tisdag 3 mars 2015

Värsta terrordådet i Sveriges moderna historia

...75 år sen attentatet mot Norrskensflamman
Brandruinen efter attentatet som tog fem människors liv. Foto: Wikipedia

Det var natten till den tredje mars 1940 som en grupp militärer, ledsagade av en journalist från Norrbottens-Kuriren, smög sig in i tidningen Norrskensflammans lokaler i Luleå. Sprängladdningar monterades på tryckpressarna i källaren och på bottenvåningen. På andra våningen låg flera familjer och sov. Fem människor dog i den våldsamma brand som följde på explosionen. Tre vuxna och två barn, en åttaårig flicka och en tolvårig pojke.

Ett klart politiskt attentat. Mördarna kom undan med några få år i fängelse. De benådades av samlingsregeringen 1944. Fem dog - ingen dömdes för mord. Sveriges värsta terrordåd i modern tid, men också en rättsskandal av stora mått. Under rättegångarna behandlades aldrig att fem personer dött. 

Då var det kommunister som utpekades som fosterlandsförrädare och den stora faran. Idag sker något liknande. Ständigt "glöms" det bort att det är högerextremister som står för våldet (lasermannen, Breivik, serieskytten i Malmö, nazisters avrättningar av fackförenings-aktivister, invandrare, homosexuella, mordbränder mot moskéer, beskjutning av romer osv), medan islamister och "våldsbejakande extremister" på vänsterkanten utmålas som det allt överskuggande hotet.

Staten klumpar ihop nazister och fredliga, skriver Petter Larsson i AB. Statsmakten klumpar inom ramen för sin kamp mot ”våldsbejakande extremism” ihop våldsamma nazisekter och ohyggligt farliga rörelser som IS och al- Qaida med fredliga organisationer som Allt åt alla och Syndikalistiska Ungdomsförbundet. Ett solklart intellektuellt haveri, skriver Larsson.

Arbetet mot extremism är ett dåligt skämt, skriver Oisin Cantwell i samma tidning. Statens arbete mot politisk extremism är ett mycket dåligt skämt. Med en usel utredning som grund stämplas humoristiska vänsteraktivister som potentiella terrorister.

Reflektioner på denna 75-årsdag av ett tragiskt och fruktansvärt terrordåd. Men som också ger oss anledning att fundera över de historiska lärdomarna.



Inga kommentarer: