lördag 24 januari 2015

Terror, tecknade serier och islamofobi

...ett uttalande från brittiska Socialist Resistance om morden i Frankrike

Fyra personer mördades i en parisisk stormarknad av Amedy Coulibaly eftersom de var judar. Said och Cherif Kouachi slaktade ytterligare tolv eftersom de tog anstöt av karikatyrer fientliga till islam och muslimer publicerade i Charlie Hebdo. 

Dessa attacker, baserade på hat mot människor på grund av deras religion och åsikter, placerar mördarna helt och hållet på de reaktionära fördomarnas och de antidemokratiska auktoritäras sida. Al-Qaida har lovordat Kouachi-bröderna och Coulibaly för deras försök att tysta avvikande åsikter och religionsfriheten med kulor. Detta är rättigheter som socialister försvarar, inte minst på grund av vår egen rörelses historia, mord och våld har använts för att undertrycka åsikter och ett tydligt engagemang för yttrandefrihet är ett grundläggande demokratiskt krav. Dessa begrepp kan vara främmande för Parismördarna, men de är avgörande för oss.

Mördarna använde en av de äldsta metoderna i katalogen för marginella terroristgrupper, en spänningens strategi. Deras beräkning var, liksom bussbombarna i London, att genom att utföra sina illdåd i namn av deras religion skulle detta framkalla en massiv reaktion från de franska och brittiska staterna som skulle driva ett stort antal människor mot radikal jihadism. Det är en idé som italienska Röda brigaderna eller den tyska Röda armé-fraktionen skulle ha förstått. 

De kompensera för bristen på masstöd genom att få staten att slå ner på människor som är sympatiskt inställda till några av deras centrala idéer men inte gillar deras metoder. Skillnaden är att medan de europeiska terroristerna påstod sig agera för arbetarklassens avantgarde, så gör jihadisterna anspråk på att representera observanta muslimer globalt, eller åtminstone de som kan vara intresserade av den mest kvinnofientliga, intoleranta, absoluta versionen av religionen. Socialister förkastar både ideologin och metoderna.

Vi kan säkert förutsäga att precis som Röda brigaderna och Röda armé-fraktionen misslyckades att störta kapitalismen kommer meningsfränder till Paristerroristerna inte att skapa ett kalifat i Europa eller, hoppas vi, någon annanstans. De gör samma misstag som alla andra som har tänkt att social förändring är möjlig med några bestämda individer och några vapen. Verklig social omvandling kan bara åstadkommas genom medverkan av stora massor av människor, inte av ett gäng förvirrade förlorare med AK47:or. Detta är desto mer sant om de beväpnade männen erbjuder en värld som de flesta i samhället ser som rena barbariet.

En reaktionär enighet

Den framväxande Pegida-rörelsen i Tyskland, Farage och Le Pen har politiskt förstärkts genom dessa attacker. De kommer att hänvisa till dem i all oändlighet under de kommande månaderna och ta  dem som bevis på att deras rasistiska, islamofoba gormande är försvarbart. Coulibaly och Kouachis räknade med detta. De ville att politiken i Europa skulle delas längs ras- och religiösa linjer precis lika mycket som någon högerextremist. De kan ha räknat med att det skulle bli en ökning av rasistiska attacker mot moskéer och muslimer. Det är nu det primära ansvaret för varje socialist, fackföreningsaktivist och antikapitalist att vara en aktiv motståndare till rasism, islamofobi och antisemitism. Vi måste politiskt och, vid behov, fysiskt försvara muslimer och muslimska verksamheter och religiösa byggnader från angrepp. Vi måste också säga att hoten mot judar, deras synagogor och företag är lika oacceptabla.

Coulibaly och Kouachis kanske har försökt att göra en liten bit historia, men de har inte gjort det under förhållanden som de själva har skapat. Den franska staten har en lång historia av antijudisk och antimuslimsk rasism. Den skickade tusentals judar till de nazistiska dödslägren, även när nazisterna inte hade bett dem. De dränkte Algeriet i blod för att försöka förneka det oberoende och 1961 i Paris mördade polisen upp till 200 algerier. Sedan dess har nordafrikanska invandrare dumpats i stora bostadsområden där arbetslöshet, fattigdom och polistrakasserier är daglig verklighet. Som det franska anti-kapitalistiskt partiet kommenterar, har alla de stora politiska partierna ett delat ansvar för detta:

"Detta mordiska våld kommer från någonstans. Det är skapat i hjärtat av det sociala och moraliska våld som är mycket bekant för många unga människor som bor i arbetarklass-områdena. Det är rasismens, främlingsfientlighetens, diskrimineringens våld och arbetslöshetens och exploateringens våld. Det barbariska våldet är det monstruösa barnet av det sociala krig som högern och vänstern utkämpar i tjänst hos finanskapitalet. Ovanpå detta finns det krig som de startat mot Irak, i Afghanistan, Libyen, Afrika och Syrien. Där finns också det flera decennier långa kriget mot det palestinska folket. Detta är krig, vars enda syfte är att upprätthålla dominansen för multinationella företag och deras rätt att plundra samtidigt som de ger de mest reaktionära fundamentalisterna vatten på deras kvarn."

Billiga poäng

Som för att understryka den punkten valde den franska staten att gå i spetsen för protestmarschen mot attackerna med ett galleri av skojare från regeringar ansvariga för krig, åtstramning, slakt av palestinier och journalister och undertryckandet av yttrandefriheten. Som en kontrast uttryckte de miljoner, som tvingades marschera på säkert avstånd bakom dem, en rad känslor som inkluderade sympati för offren, ett förkastande av våld och ett förkastande av rasism. Det verkade inte som Front National var i samklang med den folkliga stämningen.

Det är självklart att karikatyrerna som rör islam har väckt anstöt hos många muslimer. De utgör verkligen en oroande uppvisning för dem av oss som ser islamofobi som en av extremhögerns största politiska teman. Vår uppfattning är att en tidskrift som presenterar sig som i stort sett progressiv inte borde ha publicerat innehåll som passar in i den politiska diskursen. Charlie Hebdos försvarare kommer att peka på det faktum att den ägnade mycket mer utrymme åt att attackera de borgerliga partierna och katolicismen. Det kan vara sant, men det verkar ha varit en tendens att knipa billiga poäng på bekostnad av en grupp som redan är föremål för ständig ideologisk attack i Frankrike och detta var ett allvarligt politiskt misstag trots de starka antirasistiska meriterna hos många av tidningens medarbetare.

Icke desto mindre avvisar vi helt rätten för någon ideologisk riktning att angripa motsatta åsikter med våld, precis som vi absolut fördömer Netanyahu att beordra mord på palestinska journalister eller Obama för att använda hot om fängelse för att tysta journalister. Socialister måste insistera på att reaktionära ideologiska argument besegras och avvisas genom övertalning, kamp och massaktioner. Som Chris Harman skrev för några år sedan:

"Men socialister kan inte ge stöd till islamisterna heller. Det skulle vara att uppmana till att byta en form av förtryck mot en annan, att reagera på våldet i staten genom att överge försvaret av etniska och religiösa minoriteter, kvinnor och homosexuella, att samverka för att utse syndabockar som gör det möjligt för den kapitalistiska exploateringen att fortsätta okontrollerat bara den antar "islamiska" former. Det skulle vara att överge målet om en oberoende socialistiska politik, baserad på arbetare i kamp för att organisera alla förtryckta och utsugna bakom dem, för att istället bli en svans till en småborgerlig utopism som inte ens kan lyckas i sina egna termer".

Radikala socialister över hela Europa har stått fast mot europeisk och amerikansk imperialism varje gång de har höjt flaggan för krig. Vi har deltagit i otaliga mobiliseringar mot rasism och islamofobi. Vi kommer att fortsätta att stå emot våra stater när de begränsar medborgerliga friheter. Vi är också oförsonliga politiska fiender till mördare som dödar oskyldiga människor på grund av deras religion eller åsikter. Vår roll är att bygga masspartier, antikapitalistiska partier, anti-krigspartier som kommer att representera alla de som förkastar den helvetiska typen av värld som de härskande klasserna bygger för oss.

Ett uttalande från den brittiska vänsterorganisationen Socialist Resistance

Bloggar om politik, terrorism  Intressant SkD


Inga kommentarer: