onsdag 18 juni 2014

Tågstrejken slut: Hur gick det egentligen?

...ett förebud om kommande strider

Det låg väl lite i luften att det skulle bli en uppgörelse före midsommar. Det är ovanligt att en strejk går så här långt och fackets ledning var nog inte beredd att ta den betydligt hårdare fajt som krävts för att fortsätta mot en fullständig seger.

Därför blev det en kompromiss. Trots att man hade ett mycket stort stöd från de egna medlemmarna, från andra LO-förbund och från allmänheten. Utfallet av strejken är blandat. Arbetsgivarna verkar lättade när de skriver: "Almega accepterar medlarnas bud i den pågående tågstrejken. Budet innehåller inga begränsningar av användandet av tim- och visstidsanställda".

Däremot blev det en höjning av de timanställdas löner som facket sätter förhoppningar till
– Vi tror och hoppas att det kommer att öka antalet heltids- och säsongsanställningar, vilket är bättre anställningsformer och ökar tryggheten för den enskilde. Vi har aldrig sagt absolut nej till timanställningar, men på det här viset kan vi få bort missbruket av anställningsformen, eftersom den blir dyrare, säger Valle Karlsson från Seko.

När det gäller konflikten lokalt med Veolia och Öresundståg har man enats om att begränsa antalet timanställningar där till 5 procent av antalet produktionstimmar (+ 5 procent deltider). I utbyte lovar facket bland annat att samarbeta för att ta fram mer effektiva scheman.

Hur det här kommer att utfalla återstår att se. Hur som helst har det handlat om en imponerande mobilisering bland gräsrötterna. Det vittnar om ett muller i rättens krater och förebådar säkert mer omfattande strider längre fram.

Många har nog ändå fått en aning om vad organiserad arbetarkamp skulle kunna åstadkomma i en bredare skala och med ett ännu större tryck underifrån.


Inga kommentarer: