onsdag 8 april 2015

Grekland och trojkan

...en studie i anti-demokrati

Trojkan vill isolera det grekiska exemplet
En transparent utredning av skulden behövs
Gör 1 maj till en stöddag för det grekiska folket
När Podemos EU-parlamentariker Miguel Urbán deltog på World Social Forum, i Tunis förra veckan, hävdade han att Europeiska Centralbankens ordförande Mario Draghi försökt provocera de grekiska bankerna att ställa in inbetalningarna för att kunna rättfärdiggöra ett tillfälligt avlägsnande av Grekland från den gemensamma valutan. Draghi mötte nyligen vänsterledamöterna i Europaparlamentet och gjorde klart att Centralbanken räknade på vad det skulle kosta att ta bort Grekland från euron. Det är alldeles uppenbart att trojkan bestämt sig; det grekiska exemplet att utmana det nyliberala projektet får inte på några villkor tillåtas bli en europeisk trend.
När vi talar om EU, IMF och ECB som kapitalets verktyg måste vi vara på det klara med att det inte bara är i byråkratisk bemärkelse utan också i konkret politisk bemärkelse. Följderna av det grekiska valet visar detta med all önskvärd tydlighet; det finns ingen systemupprätthållande lagbundenhet som motiverar de europeiska institutionerna att blanda sig i nationalstaters demokratiska processer, det finns bara ekonomiska intressen och metoder att säkra dessa intressen.

De nyliberala institutionerna är inte några ansiktslösa byråkratiska apparater utan de är arenor genom vilka kapitalet mobiliserar sina styrkor. Det är i den belysningen helt logiskt att en institution som ECB, som saknar all form av demokratisk kontroll, agerar mot demokratiskt fattade beslut. Vad Miguel Urbán föreslår är egentligen inget radikalt utan endast genomförandet av oberoende revisioner av de offentliga finanserna i olika länder, under medborgarnas demokratiska kontroll. Alla har rätt att veta vad de gemensamt ägda tillgångarna används till. Utifrån en sådan revision går det att avgöra vilka delar av en statsskuld som är legitim och vilka som är illegitima och tagna utan hänsyn till folkets intressen och mandat – såsom lånen i början av den finansiella krisen 2008. Eric Toussaint, doktor i statsvetenskap och ledamot av ATTAC:s vetenskapliga råd i Frankrike, menar att om ingen granskning sker så finns det heller ingen lösning på frågan om legitim kontra illegitim skuld och inga möjligheter till en verklig förändring i ett skuldsatt land. Målet med oberoende revisioner är enligt Toussaint varken skuldsanering eller omstrukturering av skulderna, utan att avgöra vilka delar av skulden som inte tillhör folket. Om detta genomförs i Grekland skulle exemplet följas av andra länder i Europa. Det är just detta ECB fruktar och försöker förhindra.
Motkrafterna har inte alls samma gynnsamma positioner som kapitalet. Vi kan inte verka genom apparaterna, bortom allmän insyn. Vår arena är plenumet och gatan, vår styrka ligger i förmågan att mobilisera. Miguel Urban menar att bästa sättet att bistå Grekland är en europeisk folklig mobilisering för att försvara regeringen i Aten och på så sätt möjliggöra att granskningen av skulderna sprids till andra länder: ”Vad jag har krävt på detta världsforum är att vi ska försvara ett folks suveräna rätt att fatta sina egna beslut, utan utpressning”. Vidare uppmanade han oss att i demonstrationerna på Första maj mobilisera till försvar för det grekiska folkets och hela södra Europas rätt att fritt besluta om sin egen politiska framtid.
Låt oss anta Urbans uppmaning – låt oss göra Första maj till en solidaritetsdag med det grekiska folket. Slut upp bakom kravet på en avskrivning av Greklands illegitima skuld!

Ursprungligen ledare i veckotidningen Internationalen vecka 14/2015

Bloggar om politik, grekland  Intressant


Inga kommentarer: