overcome" i ett tv-sänt tal till nationen 1965 för att försvara lagen om rösträtt, ett slående exempel på den märkliga förvandling som gjorde radikalen till mainstream. När SNCC:s Bob Moses, historikern Staughton Lynd och den radikale pacifisten David Dellinger ledde en marsch till Vita huset för att signalera förvandlingen av medborgarrättsrörelsen till en rörelse mot Johnsons eget krig i Vietnam, sjöngs fortfarande "We Shall Overcome".

Om "We Shall Overcome" verkar vara en symbol för 1960-talet, är det baserat på okunnighet om dess ursprung hos en mycket tidigare vänster. Låten dök första gången upp som noter 1947 i "Folkets Sånger", en periodisk tidskrift av Pete Seeger grundlagd efter nedläggningen av "Almanac Singers", som han och Woody Guthrie hade skapat för att väcka anti-fascistiska strömningar på tröskeln till andra världskriget. En av Pete Seegers kollegor Zilphia Horton hade skrivit ord och musik som "We Will Overcome" 1947, efter att hon hade hört den sjungas av svarta kvinnor i "Food and Tobacco Workers", en kommunist-ledd fackförening i strejk mot American Tobacco Company i North Carolina. Dessa kvinnor i sin tur hade tagit den från en gammal gospelhymn "I'll Overcome Someday".

Sången blev en fast punkt på offentliga kampanjmöten för Henry Wallace, vars Framstegspartiet oberoende Progressive Party förde en kampanj 1948 mot Harry Truman i protest mot det kalla kriget och rasåtskillnad. Där höll sången liv i önsketänkande, Wallace kampanj var långt från att "overcome", det var det sista sucken i vänsterfolkfronten, som snart blev undertryckt av McCarthyismen.

Omkring 1955, då Seeger kallades till förhör i Kommittén mot oamerikansk verksamhet, ersatte sångaren i ett inspirerat ögonblick "kommer" med "skall" och ändrade "We Will Overcome" till "We Shall Overcome". Denna version av låten lärdes ut på det berömda utbildningscentrumet för medborgarrättighetsledare, Highlander Folk School i Monteagle, Tennessee. Här lärde Rosa Parks, Septima Clark och Martin Luther King sången och gjorde den till en rörelsehymn medan medborgarrättsrörelsen kom upp i varv med Montgomery Bus-bojkotten under 1955-1956.

Vad var så "We Shall Overcome"? Många saker på en gång. En sång av 1940-talet, en låt av 1960-talet, en sång av Folkfronten, en sång av den nya vänster, en svart andlig väckelse, en folkmusik-tolkning, en protestsång, en crossover hit, en blockadsång, en sång för medborgarrättsmarscher, en sång med en historia och en sång som i början av 60-talet verkade gå i takt med tiden.

Översättning från danska Socialistisk Information

Röda Malmö: This Land Is Your Land

Skånskan: Det går att vinna striden

Inga kommentarer: