fredag 5 december 2014

Syrien: Upprorets interna dynamik

...den revolutionära processen i Syrien, del 2
Första delen av den syriske revolutionäre vänsteraktivisten Joseph Daher hittar du här

På intern nivå såg veckorna före början av de första demonstrationerna, i mitten av mars 2011, situationen utvecklas långsamt: demonstrationer till stöd för de egyptiska och tunisiska revolutionerna förbjöds, och de som hölls blev hårt undertryckta av säkerhetsstyrkorna. Den 14 februari 2011 greps 14 personer och flera blev misshandlades av poliser i uniform och civila kläder under en fredlig sittstrejk med 200 människor framför den libyska ambassaden, i solidaritet med upproret där.

Under samma period ställdes många människorättsaktivister inför en rad hotelser, inklusive besök i sina hem av agenter från underrättelsetjänster och noggrann övervakning av deras e-post, bloggar och så vidare, samt av deras telefonsamtal . Några av dem varnades att inte att lämna landet.

Den 16 mars organiserade familjemedlemmar och släktingar till ett antal politiska fångar en demonstration framför inrikesministeriet för att få deras frigivning. Trettiofyra av dem greps, 32 av dem placerades under utredning för "underminerande av statens anseende". Det var i samma vecka som den verkliga gnistan till upproret tändes i den sydliga staden Deraa, som snabbt blev en symbol för det nationella motståndet: gripandet av 15 barn för att de hade skrivit "folket vill regimens fall"("Ash-Shab yurid iskat år nizam") på väggarna i sin skola, inspirerad av revolutionerna i Tunisien och Egypten, och förolämpningar från chefen för säkerhetstjänsten i regionen som riktades mot deras föräldrar när de bad om barnens  frisläppande. 

Upptäckten av spår av tortyr på barnens kroppar efter deras frigivning från fängelset förstärkte känslan av förnedring hos den lokala befolkningen. Historien om dessa händelser spred sig snabbt över landet. Den 18 mars 2011 var den första dagen av det syriska upproret, som kallades "värdighetens fredag" som svar på bristen på respekt hos de lokala myndigheterna, tillsammans med fredagen med samma namn i Jemen. Händelserna i Deraa markerade förmodligen en vändpunkt i situationen i Syrien, liksom "raseriets fredag" den 28 januari i Egypten.

Den syriska upproret spred sig sen gradvis under månaden till alla regioner i landet - trots det förtrycket från regimen, som använde grovt våld genom att öppna eld mot demonstranterna. I själva verket var det denna våldsamma och växande repression från säkerhetstjänsten som successivt skulle radikalisera den folkrörelse, som gått från krav på reformer till att kräva regimens fall.

Upproret i staden Deraa, betraktad som en bastion för Baath-partiet, där ett antal ledande dignitärer från Baath hade sitt ursprung, som vice ordförande Farouk el Shareh, förkroppsligade bankrutten av en stat och dess eliter, som under åratal överlåtit landsbygdens klasser och de avlägsna städerna som de kom från, åt sitt öde, till förmån för åtgärder som främjade de borgerliga klasserna i Damaskus och Aleppo. Denna spänning mellan centrum och periferier i landet motiverar fullt en "materialistisk" metod som specificerar de "interna" orsakerna till den syriska revolutionen.


Inga kommentarer: