onsdag 12 mars 2014

Clara Zetkin: Andra delen

...om arbetarenhet och feminism
Clara Zetkin och Rosa Luxenburg

Första delen av artikeln här: Arbetarenhet och feminism

De tyska partiledarna lanserade en andra attack på Zetkin under Kominterns kvinnokongress, som hölls omedelbart före världskongressen. Alexandra Kollontaj och andra kvinnliga ledare mobiliserades för att få bort Zetkin från posten som ledare för den kommunistiska kvinnorörelsen. Vi har en rapport från Lenin, som den berättas av Zetkin: 

"Igår blev (det) vid kvinnokonferensen företaget en regelrätt organiserad attack på dig [Zetkin] som om du var en inkarnation av den värsta opportunism? Under ledning av den gode [Ernst] Reuter, som, vad jag vet, för första gång deltagit i det kommunistiska arbetet bland kvinnorna. Det var helt enkelt dumt, ärkedumt. Att inbilla sig själva att offensivteorin kan räddas genom att överfalla er från ett bakhåll på kvinnokonferensen! 
Lenin berättade sedan hur det "bakhållet" blev förberett, skrev Zetkin, i det han gjorde sarkastiska kommentarer om "stora mäns lilla frupolitik." (Not 5)

"Liten frupolitik": Nedvärderingen av kvinnor i användningen av denna typ av formuleringar var vid denna tid djupt rotad i språkbruket. Zetkin höll sig således inte tillbaka, i en hyllningsartikel till Lenin, att tillskriva honom dessa ord. Likaså när Alexandra Kollontaj motsatte sig bolsjevikernas politik för Ryssland, kallade Leo Trotskij henne sarkastiskt för "amazon", Karl Radek benämnde henne en "valkyrie". En annan gång sade Radek till delegaterna att "vi är inte hysteriska kvinnor, utan män." En av Zetkins supportrar, den polske kommunisten Adolf Warszawski, protesterar mot de ständiga attackerna mot henne och orsakade uppståndelse när han sade: "Unga män beter sig ibland som gamla kvinnor, och den enda mannen i den tyska delegationen är kamrat Zetkin." (Not 6) 

Zetkin lät sig inte påverkas av det här talet. Senare i kongressen, sade hon till sina manliga kamrater:

"Tack och lov är vi inte era apliknande imitationer, inte misslyckade, sämre kopior av er. Vi kommer med våra speciella intellektuella och moraliska värderingar, både i den revolutionära kampen och den revolutionära uppbyggnaden." (not 7)

Zetkins diskussion med Lenin hjälpte till att få de ryska kommunisterna att stödja hennes kritik av den katastrofala "marsaktionen" som lanserades av Bela Kun och hennes eget parti.

Ledarna för den tyska delegationen reagerade starkt. Reuter, som under det kalla kriget var borgmästare i Västberlin, krävde Zetkins uteslutning, om hon inte gjorde botgöring. Fritz Heckert fördömde henne för att sätta kongressen upp mot det tyska partiet. Författaren till Reuters biografi säger att den tyska delegationen var förbittrad över de ryska kamraternas avslag och tillade:

"De kastade främst skulden för detta på Clara Zetkins inflytande på Lenin. Hon hade i detalj rapporterat till Lenin om alla aspekter [på marsaktionen]." (not 8)

Upprättelse

Men kongressen avslog Reuters och Heckerts argument. Till sist blev Heckert tvungen att komma med en glödande hyllning till Zetkin, tillsammans med en bukett rosor vid en speciell hyllning till hennes 64-årsdag på kongressen.

