söndag 1 november 2015

Minnesstund för mor och far

...i en liten by på Österlen
Jag sätter mig ner i den minneslund där både min mamma och pappa vilar

...och begrundar det faktum att jag faktiskt fick behålla dem länge, min far tills jag själv var nästan sextio och min mor ända till samma år jag själv fyllde sextiofem. Det hindrar inte att det känns tomt utan dem.

På andra sidan häcken står min barndoms skola. Tom. Nedlagd. Här gick jag mina år i småskola och mellanskola, som det hette då.

Rakt fram står kyrkan där jag konfirmerades på mitt fjortonde år

Några minuters gångväg bort står barndomshemmet. Det bor främmande människor där nu...

Lite konstigt känns det att vara i hembyn, men att inte kunna gå hem... Fast nån gång kanske jag knackar på.

Det går ju att ta in på vandrarhemmet här bredvid kyrkogården. Undrar hur det skulle kännas...

Jag går ut i barndomens landskap, här har vi den höstliga utsikten mot Köpingsbergsåsen

...och här kan man se bort mot Tosterup

Utsikt från Knappsdala mot Valleberga. Just här gick järnvägen till Löderup.

Barndomens å. Backen uppe till vänster kallade vi "Isbjörnsbacken" och där åkte vi skidor på vintrarna.

På idrottsplatsen finns en ansatsbana för spjutkastning. Kvar står också mitt klubbrekord i spjut för 16-åringar från 1965 på över femtio meter.

Minnenas kavalkad rullar undan och det är snart dags att ta bussen mot Ystad

Jag hinner med en kopp kaffe på "Asian Corner" innan bussen kommer...



Bloggar om höst, österlen  Intressant


Inga kommentarer: