lördag 4 juli 2015

Grekland: Det finns alternativa vägar

...dagstidningarna kan inte förklara verkligheten

S-regeringen faller in i alternativlöshetens kör
Folkomröstningen gäller hela Europas politiska öde


Inför Sverigedemokraternas tal i Almedalen tog Dagens Nyheter (DN 1/7) stöd av förra årets rapportbok från SOM-institutet, Fragment, för att förklara det förändrade politiska landskapet, där skillnaden mellan Socialdemokratin och Moderaterna tycks spela allt mindre roll.
Den klassiska höger-vänsteruppdelningen av svensk politik kommer enligt rapporten allt längre ned på listan av prioriteringar hos de svenska väljarna, medan frågor om livsstilsval och attityder till invandring kommer allt högre upp. Något DN och SOM-institutet tar som intäkt på att det finns nya konfliktlinjer i svensk politik som inte står mellan arbete och kapital.
En alternativ analys skulle så klart kunna tänkas vara att politiken har retirerat från de stora avgörande frågorna och lämnar attityder och moral som de enda återstående synliga konflikterna mellan progressiva och reaktionärer.
Det är ironiskt, men också oerhört talande för hur politik ser ut idag att den analysen görs parallellt med att hela Europa kan vara på väg att vända historiskt blad – för så måste ändå den förestående grekiska folkomröstningen betraktas.

Det går endast att begripa den grekiska krisen och Trojkans bemötande av densamma genom att se den som en konflikt mellan den ägande klassen och det egendomslösa folket. Det är just därför som det inte alls går att få någon väg­ledning från de stora tid­ning­arnas ledar-, ekonomi- eller nyhetssidor. Det sorgliga är att även vår statsminister stämmer in i kören av föregivet snusförnuftiga, men i grunden okunniga, moralister.
Faktum är att Syriza aldrig vägrat betala tillbaka några skulder. Tvärtom är deras förhandlingsvilja något som partiet ofta kritiserats för ifrån vänsterhåll. Den grekiska regeringen har under de senaste fem månaderna försökt få igenom ett avbetalningspaket, finansierat med bland annat höjda skatter på större företag och privata förmögenheter. Vad trojkan svarat med är en detaljstyrning av hela avbetalningsplanen och det är kanske ingen chock att deras medicin är ett rakt igenom nyliberalt stålbad. Så tänker sig alltså Trojkan bestämma enskilda EU-länders ekonomiska politik – och vår egen regering höjer inte ens på ögonbrynen.
I skuggan av den postideologiska diskursen håller vår tids största höger-vänsterkonflikt på att nå sin kulmen. Det är förstås inte bara en fråga om Greklands rätt till nationellt självbestämmande, utan hela Europas öde. Skall ordet demokrati framgent innebära att ett lands befolk­ning formellt åtnjuter vissa personliga friheter, men att all politik över individnivå styrs av storföretag och överstatliga institutioner? Vi säger absolut NEJ.
Låt oss hoppas att det grekiska folket säger detsamma.
Ursprungligen ledare i veckotidningen Internationalen vecka 27/2015
Bloggar om politik, grekland  Intressant

1 kommentar:

Jacque Fresco sa...

man börjar skönja nu tydligt hur Högern i Europa kommer med ständiga attacker mot Socialistiska regeringar.
EU´s Höger elit vill ha regimskifte och de ger sig inte förrän de fått en nicke docka i Aten som när Högern säger Jump och nicke docka i Aten svarar How High.
detta är tydligt en attack på arbetarrörelsen men tyvärr pga lögnaktig liberal media som inte visar hela sanningen om vad detta egentligen handlar om i grund o botten.
Högern må ha makten över Bankerna och produktionsmedlen men massan är större och mäktigare om arbetarrörelsen pratar med en enda röst men så som det ser ut nu så är arbetarrörelsen splittrad och vilsen men samtidigt så skönjer jag en ny o växande arbetarrörelse som sakta men säkert är på frammarsch.
det är inte bara den yttersta Högern som växer utan det gör även Socialismen som vägrar infinna sig i att bli hunsade av Högern.
lyssnade på Anna Kinberg Batras Almedalen tal och det är samma gamla Höger retorik arbetslinjen och skattesänkningar verkar de tro på är den enda botemedlet mot hög arbetslöshet o utanförskap.
hon kom inte med nånting nytt öht hon lät precis som Reinfeldt.
på 90-talet när jag började intressera mig för arbetarnas rättigheter o politik så märkte jag aldrig den här skillnaden mellan Röda o Blåa men nu börjar man tydligt se att Högern har lagt i en högre växel mot Socialisterna och man gör allt för att en slagkraftig Socialism inte ska växa fram.
här har europeiska socialdemokrater en chans att hitta tillbaks till sin ideologiska kompass som de tappat bort de senaste 25åren och sluta upp med Höger politiken.