På kongressen riktade Zetkin verkligen anklagelser mot partiledningens handlingar i ett antal utmärkta tal som hölls trots aggressivt häcklande. Hon vände sig mot frontalangrepp från ett litet avant-garde och insisterade på att kommunisterna skulle vinna stöd från de breda arbetarmassorna. Denna fråga blev slutligen det dominerande temat på kongressen som helhet. Besluten var en kompromiss som undvek ett öppet fördömande av de tyska partiledarnas uppträdande. Men kongressen antog det strategiska perspektiv som Zetkin och Paul Levi hade framlagt mot misstagen i marsaktionen, och detta perspektiv fick vid mötet i Moskva stöd av Lenin och Trotskij. Kongressens beslut öppnade vägen för antagandet av enhetsfrontspolitiken sex månader senare.

Vinna mellanskikten

Men Zetkin syn på att vinna massorna för revolutionen gick utöver kongressens beslut. Faktiskt visar en närmare granskning av hennes uttalanden att hon kan ha påverkats av sina erfarenheter i kommunistiska kvinnorörelsen. Ta hennes resolutioner om marsaktionen till partiets centralkommittés stämma den 7 april 1921. Där stod: 

"Kommunistpartiet måste hålla nära kontakt med de breda arbetarmassorna och...få de mest avancerade krafterna från mellanskikten mellan proletariat och borgerskap integrerade i kampen. Den döende kapitalismen frånrycker dessa skikt tryggheten av de mest grundläggande behoven och meningen med livet. Som ett resultat av detta kommer de allt mer i konflikt med den borgerliga staten." (Not 9)

Denna uppfattning, som var kännetecknande för Zetkins strategiska tänkande ses sällan i andra kommunistiska uttalanden från den tiden. Hon insisterar på att vinna mellanskikten utanför proletariatet och pekar på att deras klagomål inte bara handlar om bristen på ekonomisk trygghet, utan också om avsaknaden av en "meningen med livet". Kan detta yttrande ha något att göra med Zetkins erfarenheter av arbete bland kvinnor? 

1921 var Zetkin chef för Kominterns nybildade sekretariatet för arbete bland kvinnor som hade blivit ombett att ordna en internationell struktur för kommittéer på nationell, regional och lokal nivå. Denna struktur blev informellt kallad den kommunistiska kvinnorörelsen. Dess blad bar den stolta titeln Kommunistiska Kvinnors International.

Den tidiga Kommunistiska internationalens arbete bland kvinnor leddes av ett antal framstående kvinnliga ledare, Kominterns mest robusta internationella team, av vilka de flesta senare motsatte sig stalinismens framväxt. Dessa kvinnor är nu nästan bortglömda - "frånvarande", som vissa säger - förutom Clara Zetkin, främst ihågkommen för sina skrifter från en tidigare period. Zetkins roll i Komintern är väl dokumenterad i dokumenten från fjärde kongressen, som nu har publicerats (not 10), och även från den tredje kongressen, som kommer att offentliggöras senare i år [2013 ed.]. 

Zetkins idéer om vikten av kvinnors roll var långt ifrån allmänt accepterad i den kommunistiska rörelsen. Till och med i Komintern, skrev Zetkin 1921, "underskattar ledarna alltför ofta vikten" av den kommunistiska kvinnorörelsen eftersom de "ser den bara som en sak för kvinnor". (not 11)

Noter:
5. Her citeret efter den danske oversættelse af Clara Zetkin: Møder med Lenin, Tiden 1958, 
6. Comintern 1921, Protokoll des III. Kongresses der Kommunistischen Internationale, Hamburg: Verlag der Kommunistischen Internationale, pp. 785, 520, and 220.
7. Ibid., p. 922.
8. Comintern 1921, pp. 306, 542; Brandt, Willi and Richard Lowenthal 1957, Ernst Reuter, ein Leben für die Freiheit, Munich: Kindler, p. 169.
9. Sowjet: Kommunistische Zeitschrift, 3, no. 1, pp. 4–9.
10. John Riddell, ed. 2012, Toward the United Front, Chicago: Haymarket.
11. Kommunistische Fraueninternationale (KFI), 1, no. 2–3 (1921), p. 55.

Kommande avsnitt: Finns det en särskild kvinnofråga?


Inga kommentarer: